Netanyahus farliga populism
Av Roy B. Alterman • 2008-05-23 • Kategoriserat under: Intressant just nu, IsraelLikudledaren Binyamin “Bibi” Netanyahu, som själv under sin tid som premiärminister undersökte möjligheterna till förhandlingar med Syrien om Golan, laddar nu den stora populist-bössan och ger sig på sittande premiärminister Ehud Olmert. Detta (engelskt utdrag från nyhetssajter) är vad Netanyuahu säger:
“”There is wide agreement from Right to Left that the diplomatic process cannot be used to shelter politicians in distress,” Netanyahu said. “Most of the public knows the prime minister expedited the talks with Syria and set the exact time for revealing them to distract the public from the investigations against him. Olmert, who is up to his neck in investigations, has no moral or public mandate to conduct fateful negotiations on Israel’s future.”
Och vidare:
“If you believe the Syrian Foreign Minister Walid Mualem that Olmert has already promised to give up the Golan up to the banks of the Galilee before the negotiations have begun, it is unprecedented diplomatic and security abandonment,” Netanyahu said. “This irresponsibility joins the failures of running the Second Lebanon War, preventing the rearming of Hizbullah and preventing Kassam fire on the people of southern Israel. It is forbidden to allow the Kadima government to continue failing.”
Sedan önskar han ett “nytt, tydligt, och rent mandat från folket”.
Ok då. Låt oss granska oppositionsledarens uttalanden och hållning:
Igen - han var själv som premiärminister redo att förhandla med Syrien. Det är överhuvudtaget inte sensationellt att en israelisk premiärminister meddelar om underhandskontakter med Damaskus. Det är det första.
Det andra handlar om det genomskinligt tramsiga argumentet att Olmert har fått med sig Erdogan och Assad i en inrikespolitisk spin i Israel för att avleda allmänhetens uppmärksamhet från Talansky-affären.
Netanyahu säger således att Olmert hellre är i maskopi med två muslimska länders ledare (Turkiet är en sekulariserad stat, jag vet - men muslimsk, likafullt) än talar sanning till sitt eget, judiska folk.
Detta är farlig populism. Netanyahu borde sluta hymla och tala klarspråk, han borde säga det som ovanstående populism faktiskt implikerar:
Olmert är en förrädare.
Så höll högern på, tillsammans med de national-religiösa, under 90-talet. Vill Bibi se en “favorit-i-repris”? Om han på ett försåtligt sätt, och tillräckligt många gånger, upprepar sina anklagelser om att Olmert är en förrädare - ja, då kommer vi snart att välsignas med en stämning i Israel som starkt påminner om tiden 1993-95, tiden fram till mordet på Rabin.
Netanyahus populism är på många sätt pinsam: om det är någon israelisk premiärminister som har frossat i politisk spin och allehanda utspel, så är det Bibi. Den “allmänhet” som han refererar till är luttrad och härdad - vi vet vad de håller på med. Och allt detta är verkligen ingen hemlighet i den demokratiska världen: makthavare utkämpar ett ständigt “krig” för att påverka och dominera varje dags nyhetsagenda.
Så även om det skulle vara så, att en del av timingen i samband med Syrien-utspelet, har att göra med Olmerts nuvarande predikament, så är det kosher och ingenting märkvärdigt.
Men handen på hjärtat - är det någon av er som tror att Olmert har iscensatt denna spin i nära samarbete med Erdogan och Assad? I så fall säger även ni att Olmert är en förrädare.
Vidare bör man komma ihåg att polis och rättsväsende fortsätter att jobba med Talansky-ärendet, oberoende av vad som sker på den politiska och diplomatiska arenan. Och israelisk media kommer att rapportera om detta, varmed allmänheten kommer att bli uppdaterad. Och den här historien lär dessutom bli långlivad - så en tillfällig PR-spin blir bara en medioker och otillfredställande lindring av Olmerts besvär.
