Al Hamatzav

De som minns 80-talets hyperinflation, devalveringar och elände borde egentligen inte tro sina ögon när de läser dagens rubrik i Haaretz Introducing the world’s strongest currency: the Shekel. För oss som jobbar med ekonomi (trist nog, men man måste ju försörja sig?) så betyder detta att ekonomiska rapporter inte längre behöver länkas till index, eftersom inflationen sedan snart tio år varit synnerligen måttlig. Dollarn, som en gång var den fasta myntenheten i Israel för speciellt hyror och huspriser, har fått stryka på foten för shekeln efter att ha rasat till under 3.3 shekel från att för några år sedan varit uppe i 4.8. Detta har iofs lett till problem för exportindustrin, men att handla utomlands har aldrig varit så billigt som nu. Igår stärktes shekeln till och med emot euron. Haaretz:

“Since the beginning of 2008 the shekel has made some serious gains against nearly all the major world currencies. The shekel has gained 15% against the dollar, slightly more against the British pound and the Canadian dollar, as well as 8% versus the Swedish kroner and 24% against the South African rand. Even the solid euro has had a hard time competing with the shekel, and has fallen from NIS 5.74 at the beginning of April by 12% to NIS 5.00 – its lowest rate in five years. Since the start of the year, the shekel has strengthened against the euro by 9%. ”

 Bankerna har fattat det här och börjar nu erbjuda investitorer lite annorlunda paket än tidigare. Många, som företaget jag jobbar på, har sitt investerade kapital i dollar och försöker nu hitta olika vägar att motarbeta det sjunkande värdet. Tidningarna publicerar artiklar för konsumenterna om “hur man bäst handskas med den starka shekeln” (hur man handskas med en sjunkande shekel vet vi redan). Samtidigt ligger arbetslösheten på den lägsta nivån sedan i början av 90-talet – 6.7% (kolla Israel Economic Stats for the 60th Independence Day).

För mig personligen, som inte har varken lån eller investeringar i dollar, betyder denna utveckling främst att det blir billigare att betala tillbaka studielånet till CSN (jag är en av de utlandssvenskar som betalar självmant. Så fick jag det sagt också.)

Visserligen har matpriserna gått upp en hel del, för att inte tala om bensinen (dags att plocka fram cykeln eller åka kollektivtrafik), men känslan är ändå att Israel sedan länge inte är det ekonomiska kaos det en gång var. Mycket har blivit enormt mycket bättre. Och jag misstänker att en hel del av detta är Binyamin Netanyahus förtjänst, ni vet honom som jag inte vill ha som premiärminister men gärna som finansminister i en mittenregering. En av dem som genomförde Netanyahus privatiseringsplaner och var intimt inblandad i hans ekonomiska politik heter förresten Tzipi Livni.

Kuriosa: för en vecka sedan var Donald Trumps dotter här för att kolla in investeringsmöjligheter och fick ett nätt utrymme både i skvaller- och den seriösa pressen…så trots den politiska cirkusen verkar det som om Israel inte kommer att “upplösas inifrån” på ett tag till.

 Mer läsning om den israeliska ekonomin Wikipedia, CNN.

Posta till:

No related posts.