Om Shalit, inför tisdag 22/12-09
Av Roy B. Alterman • 2009-12-21 • Kategoriserat under: Judeen, Samarien, Gaza - Palestinska MyndighetenRegeringen sammanträder och våndas. Beslut kan komma i morgon. Här något av det jag skrev och publicerade för ca en månad sedan:
Shalit-uppgörelse på gång?
Avskyvärda alternativ
Shalit-dramat, onsdag 25/11
Shalit Update
Jag återkommer i morgon.
Liknande poster:
Intressant?
Andra bloggar om: Israel Palestina Shalit
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman









Det här är, till skillnad från Boström/Aftonbladets scoop och världsnyheter, ett reellt drama. På liv och död. Anser i alla fall jag.
Jag har full förståelse och sympati för Shalits familj och hyser stort medlidande med honom, men måste ändå konstatera att priset måhända blir för högt. Det räcker med att var tionde av dessa frisläppta palestinier begår nya terrordåd så får humdratals anhöriga en personlig tragedi att sörja. Hamas blir hjältar vilket stärker dem i deras oförsonliga kamp och leder till fler dödsoffer, på båda sidor. ör att inte tala om fler offer för bortrövande.
Jag kan bara vara egoistisk och tacka högre makter att jag slipper ta sådana hemska beslut. Regeringens beslutsvånda är fullt förståelig.
Nollåttan, jag tror att vi alla är medvetna om det. Men vi släppte fångar för att få ut droghandlaren Elchanan Tenenbaum och tre döda soldater. Vi släppte Kuntar för att få ut Goldwasser och Regev, också de döda. Vi kan inte lämna en levande soldat som tillfångatagits under sin militärtjänst i sticket. Det vore fruktansvärt. Men jag vill också mest spy när jag ser listorna med Hamasfångar och minns vilka fruktansvärda självmordsbombningar de är ansvariga för. Jag var här under den perioden och ofta vet jag var jag var någonstans och vad jag gjorde när jag hörde nyheterna. Sbarro och Cafe Moment i Jerusalem och Maxim i Haifa var några av de absolut värsta, och linje 18 två gånger i Jerusalem…man glömmer inte så lätt.
3. Anna
“man glömmer inte så lätt.”
Nej, och det ska vi inte heller göra även om omvärlden gör det. Vi kan bara hoppas att det inte repeteras. Varken attentat eller kidnappningar.
Ironiskt kan man kanske undra om vissa bloggare kommer att trumpeta igen att “sionisterna” anser att en jude har mera värde än en arab, tusen den här gången.
Shalit är inte viktig. De tusentals civila palestinierna är viktigare.
Jag slänger Shalit, för två av palestinierna. Jag slänger honom snabbare än ni hinner hyckla. Jag drar ner honom i toaletten emot två palestinier.
Jag slänger honom inte för en palestinier dock. Jag tar både honom och palestiniern! För jag är inte en lika stor hycklare som er!
Jomsa.
Shalit är kidnappad utan att ha möjligheter att få besök av röda korset, detta är ett brott mot Genevekonventionen.
Palestinska fångar i israeliska fängelser får regelbundet besök. för övrigt tar ju palestinierna livet av varandra, så man kan ju ifrågasätta om palestinierna vädesätter liv överhuvudtaget.