Netanyahu, som är känd för sin skamlöshet, säger indirekt, att man hellre ska tro på Syriens utrikesminister Muallem, än på Olmert. Även detta är en inte så subtil, och djupt provocerande, antydan om att Olmert berättar hemligheter för Fienden och ljuger inför sitt eget folk.
Jag noterar, dessvärre, att detta bland vissa svenska Israel-bloggare nu tas som en sanning. Så Bibi vet vad han gör - han sprider populism, leker med elden, insinuerar att Olmert är en förrädare - och får med sig folk på denna våg av lögner och manipulationer.
När Netanyahu säger att det är “forbidden to allow the Kadima government to continue failing”, så är det en flirt med de religiösa, med Shas som särskild adress. Att flirta med de religiösa behöver i sig inte vara farligt och oacceptabelt. Bibi är oppositionsledare, och har som uppgift att presentera en alternativ politik. Problemet med att alludera till Torah och Gemara, genom att säga att det som Shas nu gör är “förbjudet”, är att han appellerar till de religiösa och oresonliga sentimenten. Därifrån är steget inte särskilt långt till att synagogorna fylls av ständiga fördömanden av Olmert. Snart råder konsensus bland de national-religiösa om att Olmert är en förrädare som bryter mot Torah och som därmed måste avlägsnas.
Bibi har börjat leka med den eld som ledde till mordet på Rabin.
I oktober förra året skrev jag flera inlägg där jag förutspådde en het vinter. Jag räknade kallt med stor dramatik i Israel. Vissa skeenden och fenomen har skjutits upp, men jag har hela tiden sett tendensen, linjen - jag har hållit koll på den dynamik som nu går in i ett nytt skede.
Grälen kring Golan-frågan, Olmert, Gaza - allt är ur ett visst perspektiv en alldeles legitim debatt. Det handlar om landets framtid och överlevnad. Det handlar om demokrati. Och vi närmar oss det som brukar kallas för “de smärtsamma besluten”.
Att bloggare spyr ut populism och nedrigheter är en sak.
Men Netanyahu, som varande oppositionsledare, har ett särskilt ansvar för att hålla den politiska retoriken fri från farlig populism.
Det är min förhoppning att det jag här har kritiserat var ett utslag av tillfällig idioti och ansvarslöshet.
Om det däremot visar sig vara upptakten till en retorik som framöver kommer att bli alltmer grov och populistisk - ja, då är vi på väg in i en mycket svår och farlig tid för Israel.
Intressant?
Andra bloggar om: Golan Israel Netanyahu olmert Syrien
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
http://www.youtube.com/watch?v=Ok-81X5j3Z8 Eretz Nehederet, första minuten :)
Kommentar/förklaring till ovanstående som jag tycker är träffande:
The 3 main characters are Bibi, peretz & Olmert. Bibi is portrayed as an egotistical sex maniac. Peretz - an incompetent, bungling idiot. Olmert- a man w/ zero talent who stumbles into the premership due to the misfortunes of Ariel Sharon. Shimon Peres & Avigdor Lieberman are portrayed as side show freaks, And you’re right - it’s hysterical.
Om någon vill kan jag översätta, åtminstone Netanyahubiten som ju är den relevanta för den här posten :)
Att Olmert är en lögnare är ganska väl fastställt, liksom Bibi. Frågan är bara om han är förrädare också, liksom Bibi…
Tikotzinskys politikerförakt håller i sig, Baruch HaShem…;)
Mitt också. Men för att gå in på själva posten - Netanyanu ÄR en populist när det kommer till politiska frågor, och har alltid varit det. Är säker på att Roy minns hela retoriken kring “ani asafsuf gee” (”jag är en stolt pöbel”, som svar på jag tror det var Tiki Dayan (skådespelerska) som sade något om “pöbeln” på Shuk Hacarmel-marknaden i Tel Aviv som sätter agendan i valen. Tror att det var inför valen 1996. Hans stolta engagemang i Beitar, hans påhopp på media (hem me-fa-cha-dim”, en till klassiker från samma valkampanj) och hans bror Yoni (som dödades i Entebbe-aktionen) spelar också på känslosträngarna. Och allt detta trots att Netanyahu är ungefär så långt från en fattig marockansk familj i periferin som det går att komma.
