Utgifter för barnomsorg blir avdragsgilla
Av Anna Veeder • 2008-04-07 • Kategoriserat under: Intressant just nuNågon revolution handlar det inte om, men väl en delseger. Och en som faktiskt har potential att förändra arbetsmarknaden i Israel till kvinnornas fördel, eller att tvinga Knesset till att lägga fram ett lagförslag i frågan.
I ett land där kvinnor får tolv veckors mammaledighet och ofta börjar jobba heltid när barnet är mellan tre månader och ett halvår gammalt är utgifterna för barnomsorg ett enormt minus i familjebudgeten. Tjänar man mer än minimilön så kan man glömma subventioner. Mycket av barnomsorgen för barn under 3 år är privat eller drivs som en ideell organisation av ett gäng föräldrar, och den kostar – mellan 1700 och 2500 shekel i månaden beroende på var i landet man bor och hur stora barngrupperna är. När barnen blir 3 så börjar de lekskolan, som organiseras av kommunförvaltningen. Den är billigare, men inte gratis – i vår kommun betalar man ungefär 400 shekel i månaden – och den slutar halv två på eftermiddagen. Jobbar man längre så får man betala för mer privat barnomsorg, och vips har man 500 shekel till mindre i månaden. Sedan är det sommarlov i juli-augusti…och den lagstadgade semestern i Israel är tio dagar om man jobbar femdagarsvecka. Per år, inte per sommar. Lösning? Sommarläger, barnvakter, att ta semester i skift. Att ha många släktingar som älskar att passa barn. Men hur man än gör så blir man fattig. Vissa somrar slutade jag kolla hur mycket pengar jag gav ut för barnomsorg, det var helt enkelt för deprimerande.
Så den här nyheten är enormt välkommen. Den har bara några nackdelar: det handlar om en kvinna som är självständig (majoriteten är löneanställd), och det gäller i vilket fall bara kvinnor som överhuvudtaget betalar skatt. Över 50% av kvinnorna i Israel jobbar deltid eller har så låg lön att de inte når upp till skattegränsen. Och då spelar det ingen roll vilka utgifter de har, för det finns ingenting att dra av emot.
F d chefen för skatteförvaltningen (en kvinna) förklarade i radion i morse att det här domstolsbeslutet inte innebär någon lösning för de flesta kvinnor, just på grund av de skäl jag nämnde ovan. Istället efterlyste hon ett initiativ i Knesset som erbjuder en möjlighet för alla kvinnor, antingen i form av minus-skatt på lönesedeln eller i form av subventioner eller bidrag.
För min egen del är det lite sent, men om förslaget skulle gå igenom retroaktivt, då blir det julafton på riktigt! Inte en chans att finansministeriet skulle tillåta något sådant dock – de har redan högljutt protesterat mot det “fruktansvärt dyra” domstolsbeslutet, som naturligtvis kommer att få staten Israel på knä. Men en liten seger är bättre än ingen alls. Schysst jobbat, Vered Pery.
Uppdatering: Läs Haaretz ledare på temat
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Barnomsorg Israel Kvinnor
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer.
Alla texter av Anna Veeder
För att hoppa på den här nya trenden att diskutera allting i vilken tråd som helst utom själva posten så vill jag bidra med en artikel från BBC om hebreiskans flexibilitet mot engelskan…http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/7334357.stm (det är en fortsättning på mina språkspalter till Roy).
Hebreiskan är alltså väldigt flexibel – det semitiska rotsystemet kan ta in nästan vilka ord som helst om de inte är för långa och böja dem på semitiskt vis utan problem – och vi behövde tydligen ett ord för “patetiskhet”. Som inte finns på engelska. Men på hebreiska går det bra att använda både adjektivet (pateti) och att göra ett substantiv av det (patetiot, inte patatiot som det står i artikeln). Funkar utmärkt för att uttrycka allmänt förakt för precis vad som helst som man anser vara grundligt misslyckat (ezo patetiot).
Jag följer språkspalten. Tamid. ezo patetiot. P(B)atata patetit.
Efter domstolsbeslutet om hametz – nu det här!? Just det. De progressiva och reforminriktade krafterna i Israel tar delseger efter delseger, även om de måste stånga sig blodiga på vägen.
Anna, är du en av de israeler som inte hörde några sirener idag?
Nekudat Mifne 2 – en vändpunkt till det bättre, får vi hoppas…
En sak till – Anna (med tanke på hur du dömde ut israelernas vilja och förmåga att lära sig och implementera det som kommer fram i olika granskningskommissioner):
Övningen handlar till väsentlig del om att öva sånt man utarbetat som ett resultat av rapporten om det andra Libanonkriget.
Jag hörde sirenerna, inga problem där. Problemet förra gången var att raketerna landade först, sedan gick sirenerna igång. Det är fem mil till den libanesiska gränsen härifrån, det går för fort helt enkelt.
Men det är väldigt bra att de dragit slutsatser från kriget och implementerar dem genom omorganisation, centralisering osv vad det gäller civilförsvaret. Räddningsstyrkor och traumaenheter och så är ju alltid förberedda, men här handlade det mer om organisation, om underhåll av skyddsrum, om samarbete mellan polis-civilförsvar-myndigheter och sådant. Men var är gasmaskerna? De drogs in för något år sedan, eftersom det var order på att öppna dem dagen efter att USA anföll Irak förra gången och vi väntade på en raketattack, som dock uteblev. Men maskerna gick ju inte att lagra efter det och de samlades in. Har inte fått nya. Vill helst inte ha, det gör inget.
Jag såg en newsflash om att ett antal israeler inte hörde sirenerna under dagens övning.
Jag har för övrigt deltagit i “abach-övningar” – atomi, biologi, chemi. Full skyddmundering och så ta sig fram till den simulerade nedslagsplatsen för att där med hjälp av medhavd utrustning idenitifera vilken typ av gas det är fienden den här gången har besprutat oss med. Svettig och surreliastisk övning. Sedan ålade vi med gasmask och skyddsmundering och hade det jätte lajbans. Det var 37 grader varmt. Inne i skyddsdräkten var det Gehennaaktigt.
#9 Jag har alltid anat att det här med skyddsmasker och kläder och så är en obehaglig sak. Nu vet jag det. Tacka vet jag konventionell krigföring :)
Jag horde inga sirener idag men jag vet inte om det beror pa att jag var mitt uppe i en livlig diskussion med min chef.
Var jag befinner mig: Arbetar i Holon men frun sa att det hordes bra i Tel Aviv.
Ang: Mamma ledighet: Jag har fatt informationen att det ar 4 manader betalt och sedan kan du ta upp till ett ar ledighet utan betalning (dvs om du jobbat mer an 24 manader pa samma arbetsplats): Jag har fragat om pappaledighet men ingen vet vad det ar for nagot :):
Men kanske det blir andring till vi blir foraldrar i October: tror dock inte det
Anders Englund
Tel Aviv
Anders, beshaa tova!
De skulle förlänga mammaledigheten från 12 till 18 veckor, det är ju jättebra om det ändringen har trätt i kraft. Jag hänger inte med riktigt längre. Det fanns pappaledighet ett tag, men då var det 12 veckor och barnet är så litet och ammar och det funkar inte. För de flesta var det nog mest bara bökigt och fyllde ingen funktion, det var väldigt få som utnyttjade den här möjligheten så de tog bort den.