Vem ska representera Sverige vid Israels 60-års kalas?
Av Roy B. Alterman • 2008-04-10 • Kategoriserat under: Sverige och MÖ-konfliktenKungen och Drottningen?
Kronprinsessan Victoria?
Reinfeldt?
Någon ur Bonnier-familjen…?
Gyllenhammar?
Eller blir det en förutsägbar representation: utrikesminister Carl Bildt?
Gunilla Carlsson?
Sveriges ambassadör i Tel Aviv?
Det hade varit bra med Kungen alt. Victoria eller Reinfeldt. Men Fredrik fegar ur, och väljer nog representation på lägre nivå.
Men Bildt vill nog vara med. Han får träffa Blair och Gorbatjov och Murdoch m.fl. Dessutom trivs han tillsammans med Tzipi Livni.
När nu Bildt precis har kommit hem från Mellanöstern, där han träffat egyptier och palestinier, så skulle det passa bra om han tog aktiv del i 60-års partajet. Det talas ju också om seriösa samtal mitt i festligheterna. Kort och gott - Bildt bör åka till Israel.
Nu hoppas jag att SVT gör ett “special cover” när Bildt håller tal i Israel där han hyllar 60 år av stabil demokrati, världsledande forskning och mycket god ekonomisk utveckling.
Samt att man skriver under ett nytt samarbetsavtal inom forskning och utbildning.
Här finns dessutom en författar-festival. Men varför syns inga svenska namn?
—
Men så får jag syn på det här.
Carl Bildt drabbas av ett recidiv; som typisk svensk politiker kan han inte skilja på demokratier och terrororganisationer.
Bildts anseende sjunker.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel sverige
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Det går ju iofs att förstå uttalandet som att han bara ville säga att alla politiska åsikter måste vara representerade om man vill nå en fredslösning. Men för en utrikesminister med erfarenhet i Mellanöstern är det ett hemskt klantigt uttalande. Nu är det så att Sverige redan är stämplat som en falang till Fatah i den israeliska opinionen, så någon direkt överraskning är det väl inte för de flesta.
Kan de inte skicka Victoria? Det vore så skönt med lite omväxling.
Dream on Roy!
Den stora högtidsdagen har redan infallit då Arabförbundets dag firats med att ambassadörer från ett antal arabdiktaturer fått tala i Sveriges Riksdag.
Man vill bara kräkas!
Moderaterna har med Bildt i spetsen blivit Sveriges nya vänsterparti - det är både sorgligt och sant. Det är uppenbarligen lika meningslöst att rösta borgerlig som socialistiskt. Så nästa gång får det väl bli Sverigedemokraterna - eller inget alls.
Jag skulle tycka att talmannen i Sveriges riksdag skulle vara passande att sända till Israel.
No offence, men jag har inget emot om Bildt sparar pengarna och åker med statsministern till OS-invigningen i Kina i stället. Det verkar mera vara hans grej.
Talman Westerberg , tja - varför inte? Jag hade gärna sett en delegation av dignitärer, men Alliansregeringen är feg och eländig. Men kanske kan kristdemokraten Göran Hägglund dyka upp i Jerusalem?
Är allt detta en viktig fråga? I en första cynisk respons skulle man kunna säga - vem bryr sig!? Låt de svenska politikerna fortsätta med dina dumheter.
Men så bör man stanna ett tag och tänka efter.
Relationen Sverige-Israel är, som jag och många med mig har påtalat, en krystad och absurd historia. Men det är enligt min bedömning ändå rätt att försöka föra in förnuft i den här soppan. Israel kan stolt stå upp och behöver inte lisma för den moraliskt högtstående nationen Sverige. Vi bör främja utökat samarbete inom bl a forskning. Och då bör vi involvera den politiska eliten i Sverige i sådana projekt. Detta talar för att vi ska försöka få Reinfeldt eller Bildt till Israel. Det vore goda nyheter - inte minst för Svärje.
Till sist - vad håller Carl Bildt på med? Efter ett uselt framträdande i riksdagen för en tid sedan, så skärpte han sig och träffade bl a Livni, och i flera uttalanden kunde man ana att han tänkt till, att han försökt uppdatera sin egen föreställning om situationen, att han ansträngt sig för att få till en mer progressiv retorik.
Men så kom han med det senaste uttalandet. Jag tror att det var gamla, svenska kålsupar-reflexer som hörde av sig (i inlägget talar jag ju om ett recidiv).
Nu skäms Bildt en smula. Men han ämnar fullfölja sin plan: efter att nu ha besökt palestinierna (utan att prata med israelerna), och på så sätt ha tillfredsställt den svenska vänsterkåren inom media, så har han skapat visst spelrum för att kunna besöka Israels 60-års fest.
Så - Bildt kommer till Israel. Det blir ett nedtonat besök. Men han vill vara med.