Jag tycker ju egentligen att Netanyahu är intelligent. Och en duktig ekonom, och en helt lysande retoriker. Men hans politiska ambitioner att åter sitta på premiärministerstolen får honom att använda maffiametoder (Bitan 11-affären med Lieberman, som ju länge var Netanyahus högra (hårda) hand) och flitigt använda sig av populism.
Nu är jag inte säker på att hans skrämselmetoder funkar idag, ens mot Olmert. Folk är för luttrade, apatiska, trötta på både krig och fred. De tror inte på fred som en Woodstockfestival, men kan Olmert fixa något som liknar avspänning och lite överenskommelser så stöder definitivt en majoritet av israelerna det. Dessutom - även om många skulle rösta Netanyahu, så är det inte säkert att Netanyahu-Shas-Lieberman är något folk verkligen är intresserade av. Jag är alltså skeptisk till om Netanyahus traditionella skrämsel- och förrädarretorik verkligen funkar idag.
Låt oss hoppas att du har rätt, Anna. Och jag vill poängtera att jag inte tror på en exakt kopia av retorik- och händelseutvecklingen 93-95. Då var då och nu är nu.
Men det är likafullt illavarslande att han petar på “förrädar-nerven”. Och bland vissa bosättare på Västbanken har man nu börjat göra sig redo för Den Stora Striden, en kamp om Landet som troligen kommer att bli fränare och smutsigare än det vi såg under 90-talet.
Det finns risk för traumatiska konvulsioner i Israel.
Då måste ledarna ta sitt ansvar. Hittills har Bibi, precis om du säger, regelmässigt varit en vårdslös populist. Han leker med elden, som sagt.
Jag menar alltså att Israel närmar sig en kritisk och farlig fas, ur ett inomjudiskt perspektiv. Domen mot de ledare som utnyttjar och/eller eldar på förrädar-retoriken kommer att bli hård.
Jag kommer inom kort att skriva mer om det här.
Alltså, Olmert måste få folk att börja lita på honom igen.
Vad säger siffrorna?
Jomis,
“siffrorna” störtdök ju efter det andra Libanonkriget. Men efter räden mot Syrien och konferensen i Annapolis har det gått något uppåt, vilket delvis kan förklaras av att ekonomin går hyfsat bra och att antalet terrorattacker varit få.
De något förbättrade opinionssiffrorna är precis det som fått Netanyahu och högern (i Israel såväl som utomlands) att börja agera i syfte att smutsa ner Olmert. Talansky-affären är ett svar på Olmerts stigande formkurva.
Nu väntar alla, inte minst de som iscensatt och orkestrerat den här anti-olmert kampanjen, med spänning på nästa poll.
Jag gissar att det kommer något nu till veckan.
Aha, jo jag förstår. Precis som jag anade.
Kan artikeln ha något annat syfte (av det jag förstod), än just det faktumet att du tycker Olmert är rätt man för Israel och att de som anklagar honom, gör det för att sänka honom? Men vad kan hända om Olmert visar sig vara skyldig då eller är det inget alternativ alls?
Din artikel visar typ:
Att det finns vissa farliga (mer eller mindre kontrollerbara) krafter i Israel som kan komma att påverka politiken i landet.
Att Olmert skulle tala med höga Syrienpolitiker om en fred för att minska uppmärksamheten av Talansky-affärenär ju lite väl att ta i. Israel kan ju inte direkt knäppa med fingrarna så att Assad och gänget kommer och vill ha fred, så ruttna som dem är.
Jomis,
det var kanske galet av mig att hoppas på att du skulle ha tillräckligt med kunskaper för att förstå texten.
