Politisk shouk
Av Roy B. Alterman • 2008-04-28 • Kategoriserat under: IsraelNya samtal i Kairo är på gång. Ledande medlemmar ur tre militanta grupper har precis anlänt till den egyptiska huvudstaden. Det rör sig om aktivister från PFLP (Popular Front for the Liberation of Palestine), PRC (Popular Resistance Committees) och DFLP (Democratic Front for the Liberation of Palestine).
Den egyptiske medlaren, Omar Suleiman, satsar på att nå en palestinsk konsensus kring ett avtal om vapenvila med Israel. Hamasledare har sagt att palestinska vänstergrupper, samt Islamiska Jihad, redan har godkänt förslaget.
Hittills har de israeliska ledarna varit avvisande till den deal som Hamas säger sig stå bakom.
Samtidigt fortsätter striderna, framförallt i norra Gaza. De militanta palestinierna vill visa att de törs och kan stå upp mot Tsahal.
Att Tsahal håller igen, på order från den politiska ledningen, är en annan sak.
Om man granskar de utspel som dagligen görs i media av både israeliska och palestinska ledare, framgår klart och tydligt att parterna närmar sig möjligheten av att komma överens om en vapenvila. Man blandar hot med erbjudanden och kommunicerar med varandra, helt enkelt. Men även våld är ju ett slags kommunikation. De aktuella striderna måste därför ses som signaler från respektive part om att man inte alls känner sig tvingade till en deal om vapenvila.
Intressant att notera är att de senaste dagarnas utspel inte har nämnt Gilad Shalit. Av denna tystnad kan vi dra följande slutsats: man förhandlar om Shalit.
Frågan är känslig, och om det ligger i båda parters intresse att få till en fångutväxling, så bör man avhålla sig från att göra utspel som får motparten att verka svag och förnedrad.
Det här spelet, med alla dess koder och signaler, vittnar om att vi befinner oss i en shouk, en marknad i Mellanöstern.
(Det ges och tas. En delfråga, bland många andra, handlar om huruvida vapenvilan även ska gälla Västbanken. Jag återkommer till detaljerna om och när en deal ser dagens ljus.)
Olmert, Barak, Livni och Ashkenazi gör allt de kan för att få till en deal lagom till Yom Haatzmaot (Självständighetsdagen).
Haniye och Mashaal vill att de utsläppta palestinierna ska ge PR-glans till Hamas i samband med Nakba-dagen.
Detta är den konvergens av intressen som jag har talat om.
Vissa röster, från både israeliskt och palestinskt håll, uttrycker stark kritik mot att man är på väg att sy ihop det här avtalet. Och visst - vi talar inte om en deal som ska frälsa regionen och bana väg för tvåstatslösning och fred. Det är problematiskt att Hamas stärks av en deal om fångutväxling.
Till den som är kritisk vill jag bara säga:
Welcome to the Middle East!
Fredsprocessen kommer att fortsätta under 2008. Någon gång i höst får vi granska det som Olmert och Abbas förhoppningsvis kommer fram till.
Men nu gäller någonting annat.
Vapenvila och fångutväxling. Lugn sommar som möjliggör framgångsrika förhandlingar.
Olmert är mitt uppe i en av sitt livs svåraste utmaningar.
Har han vad som krävs för att fixa detta?
Intressant?
Andra bloggar om: Gaza Israel
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Tack Roy, men vad som hände i Syrien? Från Jerusalem hörs rykte att Erdogans ansträngningar är samordnade med Olmert. Och från Syrien kommer försiktiga antydningar att Israel har goda avsikter. Det händer inte varje dag. Kan det vara så att de riktiga parterna i konflikten hoppas över Hamas och Hezbollah? Vad ska iranska krigshetsare göra?
Det vore ett stort framsteg om Israel kunde bryta “alliansen” mellan “axelmakterna” Iran, Syrien, Hezbolla och Hamas så att Syrien lämnar det islamonazistiska lägret. Syrien styrs trots allt av Baathpartiet vilket visserligen är fascistiskt men vare sig islamistiskt eller rastiskt likt de övriga.