Göran Persson skall naturligtvis bjudas in. Han var den som störtade den antiisraeliska Palme-Sten Andersson- Sverker Åström-Pierre Schori hegemonin inom MÖpolitiken.
Carl Bildt borde avgå! Nån gång får det vara nog och hans ignoranta ställningstagande i konflikten har varit uppenbart alltför länge nu. Det här är i stil och klass med när Göran Persson åkte till Kina och prisade deras “politiska stabilitet”.
Göran Persson kan mycket väl dyka upp (inte minst om det vankas mycket och god gratismat….).
Störtade han den där hegemonin? Nja. Men jag ger dig rätt i att han skaffade sig en ny retorik, och att den var en direkt provokation mot bl a Sten Andersson.
Men mot slutet av sin tid som premiärminister blev han sur på Israel, och återföll i gamla sosse-synder, nämligen detta att predika moral istället för att samtala.
Så sossarnas retorik har de facto förändrats under Göran Perssons ledning, men innehållet är dessvärre en gammal och välkänd och illasmakande soppa.
Och nu tycks ju Urban Ahlin vilja återuppfinna det gamla eländet.
jag förslår:
le Roi B Alterman ;-)
Roy.
Urban Ahlin är värre än Palme och Sten Andersson. Jag föreslår dig Roy om du är disponibel. Peres fru lär vara en dängare på att laga mat.
Håller inte med Roy!
Göran P. gjorde verkligen upp med den gamla Israelfientliga Socialdemokratin.
Pierrre Schori beskriver i sin bok “Draksåddens år” hur Göran P. efter ett anförande av Per Ahlmark, på en israelisk högtidsdag, tackade denne för talet rakt över Jan Eliasson och Pierre Schori. I Görans memoarer framstår hans passion för Israel tydligt.
Det var Anna Lindfraktionen som åstadkom ett återfall i gammal Sten Anderssonk arabkramande, sossepolitik.
Göran P. är väl värd att inbjuda till Israels 60-års jubileum(visst är mycket god och gratis mat ett lockbete för honom).
Vidare bör även de svenska parlamentarikerna Birgitta Ohlsson(Fp), Fredrik Federley (C), Fredrik Malm (Fp) och Alf Svensson(Kd) bjudas in.
BR - jag hänvisar först till det här inlägget: sossar
Jag skulle gärna äta Sonja Peres´mat. Och att prata med Shimon vore inte fel.
Jag som representant för Sverige i Israel? Haha, den var bra. Jag är ett slags “persona non grata”, både här och där. Men mina kontakter har i och för sig tidigare lett till intressanta möten och samtal.
Jag hoppas nu att någon, kanske Birgitta Ohlsson, tar ett initiativ till någonting utöver ett trevligt cocktailparty där man bara utbyter niceties och floskler.
Det behövs ett nytt svensk-israeliskt seminarium/forum - där man kan ta fasta på sådant som forskning och utveckling osv.
Paul, ja jag undrar verkligen vad Urban Ahlin håller på med. Att han vill profilera sig som en framtida utrikesminister är ju alldeles uppenbart, men det är hemskt att se och höra hur snett han hamnar i de här frågorna.
BR, jag vidhåller
Göran Persson förändrade formen (retoriken, utspelen) men inte innehållet (policyn, utrikespolitiken).
I teve-dokumentären framgick det ju dessutom att Göran Perssons påstådda engagemang för Israel bottnade i intrycken från Förintelsen, samt romantiskt svärmande för den unga demokratin och de socialistiska kibbutzerna.
Den typen av Israel-vän fungerar väldigt, väldigt dåligt i dagens värld. Det är ett slags stöd till den judiska staten som vilar på emotioner. Sånt är farligt. Sånt slår ofta över till dess motsats. Det syntes ju också när Göran Persson reagerade på den israeliska tjänstemannen som sa att Sverige är EU:s mest Israel-fientliga land. Persson blev sosse-röd i ansiktet och sa att kritik mot Israel är befogad när Israel “gör fel”!
Här försvann omedelbart den ömsesidiga respekten, och istället började han mästra och predika.
Som sagt: Göran Persson gillade inte den gamla retoriken och sökte nya uttryck. Samtidigt såg han en möjlighet att få ta plats på den stora och häftiga scenen för Historia och Utrikespolitik. Glöm de ädla motiven. Här fanns krass äregirighet. Ingenting konstigt med det.
Anna Lindh var mer trogen den gamla retorik-skolan. Men i och med hennes tragiska bortgång så får vi aldrig veta hur hon hade fortsatt. Det brukar ju vara så, att när kritiska européer till slut kommer till Israel och får träffa ledarna, då kan de (europeéerna) inte fortsätta med sina litanior av populistiska floskler. Anna Lindh var mycket intelligent, och hon kom bra överens med Colin Powell. Om hon hade fått fortsätta sin gärning, så hade hon även kommit på god fot med exempelvis Olmert - men framförallt Livni. Därigenom hade Lindh tvingats att revidera och nyansera sin syn på situationen.
