Al Hamatzav

År 5766 sedan skapelsen är slut, och år 5767 tar vid. Men inte för alla – Israels kristna, druser och muslimer har sina egna system för att hålla reda på tiden.

Just tidsräkningen illustrerar hur Israels vardagsliv är en skön mulit-kulti mishmash. Det räcker inte med ett kalendersystem i vårt lilla land – för att tillgodose alla har Israel fyra. I det dagliga livet anges datum enligt den gregorianska tidräkningen. Det kanske starkaste uttrycket för att det moderna israeliska samhället har anammat kristen tidsräkning är att födelsedagar firas efter det gregorianska systemet. Finansåret följer samma system, och därmed är alla företags- bank- och skattehandlingar daterade i kristen tidsräkning (tack och lov!). Andra officiella handlingar anger ibland det judiska datumet bredvid det gregorianska, men utan praktisk betydelse eftersom möten, domstolsdatum, flygavgångar, militärorder osv. anges gregorianskt.

Judisk tidsräkning används naturligtvis också, men bara för speciella ändamål. Först och främst så är de judiska helgdagarna landets officiella. De följer, per definition, den judiska kalendern. Skolans läsår anges med det judiska årstalet, vilket egentligen är praktiskt eftersom nyår sammanfaller med läsårets början. På bröllopsinbjudan står det judiska datumet först, men också det gregorianska så gästerna vet när det skall komma. Intyg och certifikat har ofta dubbel datering, snofsigt neutralt. Bloggen al-hamatzav.org betonar sin judiska identitet genom att daterade posterna enligt judisk tidsräkning. Det är förmodligen bara de ultra-religiösa kretsarna som använder den judiska kalendern i dagligt bruk, och där gäller det även födelsedagar. Bland araberna används den muslimska tidsräkningen ungefär i samma utsträckning som den judiska i resten av Israel.

Arbetstid och helgdagar är också multi-kulti i Israel. Enligt lag är de religiösa helgdagarna vilodagar. Industriföretag som måste köra 24/7 kan söka dispens, men det kostar dubbel övertid för helgskiften. Samma lag ger varje anställd rätt att själv välja vilka helgdagar som skall gälla för övertidsersättningen, antingen judiska, kristna eller muslimska. Tyvärr, eller som tur är, kan man bara välja en religion. Ytterligare ett exempel på de svåra av-vägningar som måste göras mellan integrering och etniska minoriteters rättigheter i ett multi-etniskt land.

Det judiska nyåret är en lugn högtid jämfört med det svenska eller kinesiska nyårsfirandet. Vi firade tvådagars-helgen på ganska typiskt israeliskt vis. Nyårskvällen (fredag) åt vi middag med bekanta, i brist på nära släkt att umgås med här i Israel. Immigranter tyr sig till varandra. I kiddush (måltidsbönen) till Rosh Hashana tackar man Herren inte bara för vinet och brödet, utan också för trädens frukt. Därefter äter man äppleklyftor doppade i honung – för ett sött år. Själva måltiden innehåller alltid en fiskrätt – ett symboliskt spel på ord. Rosh Hashana betyrder ordagant Årets Huvud, och man äter fisken för en bra start vid huvudet.

Lördagen gick åt med diverse trädgårdsarbete, men i dag söndag gjorde jag och en kompis en utflykt i naturen. Vi tog en paddeltur i Alexander-ån, från mynningen vid Kfar Vitkin och motströms några kilometer österut. Alexander är i sin helhet ett natur-reservat och den minst förorenade av de åar som rinner tvärsöver kustslätten och ut i Medelhavet. Källornas färskvatten pumpas in i det nationella vattensystemet, och ån får nöja sig med spillvatten från fiskodlingar. Inte drickbart, men tillräckligt rent för att hålla kvar den stora kolonin havs-sköldpaddor som bor där. Där finns också en stor hägerkoloni och andra mindre fåglar. Alexander är inte vildmark i skandinavisk bemärkelse, men räcker gott och väl för en halvdags paddeltur med småbarn. Det går också att bra cykla längs grusstigen som delvis följer ån. (Ingen uthyrning, man måste ha med egen utrustning.)

Varken tidsräkning eller havs-sköldpaddor är politiska. Men bara om man så vill, för naturligtvis råder djupa kontroverser kring båda. För omväxlings skull så föredrar jag att bara sitta stilla och beundra den vackra hägern med de tunga vingslagen. Alexander-ån rinner i öst-västlig riktning. Följaktligen finns ingen Västbank, utan bara en nord- och sydbank. Shana Tova till bloggens alla läsare!

Posta till:

No related posts.