(Vi kan betänka hur viktigt det var under WW2 att det fascistiska Spanien höll sig utanför kriget trots Hitlers önskemål om motsatsen.)
Kunde Israel bryta ut Syrien ur den islamonazistiska alliansen vore det ett stort bakslag för dessa reaktionära krafter.
Och deras högborg Iran skulle få betydligt svårare att stödja sina islamonazistiska bröder i Libanon och Gaza utan Syriens hjälp.
På samma gång som har en känsla av att något är fuffens, så hoppas man som dig Roy, att där snart ska ske fred och Ordentliga förhandlingar.
Baathpartiet är nationalsocialistiskt, och således inte att jämföra med det fascistiska Spanien under 2′a världskriget.
Nu handlar inlägget förvisso inte om Syrien/Golan-frågan, men ok då:
Nej, jag tror inte på något genombrott. Visst åker kurirer fram och tillbaka. Visst testas idéer via utspel. Jag kan t o m tänka mig att vi under 2008 kommer att få höra talas om möten mellan israeliska och syriska representanter.
Men någon deal om Golan är inte på gång.
Den övergripande frågan handlar om Syriens roll och position - kommer Assad att staka ut en ny väg för Syrien?
I så fall berörs andra “frågor”: Hamas, Hizbollah, Libanons situation, Iran osv.
Idag, tisdagen den 29:e april, ser jag mest desinformation och dubbelspel. Assad har åkt på några rejäla näsbrännor på sistone (reaktorn, Mughniyeh, Abu Libda). Vilka slutsatsaer är han redo att dra?
Nästa kapitel i detta drama kommer inom kort.
Jag återkommer.
Adler
Dessa uppgifter har jag:
Baathpartiet “Arabiska socialistiska återfödelsepartiet”, ett panarabiskt, nationalistiskt, sekulärt och socialistiskt parti i Arabvärlden. Partiet har haft makten i Syrien från 1963 till idag.
Kan du belägga att det är nationalsocialistiskt?
Dessa uppgifter har jag: http://www.baath-party.org/eng/constitution2.htm
Ang Roys fråga på slutet, som är den som är mest relevant så vitt jag ser det : håller tummarna för att svaret ska bli ja, och Olmert visa sig lika cool som i Bank Leumi-skandalen, Winogradrapporten, Livnis halvputsch osv osv och har tillräckligt med beitzim för att få igenom en fångutväxling.
adler
Att det är ett fascistiskt/socialistiskt/nationalistiskt parti framgår tydligt av dess konstitution. Men det som kännetecknar ett nationalsocialistiskt parti är att det även är rasistiskt och i synnerhet antisemitiskt. Men så vitt jag vid en snabb genomläsning kunnat se finner jag inte några sådana kännetecken i baathpartiets konstitution. Var gör du det?
Det är inte allom givet att Olmert just nu står inför en oerhörd utmaning. Det rör sig om ett spel, som inkluderar att via egyptier prata med kriminella (Hamasterrorister) - det handlar om underrättelstjänst och diplomati och samtal med ledande företrädare från andra länder - det rör sig om vad som är bra för Israel ur kort-, medel- och långt perspektiv - det är en fråga om koalitionens vara eller icke vara - och vi talar om fredsprocessens tillstånd, och hur det kommer att bli om Hamas stärks och Fatah försvagas (ytterligare) m.m m.m.
Bombräden mot Syrien i oktober förra året var en succé. Olmert gjorde ett sofistikerat jobb. Detta talar för att han har vad
som krävs för att få hem Shalit.
Jag följer allt Olmert gör, in i minsta detalj…
Son:
Jag må varigt drastisk när jag avfärdade hela konstitutionen som nationalsocialistisk, det hela hänger ju givetvis på vem som interprenterar konstitutionen, och då speciellt Art. 6:, 10. Juderestriktionerna i Irak 1963-???? under Ba’ath-regimen vittnar om att arabiska judar, inte sågs som araber, enligt Art: 10, utan var kolonialismens hantlangare. Hur många judar som bor i Syrien, och hur deras situation ser ut, vet jag icke. Kan dock bara vara en handfull som bor där.