Det finns ingenting bättre än verkligheten. Den sticker hål på alla idealistiska varmlufts-ballonger.
Sonja är sur på Shimon för att han aldrig är hemma, enligt skvallret i israelisk press, så jag vet inte om hon är så pigg på att laga mat åt gäster längre.
Googlade Urban Ahlin Mellanöstern (hade ingen aning om vem det var, som vanligt) - men varför denna uppståndelse? Det är ju bara det vanliga svenska snacket (”Sverige måste höja sin röst/ta ställning/fördöma/ställa hårdare krav på Israel).
Jag tror personligen inte att Roy skulle vara en så bra representant för Sverige eftersom han har alldeles för självständiga åsikter. Däremot skulle han kunna göra ett otroligt bra jobb som rådgivare för en nytillsatt svensk version av Tony Blair, om regeringen skulle besluta sig för att boosta sina kontakter med Israel på fler plan än det rent retoriska och att fixa bistånd till palestinierna.’
sverige ska inte skicka någon representant. israels självständighet 1948 var ett beklagligt misstag som inte är något att fira.
Frederico
Beklagligt misstag? Kan du förklara vad du menar?
Anna, jag är redo att överväga ett erbjudande. Men BIldt och de svenska myndigheterna tycks helst av allt vilja undvika kreativitet. Så jag är ändå nöjd med min nuvarande arbetssituation.
Är Sonja sur? Men Shimon har ju flugit och farit i hela i sitt liv. Sonja är väl kanske bara orolig. Shimon har ju nått en aktningsvärd ålder. Han är sensationellt pigg och klar i huvudet, men det finns väl en gräns även för hans vitalitet. Må han leva till 120, förresten.
Frederico,
men firande blir det, likafullt. Många svenskar kommer att finnas på plats i Israel. Nu väntar jag bara på att få höra hur den officiella representationen kommer att se ut.
son of the sun
jag syftade på Nakban.
Reservation: det är aldrig fel att festa, och 60-årsdagen erbjuder ett trevligt avbrott i vardagen. Men tro nu inte (jag riktar detta till mindre kunniga Israel-kritiker) att hela landet hamnar i ett nationalistiskt rus.
Den tiden är förbi. Israel genomgår en mognadsprocess.
Istället kommer man att hålla möten och konferenser, knyta och odla kontakter, dela ut priser osv. Men visst finns där vissa som hinner med lite nostalgifrossa.
Sen blir det säkert många bra konserter. Grillpartyn. Sexy israeli babes on campus studying political science…
—
Kommer Olmert att få hem Shalit till den här dagen?
—
I Sverige och på många andra ställen runtom i världen satsar ju palestinska grupper stort på att bemöta Israels 60-årsfirande med att markera Nakban. Ju mer vi blåser upp firandet, desto hårdare blir den palestinska motpropagandaattacken.
Detta kan tyckas vara en banal och uttjatad insikt.
Men de som fortsätter med det här skyttegravspropagandakriget är losers.
De har missat tåget.
—
Så - mitt tips: ordna en rejäl fest. Skåla och hurra för just det Du vill lyfta fram i Israel. Skåla för mig, t ex.
Roy
Visst. Jag ska skåla för Israel, dig och oss alla!!!
Frederico
Den palestinska inställningen, som du tycks dela, är beklaglig. Hade araberna välkommit den judiska demokratiska staten 1948 och erbjudit samarbete i stället för krig, skulle det inte funnits flyktingläger eller destruktivt hat.
Vi skulle då haft ett mö med blomstrande handel och välfärd.
Men araberna valde istället krig och drog på så sätt en nakba över sig själva. Att välja fel kan som i detta fall få katastrofala följder för miljontals människor i generationer.
When will they ever learn?
Frederico:
Jag instämmer i att Sverige inte ska skicka någon till Israel. Terrorist- och diktaturälskande länder som Sverige ska hålla sig borta från Israel. Ta med dig Bildt hylla Nordkorea på ABF istället. Där passar galoscherna säkert bättre.
Jag kommer givetvis också att skåla för Israel och israelerna, Roy och alla här,på självständighetsdagen och håller med sun of the sun om att araberna bara har missat chansen att missa en chans när Egypten och Jordanien slöt fred med Israel.
Grattis Israel
Det man gör gott folk är man sätter sig på planet och åker ner för att vara på plats. Det skall jag göra. Samtidigt titta på en lägenhet på Ha Yarkon i Tel-Aviv sen middag på Cordelia i Jaffa.
Paul har rätt.
Smaklig måltid och Lycka till med lägenhetsjakten.
Jean-Pierre Barda kanske? Nä, trodde väl inte det. Önskar iaf alla en god fest i frihetens, fredens, fruktbarhetens och framstegets tecken.
Jag skrev det här inlägget för två veckor sedan. Idag skriver Adaktusson det här: Borgerlig representation?