Reality Check – Rabin var ingen fredsduva

Av • 2009-11-08 • Kategoriserat under: Intressant just nu, Israel, Judeen, Samarien, Gaza - Palestinska Myndigheten

Så här i efterdyningarna av högtidlighållandet av 14-årsdagen av Yitzhak Rabins dödsdag kan det vara på sin plats att göra ett par enkla påpekanden:

1) Yitzhak Rabin ville åstadkomma fred med de kringliggande arabstaterna och med palestinierna i Judéen, Samarien och Gaza.

2) Yitzhak Rabin ville fred, men detta fick inte under några omständigheter ske genom kompromissande med Israels säkerhet. Yitzhak Rabin var en fredshök, absolut inte en naiv fredsduva.

3) Yitzhak Rabin var motståndare till en palestinsk stat.

4) Yitzhak Rabin var mot territoriella eftergifter.

Allt detta står för övrigt att läsa i Yitzhak Rabins sista stora linjetal den 5e oktober 1995, en månad innan han mördades:

“We view the permanent solution in the framework of
State of Israel which will include most of the area of the Land of Israel as
it was under the rule of the British Mandate, and alongside it a Palestinian
entity which will be a home to most of the Palestinian residents living in
the Gaza Strip and the West Bank. We would like this to be an entity which is less than a state, and which will independently run the lives of the Palestinians under its authority. [mina kursiveringar]”

Hela texten finns här.

Det här innebär självfallet inte att man ska sluta se till Rabin som inspirationskälla när det gäller att söka fred med de omkringliggande arabstaterna eller med palestininerna. Men det innebär definitivt att han är lika lite användbar som symbol för den naivt rosenkindade flumdelen av den israeliska fredsrörelsen som inbillar sig att allt som krävs är israeliska eftergifter, som han är för de den lilla aggressivt jorddyrkande gruppen av rasistiskt lagda bosättare i Hebron som har Baruch Goldstein som föredöme.

Själv har jag alltid känt stor respekt inför mannen Yitzhak Rabin. Den efterhandskonstruerade Mahatma Ghandiska fredsikonen lämnar mig däremot rätt kall.

Intressant?
Andra bloggar om:

Jag är ortodox jude, benhård zionist och socialdemokrat, låt vara att det inte går att rösta på dem längre. Jag har noll tolerans för rasister vare sig dom har rakad skalle eller palestinasjal och oavsett vem de har bestämt sig för att hata. Har en fil.kand i filosofi men arbetar som copywriter.
Alla texter av

3 kommentarer »

  1. Nollåttan 2009-11-08 18:42:

    Rabin var ingen dumbom. Han insåg fuller väl att den fredsprocess han var med och startade inte skulle sluta med en palestinsk autonomi, utan måste oundvikligen leda till en palestinsk stat vid sidan av Israel. Det han skrev och som Ofer citerar var avsett för inrikes bruk, för att minska extremhögerns motstånd mot fredsprocessen. Som vi vet lyckades han inte med det, och fick betala med sitt liv.

    Personligen anser jag att man borde instifta en Tsom Rabin… om man kan minnas med sorg mordet på en ståthållare som skedde för över tvåtusen år sen (Tsom Gedalja – Gedaljas fasta – hålls dagen efter det judiska nyåret) så kan man sörja Rabin med en fasta. Inte så mycket för mannens skull som för det politiska våldets och extremhatets genombrott i det moderna Israel.

  2. Ofer Maimon 2009-11-08 22:33:

    Nollåttan

    Jag tror att du har fel. Var Rabin hade hamnat om han fått fortsätta sin gärning vet vi inte, lika lite som vi vet vad som hänt om Palestinierna inte hade bombat sönder chanserna för Peres det följande valet. Däremot var både högern och extremhögern kompakt i sitt motstånd vid den här tidpunkten och diverse mindre nogräknade rabbiner satt sedan länge och pulsa denurade i sina dunkla vrår. Någon poäng med att söka blidka en höger som sedan länge travade runt i demonstrationer med plakat på Rabin iförd SS-uniform och kefiye fanns knappast. Han var som sagt ingen dumbom.

  3. Danny Kohn 2009-11-09 9:21:

    Det är onkel Shimon som alltid har varit problemet. Rabin kallade honom relentless underminer och det är han fortfarande. Rabin var nog en fredshök men lät sig övertalas av USA och Peres. Till skillnad från Peres gav han inte Arafat några pussar på kinden.

    Tyvärr förtar detta dock inte den missräkning som Rabin ändå gjorde. Han såg inte igenom Arafats plan trots att den fanns där och fortfarande gällde.

    Det finns bara en part i denna konflikt som stenhårt vägrar och alltid stenhård har vägrat kompromissa och den är inte av judiskt ursprung.

Lämna en kommentar

Observera att du pga olika tekniska åtgärder på bloggen inte nödvändigtvis får en notifikation om att din kommentar har mottagigts. Det har den dock och den kommer att publicerars så snart vi har modererat. Inga kommentarer försvinner. Vi får dem allihop.