Al Hamatzav

Vi judar inleder varje ny dag med föresatsen att vinna fördelar och/eller tjäna grova stålar på att utnyttja världens alla korkade antisemiter.
Ex:
Vi bidrar aktivt till att ge de vulgära antisemitbloggarna sina “15 minutes of fame”. På så sätt känner världens politiska makthavare att de måste distansera sig från judehatarpacket, vilket leder till att den officiella kritiken mot Israel blir mild och lätt att hantera.
Svenskt exempel:
Lars Ohly och Mona Sahlin är numera i stort sett tysta, eftersom de inte vill bli associerade med de slemmiga paddorna i det antisemitiska bloggträsket. Så ju mer sådana som Dinge-Jinge Flucht brassar på med sin demonisering av Israel och det judiska folket, desto mindre kritik från de verkliga makthavarna. Detta leder i sin tur till att vi (israelerna i ras-, terror-, apartheid-, förtryck- och folkmördarstaten Israel) i lugn och ro kan förbereda Den Stora Transfern av Palestinas araber till de fina markerna öster om Jordanfloden. Och när vi väl har verkställt denna mitzva kommer Ohly och Sahlin, av ovan nämnda skäl, att säga något i stil med:

“Vi beklagar det som inträffat och hoppas på en förnyad freds- och försoningsprocess”.

Layla Tov!

Det enda problemet med den här taktiken, såvitt jag kan se, är att ett heligt land befolkat enbart av judar riskerar att implodera. Vi judar behöver våra fiender, även mitt ibland oss, för att få syn på oss själva, vår historia och vårt gemensamma öde.
Vi når således fram till ett par överraskande konklusioner:
- En värld utan antisemitism leder till slutet för det judiska folket.
(En värld utan judar betyder dock inte slutet på antisemitismen…..).
- Om de antisemitiska bloggarna skulle lägga ner sin verksamhet för, låt säga, ett par år - och om palestinierna skulle avstå från våld under samma tidsperiod - ja, då händer följande:

A. Judarna börjar ge sig på varandra.
B. Mona Sahlin och Lars Ohly får fritt fram och kan på allvar börja brännmärka Israel, samtidigt som man i smyg kan skrocka åt att judarna nu gör det jobb som Arafat och Mashaal schabblade bort.
Därför blir mitt tips till de som hatar Israel:
skruva ner volymen. Tagga ner. Missbruket av stora ord och kraftuttryck skapar ett löjets skimmer över er intellektuella förmåga. Men skadan är nog redan skedd. Ni har redan använt uttrycken “etnisk rensning”, “folkmord”, “apartheid” osv så många gånger att ingen längre bryr sig.
En annan lustifikation:
Om ni skriker Folkmord och Terrorstat och Blodtörstiga judar - ja, då får ni er dagliga dos av uppmärksamhet. Men när sansade människor sedan kollar Israel kommer de att finna att ni berättar sagor, och ni framstår då som fanatiker och byfånar.
Den andra effekten blir att samma sansade människor överser med de faktiska bristerna i Israel, eftersom dessa brister ju framstår som petitesser i jämförelse med de beskyllningar som ni ständigt slungar över den sionistiska korsfararstaten:
“Vi hade fått intrycket att det låg avhuggna palestinska huvuden i var och varannan gränd, men så är det ju inte alls. Och den där Muren är ju faktiskt ganska imponerande…..”.

—
Anna, jag tänker inte skriva om Tu beAv…;). Jag kan ingenting om romantik.
—

Jag lämnar nu Italien och återvänder till Sverige. Mycket jobb framöver. Jag förväntas bl a skriva rapporter om uppladdningen inför Kadimas partiledarval, producera analyser av den mystik som omgärdar mordet på syriern Muhammad Suleiman, klargöra vad exakt det är som Irans agenter sysslar med på bl a Mt Sannine i södra Libanon, gå ner fem kilo, ta hand om min mor, håna Sveriges korkade antisemiter samt skriva sionistisk satir (den här bloggposten är ett exempel på denna genre. “Sionistisk sanningskommission” är ju en oxymoron).
Och så ska jag be Morris Talansky om ett litet lån. Han är ju så förvirrad att han tycks låna ut stålar till vem som helst, t o m till Ehud Olmert.
Jag återkommer till Ehud om en månad eller så.

Till sist:
Åh - jag älskar Israels antisemitiska fiender…..! Utan deras dumheter skulle jag aldrig kunna få syn på vad som är bra med den judiska staten….

Lehitraot

P.S Iran-krisen har ännu inte kommit fram till den tidpunkt då vi kan säga att ett krig är “oundvikligt”. Det kommer i själva verket tecken som antyder att de iranska ledarna försöker rädda landet undan en katastrof, att de försöker få till en deal utan att därmed “förlora ansiktet”. D.S

P.S 2 Det är heller inte aktuellt med ett nytt Israel/Hizbollah-krig. Nasrallah ämnar ägna det kommande halvåret åt militär mobilisering och politisk konsolidering. D.S 2

P.S 3 Minns ni alla de som frossade i nyheten om hur en bakbunden palestinier blev skjuten i foten av en israelisk soldat? Jinge, Morria m.fl slog upp detta stort för att visa Israels ondska. Deras reaktion syftade till att så hatiska och xenofobiska frön.
Men detta var ju förutsägbart. Och lika förutsägbart är att ingen nämner efterspelet till den där händelsen. Dvs: soldaten och befälet åtalas. Riskerar ett års fängelse.
Antisemiterna fokuserade på nyheten i syfte att sprida illvilliga vandringssägner om Israel och det judiska folket.
Intelligenta människor känner dock till efterspelet, och blir istället imponerade av Israel.D.S 3

Liknande poster:

1. Bekännelse (sionistisk lögn)
2. Fakta om Israel (sionistisk propaganda, del 1, perek alef)