Tag och läs en gång till. Ställ sedan konkreta frågor, så ska jag guida dig in i grundkursen om Israels inrikespolitik.
Roy, B. Du ljuger när du säger att du hyst hopp för mig.
Tala om för mig, vad är fel med att undra eller försöka förstå?
Du får gärna guida mig igenom din “grundkurs”, om du vill. Det är klart att jag inte kan allt däri.
Jag förstod din artikel första gången, faktiskt.
Sluta vara så nedvärderande, det märks att du inte vill väl.
Jomis, det här uppfattade jag som raljant:
“Din artikel visar typ:
Att det finns vissa farliga (mer eller mindre kontrollerbara) krafter i Israel som kan komma att påverka politiken i landet.”
Sedan är det inte så viktigt om jag tycker att Olmert är rätt man eller inte att leda Israel. Jag är bara kritisk till de som på populistiska grunder redan har dömt ut honom. Påståendet att han skulle vara Israels mest korrupte politiker någonsin är bara trams, utan minsta “bevis”.
Det är klart jag vill dig väl, Jomis!
Artikeln handlar om det som jag uppfattar som en upptakt till en tuff tid i Israel. Viktig referens i texten: åren 1993-95, då jag för övrigt bodde i centrala Jerusalem.
Israels “höger”, som trots Annapolis m.m varit ganska tystlåten, förbereder sig nu för nästa drabbning. Talansky-affären är bland mycket annat ett verktyg för de som vill sänka Olmert.
Netanyahu, som var en katastrofal premiärminister, har nu börjat testa en typ av retorik som senast den användes blev allt grövre och som kulminerade i mordet på Rabin.
Inlägget vill således göra folk medvetna om vad som är på gång. Tyvärr tvingas jag konstatera att Israelhögerns supportrar i Sverige helst av allt vill heja på Netanyahu. Vi får dock snart se vilka som minns 90-talet, och vilka som har lärt någonting av detta israeliska trauma.
Tack. Det är sant. Det är en störande kommentar. Jag ber om ursäkt
“Din artikel visar typ:
Att det finns vissa farliga (mer eller mindre kontrollerbara) krafter i Israel som kan komma att påverka politiken i landet.”
Roy. B Alterman
Jag tror att din uppfattning om Olmert var av betydelse när du skrev denna artikeln och att det nästan är omöjligt att negligera faktumet att du mer eller mindre “gillar” Olmert. :)
Det är ändå jättebra att du tar upp detta, inte många som vågar. Jag vill inte att du ska uppleva mina kommentarer som raljanta. Många i Israel tyckte att Rabins fredssträvande politik var jättebra för landet och Rabin (bland andra) fick ju beröm för det.
Men det fanns också de, som ogillade honom och hur han förde sin politik, precis som du säger. Återigen jag tycker det är jättebra att du som israel vågar att skriva om detta.
Menar du att de högerextremistiska krafter som fanns Israel under 90- talet fortfarande kan återuppväckas?
Talansky- affären.
Hur vet du, att där inte finns bevis? Hur kan du veta att det är trams?
Talansky själv har ju varit redo att vittna länge.
Det är såklart illa av Netanyahu att utnyttja möjligheten, till sin egen fördel.
Men om Olmert går;
Tror du det har någon betydelse vare sig Olmert faller igenom riksdagen eller avgår själv?
Roy.
Det ända possitiva med Natanyahu var att han fick fart på den Israeliska ekonomin, det skall han beundras för. Han är en ulv i fårakläder.
Å andra sidan om det blir ett nyval blir det väl ändå en koalition, jag skulle aldrig tro att Kadima kan få egen majoritet.
Vilken kombination kan man tänka sig?
Jag vill i alla fall inte rösta på en koalition där Shas ingår, de hotar ju varje dag att dra sig ur varje dag.
Kan det finnas en möjlighet att Kadima och Arbetarpartiet kan få majoritet?