Huvudfrågan är ju dock hur man ska få Syrien och Baath att klippa banden med ovannämnda grupper och länder, samtidigt som man inte annekterar ut Golanhöjderna (bombregnen ner mot judiska byar förra gången de var etablerade där vittnar om att det är en dålig idé). Men med rätt person som tolkar konstitutionen ur ett fredligt perspektiv skulle kunna leda till positiva följder. Fortfarande skapar Art: 6-7 problem för Israels legitima rätt som stat.
adler
Alldeles rätt. Araber och judar är inte samma folk. Innan vi tvingades ut i diasporan var vi nog en semitisk ras vilket araberna fortfarande är idag.
Men vårt folk är inte längre en ras eller semitiskt även om en del av oss fortfarande är det. Att vi skulle vara en ras är bara en nazistisk fiktion. Efter att ha levat ca. 2000 år i förskingring har vi nu istället blivit ett folk, ett multietniskt folk. Människor från olika folk och raser har under alla dessa år konverterat och blivit delar av vårt folk. Det är bara att se hur dagens israeler ser ut. De är mörka, bleka, blonda, brunhåriga, rödhåriga, blåögda, brunögda etc. etc. Några speciella drag som gäller för övervägande delen av befolkningen i Israel finns inte idag i högre grad i Israel än i Sverige. Vi har alla mer eller mindre blandats med varandra. Och det är mycket bra. Det är en process jag hoppas kommer fortsätta.
Efter Israel självständighet 1948 försämrades judarnas situation i hela arabvärlden succesivt. Baathisterna ser den sionistiska staten som en kolonial konstruktion och kolonialism ska enligt paragraf 6 bekämpas och ses som ett hinder för baathistenas nationella strävanden att upprätta ett arabiskt storrike. Israel ses som en del av detta arabiska storrike vilket förklarar deras motstånd mot den judiska staten och gör det svårt att uppnå en fredslösning med dem.
Baathisterna är visserligen nationalister liksom vi sionister, men jag ser dem lika lite som rasister som vi sionister.
Problemet är att våra nationella intressen krockar med deras. Kan vi bara komma överrens om en kompromiss ska det nog gå att dra dom ur det islamonazistiska lägret.
Roy.
Efter vad jag har förstått har samtliga palestinska grupper accepterat det vapenvilaförslag som Egypten har lagt fram. Svaret har ännu inte kommit från Israel,det lär väl dröja ett par dagar. Vad tror du reaktionen blir från Olmert?
Vidare finns det naturligtvis en risk om Israel går med på detta avtal, men ärligt talat Roy, kan inte risken vara värt att ta?
Om det visar sig bli misslyckat, kan man ju alltid hävisa till ” vad var det vi sa “.
Kan det inte vara värt att svälja förtreten och kanske en favör till Hamas för att få hem Shalit?
Vi får väl se vilket statsmannaskap Olmert visar.
“Kan det inte vara värt att svälja förtreten och kanske en favör till Hamas för att få hem Shalit?”
Helt klart, Shalits liv är värt mer i säkerhet i israel än fiendens fångar i Israeliska fängelseceller, de lär hamna där förr eller senare igen ändå. Dessvärre kommer motståndarna troligtvis alltid att fixa sig en “Shalit”, som ständigt återkommande förhandlingsvara.
Paul,
jag återkommer till de här frågorna på fredag.
Paul,
jag närstuderar f.n det som sker. Många aktörer är ute på banan, inte minst Amos Gilad, som sägs vara på väg till Kairo för att framföra israeliska reservationer ang. det förslag till vapenvila som de palestinska grupperna sägs ha godkänt.
Vapenvilan (Gaza och/eller Västbanken?), gränsövergångarna, Fatah kontra Hamas vid dessa gränsövergångar, Shalit och fångutväxlingen….den här veckan innebär hårt jobb för de diplomater och säkerhetsansvariga som har något att säga om dessa ämnen.
Det som hittills har kommit ut i media är att betrakta som typiska utspel. Men vi närmar oss den punkt då parterna måste bestämma sig. Dels har vi snart självständighetsdag i Israel, dels ska palestinierna markera sin Nakba, dels kommer Bush till Israel den 13:e maj.
Tids nog får vi se om mina profetior är värda någonting.