Tonläget skärps

Av Roy B. Alterman • 2008-09-09 • Kategoriserat under: Israel

Idag går Aryeh Eldad från det nationalreligiösa hägnet till attack mot Olmert. Tänk om Olmert har mutats för att ge bort land!?
Din rodef? Pulsa Denora?

Det är en anklagelse om att Olmert är en förrädare.
Deja vu.
Nu väntar vi på uppvigling och allmänt hetsande utfall mot Olmert och den nuvarande regeringen. Därefter ett attentat utfört av israeliska extremister. Jamen vad fint…..

Ironi: Eldad vill få bort Olmert så fort som möjligt. Det vill Livni också. Här samarbetar de två motsatta lägren med varandra, utan att Livni behöver öppna munnen.
Men Eldad vill riva ner allting och starta nyvalsprocessen. Livni vill ta över så fort som möjligt, och helst ombilda regeringen, för att sedan regera fram till ordinarie val.

Temperaturen stiger. Vem vinner?

Livni, Mofaz och de andra vill markera mot Olmert, men de biter sig i tungan. Varför ? Därför att de också måste värna om Kadima. Olmert försöker hålla sig kvar även efter partiledarvalet, för några månader, för att på så sätt ge opponenterna inom Kadima en näsbränna, men även han måste tänka på Kadima. Det är ju inte bara Moshe Arens som tror och hoppas på att Kadimas dagar är räknade.
Detta är den Heta Potatisen i israelisk politik. Idag.
Om Olmert provocerar de sina för hårt, och en bitter och infekterad strid drar igång inför öppen ridå – ja, då är det att betrakta som en skänk från ovan för Netanyahu&Co.

Netanyahus läger kommer att intensifiera attackerna i syfte att “neutralisera” Kadima.
Livni kommer att driva på för att få bort Olmert så fort som möjligt, men hon måste samtidigt distansera sig från Likud, utan att närma sig Avoda, vars ledare Barak i hemlighet drömmer om att Likud och den övriga högern verkligen lyckas sänka Kadima. Men Barak vågar inte ansluta till högerns offensiv mot Kadima. Han har kommit till slutsatsen att Kadima överlever, och att han även framgent måste ta med sig Avoda in i en koalitionsregering, och att han där måste samarbeta med Livni.
Barak har ju kallat Kadima för ett “flyktingläger”. Och han är nog sugen på att formulera nya attacker. Men efter “Tzipora”-fadäsen är han försiktig. Han hoppas att Eldad&Co ska göra jobbet.

Det här vara bara lite pausmusik. Sådär i förbifarten.

No related posts.

Intressant?
Andra bloggar om:

Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman

3 kommentarer »

  1. Så med andra ord gör alla allt vad de kan för att förstöra för Olmert. Samtidigt som de vet att om de anstränger sig för mycket förlorar de själva… stackarna…;)

    Med lite tur kan Livni segla på rätt våg, och bevara ett starkt Kadima, men ändå ersätta dess ledare med sig själv.

    En utmärkt liten analys, som vanligt. Men för omväxlings skull hade du faktiskt ETT HELT fel:
    Det stavas “deja vu” en francais…

  2. Grigor -
    Merci!
    Mellanslagstangenten är okynnig. Tomrummet mellan “de” och “ja” är en styggelse.

    De andra förstör för Olmert, och Olmert förstör för de andra. Någonstans i denna sörja finns dock, faktiskt, idéer om Statens väl och ve, fredsprocessen, rättsstatens principer osv.

    Livni behöver mycket riktigt både tur och skicklighet för att hitta rätt våg. Men framförallt – hon behöver erfarna, starka och kreativa medarbetare och allierade.

  3. Ska vi vara riktiga nudnikim skrivs det avhandlade uttrycket faktiskt déjà vu……. ;-)

    *Suck*… i det israeliska politiska landskapet finns intet nytt under solen….

    Vad är det som hänt? När tog de goda ledarna slut? Var finns en Ben Gurion, en Weissman, en Golda Meir, en Rabin? En Begin (även om jag nämner honom något motvilligt.)?

Lämna en kommentar