Ja Paul, det finns definitivt en möjlighet att Kadima och Arbetarpartiet kan få majoritet - men Shas är nog med på tåget.
Som jag förstår det idag så ligger Kadima, Arbetarpartiet och Likud väldigt lika. Görs framgångar i förhandlingarna med palestinierna och Syrien och allt i övrigt är lugnt så får Kadima och Arbetarpartiet credit för det, men får vi en laddning terrorattacker i höst kommer folk instinktivt rösta höger, dvs Bibi och Lieberman som skulle rida högt på en sådan våg.
Sedan måste du naturligtvis vara med och påverka :) du hinner nog hit innan valen skulle jag tro.
Tja, att gissa på en koaliton, när det gäller israeliska val, ger väl ungefär plus minus noll tillbaka på varje satsad slant hos bookmakers :)
Guardian.
Koalitioner är aldrig det bästa, men trenden är ju detsamma i hela Europa.
Just nu: Talansky talar ur skägget….säger bl a:
- Jag älskar Israel och det judiska folket!
- Olmert bad mig om pengar till valkampanjen.
- Jag träffade Olmert när han var Hälsominister.
- Jag donerade pengar till kampanjen. Allting kosher och i enlighet med reglerna för kampanjbidrag.
- Jag beundrade Olmert, såg på honom som representant för ett nytt israeliskt ledarskap.
- Jag förväntade mig aldrig någoting i retur, inga “kick-backs”, ingen kompensation, inga fördelar eller
lukrativa kontrakt.
(Roy kommenterar: så om det här är sant, vad kan vi då säga om Netanyahu?)
Forts följer.
P.S
Ponera att domstolen finner att Olmert är oskyldig. Är det inte så, att han då kommer att vinna på att Netanyahu och högerkrafterna försökt smutskasta honom, men misslyckats? Om så sker, innebär inte det att Netanyahus tarvliga attacker stärker Olmert? I så fall är Netanyahu en idiot….D.S
P.S 2
Sen ska det förstås bli intressant att höra vad Uri Messer och Shula Zaken har gjort, hur de hanterade pengarna. Det kan ju vara så, att Talansky har agerat i god tro, men att Zaken och/eller Messer har gjort sig skyldiga till om inte uppsåtligt brott så kanske något slags ekonomisk oaktsamhet. D.S
Dock: det rör sig ännu inte om formellt åtal och rättegång. De första uppgifterna, från bl a Talanskys vittnesmål, ska nu granskas och värderas, sen får vi se vad åklagaren kommer fram till.
Är detta kul och intressant?
Jajamensan…..
Spekulation: Om Olmert går fri, så framstår alltså Netanyahu som en idiot. Men en rentvådd Olmert innebär dessvärre att Mofaz avancerar och att Livni tappar mark….ok, detta är att gå händelserna i förväg, sorry..;)
Talansky:
- jag gav Olmert dollarfyllda kuvert. Varje kuvert innehåll mellan 3000 och 8000 dollar. Det var Shula Zaken som skötte hanteringen. Olmert sa att han föredrog cash framför checkar.
- Olmert betalade aldrig tillbaka ett lån om 25-30 000 dollar för en familjesemester.
- Jag gav Olmert 4700 dollar för hans vistelse på Ritz hotel i Washington.
(Roy kommenterar: Pröjsade han för hotellrummet på Ritz? Låt oss hoppas att vi slipper avslöjanden om någon Madame och någon Kristen och någon Spitzer….)
15 år - 150 000 dollar. That´s all, sa Talansky. Ja, det var verkligen snålt. Och han som har en lägenhet i Wolfson Towers i Jerusalem (smaklöst och hutlöst dyrt boende för rika judar, med utsikt över Sacher-parken mot Knesset).
Halvtidsvila i Talansky-matchen. Nu väntar vi på Olmerts motdrag i andra halvlek. Juridiska spetsfundigheter och finlir och allmänt hårklyveri är ju det som Ehud gillar allra bäst…