Ny Mellanöstern politik?
Av Roy B. Alterman • 2007-12-17 • Kategoriserat under: Sverige och MÖ-konfliktenCarl Bildt och Gunilla Carlsson skriver idag på ett sätt som ev. vittnar om nytänkande och pragmatism. Här redogörs för att Sverige nu ska ge mer pengar till palestinierna. Man betonar nödvändigheten av “att redan nu förbereda det mer konkreta palestinska statsbyggande som en fredsöverenskommelse kommer att leda till”. Vidare säger man att “en reformering av den palestinska myndighetens förvaltning, liksom fortsatta krafttag mot korruption, är nödvändiga”. Och så kommer något som tyder på ett öppet sinne för den kritik som jag och andra har framfört. Bildt och Carlsson skriver:
“Vi är aktiva inomen rad områden, exempelvis för att bygga upp infrastruktur, demokratiska institutioner och för att stärka näringslivet och det civila samhället. Vi bidrar även till uppbyggnaden av den palestinska civilpolisen. Enligt överenskommelsen i Annapolis ska ett ökat palestinskt ansvar för säkerheten gå hand i hand med lättnader av rörelsefriheten”.
Dessutom säger Bildt & Carlsson att stödet måste anpassas till “nya omständigheter”.
Ok. Även om jag riktade hård kritik mot utrikesministern i inlägget “En skev Bildt”, så har jag naturligtvis inga problem med berömma det som är bra. Och artikeln i SvD lämnar inget utrymme för tvivel:
Bildt har tänkt till. Analyserat läget. Han vill vara i fas med det som sker. Kanske kommer han också att uppfinna en ny och modern retorik.
Men när han (och Carlsson) räknar upp de krav “Sverige” ställer på parterna, så handlar det om innehållet i Färdplanens första fas. Det är de sedan länge välkända kraven. Och att Sverige är kritisk till bosättningsexpansion är ingen nyhet. Det är också bra att de kräver att raketbeskjutningen ska upphöra.
Men så kommer vi till den heta potatis som Bildt och Carlsson bekvämt nog inte nämner med ett ord: kravet i Färdplanen att Abbas måste bekämpa terrorism och avväpna terror- och milisgrupper. Alltså: om Bildt nämner Färdplanens krav om att Israel måste sluta bygga på Västbanken, så borde han också nämna Färdplanens krav om att avväpna palestinska milis- och terrorgrupper. Det gjorde han inte. Men jag både tror och hoppas att utrikesministern tar med det i nästa tal/artikel.
Sedan kommer en officiell policy-beskrivning inför givarmötet:
“Vi kommer idag att att betona kopplingen mellan framgångsrika fredsförhandlingar och konkreta förändringar på marken samt palestinsk försoning, reformering av den palestinska myndigheten och en självständig och demokratisk palestinsk stat.”
Mycket bra. Detta är ord inspirerade av Blair och kvartetten och det är bra att Sverige anammat detta och upphöjt det till officiell och progressiv policy.
Well done.
Bildt är ännu inte pensionär. Han har tagit till sig kritiken och talar nu på ett sätt som inger hopp och förtroende (bara en enda skönhetsfläck !)
Jag önskar honom och biståndsministern lycka till.
–
SvD: Sverige ökar biståndet till Palestina
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel sverige Västbanken
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Bra artikel av Bildt och Carlsson. Reinfeldt gjorde verkligen en fullträff när han valde Bildt som utrikesminister.
Uttryck i artikeln för att Bildt skulle ha ändrat något nyligen i sin analys av läget gällande Israel-Palestina har jag svårt att se. Det enda policy-ändringen värt namnet som framgår av artikeln (vad jag kan se) är höjningen av biståndet till palestinierna.
men inte har val bosattningar pa ockuperad mark nat med raketbeskjutningar av israel att gora?
eller hur menar du egentligen> ska man bara stalla krav pa att bosattningar ska upphora om forst raketbeskjutningar upphor – eller tvartom att raket ska sluta skjutas forst nar bosattningar pa ockuperad mark har upphort?
Hans,
Nu finns det ju inte som bekant några bosättningar på Gaza-remsan. De utrymdes för över två år sedan i det enskilt största konkreta steget mot fred hittils. Det naturliga politiska steget efter utrymningen borde ju för palestinierna ha varit att då omedelbart ha upphört med attackerna från Gaza in på israeliskt territorium. Det hade åtminstone varit det självklara och diplomatiskt riktiga om det ledande skiktet i Gaza hade velat ha fred.
Istället såg vi retorik kring hur man jagat judarna på flykten med sina raketer och hur utrymningen var ett bevis på att “motståndet” fungerade. Därefter påbörjades en fullkomligt oinskränkt och kraftigt eskalerad raketterror mot civila samhällen i Israel proper. Retoriken var då att eftersom man lyckats jaga judarna från Israel skall man fortsätta tills hela “Palestina” (läs hela Israel) är befriat.
Det är inte, och har aldrig varit på det viset att terrorn är ett svar på ockupationen. Terrorn är ett svar på Israels existens. Däremot ökar bosättningarna terrorismen men den skulle inte försvinna för att bosättningarna försvann.
Det är orimligt att kräva av Israel att man skall lämna ytterligare territorium när man med facit i hand vet hur tillbakadraganden nyttjas som svaghetstecken och incitament för ökad terrorism. Inget land kan avkrävas förhandlingar om fred under eld.
Hans,
raketbeskjutningarna har ingenting med bosättningarna på Västbanken att göra. Så är det ju. Jag talar här om de krav som är fastställda i Färdplanen.
Varken Olmert eller Abbas gör just nu det som ålagts dem. Vi befinner oss i ett vänteläge. Det är först i början av
nästa år som det blir “action”. Närmast väntar “The Bush Middle East Tour”. Parterna har blivit tillsagda att hålla sig lugna. När han väl har återvänt till USA – då börjar förhandlingsbråket på allvar.
Om det fanns ett samband mellan storleken på biståndet och graden av fredsvilja hos terroristerna i Hamas och PLO, borde det rimligen bistånd ha samma effekt på Al Qaida. Och då borde Sverige i konsekvensens namn även ge bistånd till Al Qaida. Kruxet är att sambandet inte finns, och det borde vilken amatör som helst ha insett redan för 60 år sedan.