Sderot platsar inte i svensk TV
Av Anna Veeder • 2008-04-23 • Kategoriserat under: Israel, Mediakritik, Sverige och MÖ-konfliktenLäste just Lars Adaktussons krönika i SvD. Adaktusson berättar om ett reportage han gjort som handlar om hur civilbefolkningen i Sderot och runtomkring påverkas av raketbeskjutningen från Gaza.
Inte bra. Adaktusson: “På hemmaredaktionen och bland kolleger i andra medier möttes min rapportering av skepsis. Faktauppgifter ifrågasattes, diskussioner fördes om det är rätt att sända inslag som kan uppfattas som ett stöd för ockupationsmakten”.
Är det “stöd för ockupationsmakten” att berätta om hur det är att leva i det raketbeskjutna Sderot, då borde man eventuellt helt avstå från att rapportera någonting alls från Israel. Inget alls. Låt oss visa en totalt ensidig bild där det enda relevanta som sker är den israeliska arméns framfart i Gaza. Det är OK om man är uttalad PGS-are, jag förväntar mig inte av dem att de ska skicka en solidaritetsdelegation till Sderot. Men svensk TV? Var är den övermäktiga judelobbyn? Vem styr vem?
Missförstå mig rätt: jag tycker att man måste visa bilder från den israeliska arméns framfart i Gaza. Man måste definitivt inte säga ja och amen till allt vad den israeliska regeringen gör. Men jag trodde i min stora naivitet att det här handlade om journalism, inte om ett politiskt ställningstagande för eller emot ockupationen. Det måste gå att berätta om hur människorna som bor här upplever situationen, annars blir den helt oförklarlig. Och människor i Israel måste få höra hur palestinier i Gaza upplever situationen, annars blir Gazabornas reaktioner också helt oförklarliga. Nästan varje morgon talar en palestinier från Gaza, Rauhi Rantissi tror jag att han heter, i arméradion. Han berättar hur det är. Vad folk säger, varför de tycker som de gör. Det behövs fler sådana i israeliska media. Men också i Sverige. Ibland undrar jag var den verkliga fundamentalismen existerar - i Mellanöstern eller i Sverige? Efter att ha läst Adaktussons krönika undrar jag om inte Sverige med lätthet vinner den matchen.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel Media sverige
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer. Kuriosa: talar svenska
med hunden, annars mest hebreiska.
Alla texter av Anna Veeder
Just så, Anna. Det handlar sällan om journalistik. Inte heller stöter man alltför ofta på någon som bara vill berätta om människors vardag. Frestelsen om att börja predika politik tar över, och så rusar texten i väg på en moralistisk våg och slutar som en tsunamikrasch i huvudet på människor som försöker förstå.
“Frestelsens berg” handlar om att människor inte kan låta bli att moralisera. Och svenskar tycks vara gruvligt benägna till att falla i den fällan.
Sen har vi de gamla vänsterjournalisterna som alltid har sökt med ljus och lykta efter den Stora och Viktiga och Sexiga Frågan att engagera sig i; den kan heta “Vietnam”, “Sydafrika” eller “Israel/Palestina”.
I ungdomsförbunden drillas folk till att ta ställning i svåra frågor. Här utgör “Israel/Palestina” den ultimata frågan.
Men även om det bland bloggarna fortfarande finns en oerhörd mängd smörja och skit, så kan man faktiskt se att ledande politiker och viktiga opinionsbildare försöker komma bort från det gamla “pro/anti-käbblet”.
Vi får ser hur det blir under resten av 2008.
haha, han är ju lite sne den gubben. Det vet du Anna och Roy. Jag förstår hans mening men inte hans motiv, orsaken till varför han skriver som han gör.
Men det han skriver handlar också om något annat.
Ni gör inte klart att hans intresse verkar vara att framspegla/skriva “för” den Israeliska sidan. Journalistik kritiken, förstår jag och jag ställer mig kritisk till journalistiken i Sverige, jag också. På samma sätt, skriver andra journalistiker “för” palestiniernas sak och jag undrar när det ska komma någon som verkligen för fram allting som sker på sitt sätt. Jag kan lova att den dagen då någon vågar att skriva utifrån flera perspektiv om situationen i MÖ så kommer han bli hyllad i Sverige både av vänsterpartister (”Israelhatarna”) och den ekvivalenta delen (”Isrealsmörarna”).
Ville han verkligen kritisera journalistiken i Sverige så hade han ju bara kunnat tagit upp flera brister och tagit MÖ konflikten som exempel i sin artikel, men det gör han således inte. Och jag undrar vad hans syfte blir?