Livni rustar, Olmert frustar

Av Roy B. Alterman • 2008-05-20 • Kategoriserat under: Intressant just nu, Israel

Det är inte lätt att vara trevlig när man ideligen tvingas hantera prostatabesvär, rabiata pensionärer, försök till karaktärsmord, raketbeskjutning mot Ashkelon, en kritisk och irriterad Condoleezza Rice m.m.
Det sägs att Olmert muttrar över Livnis agerande - “den där kvinnan” - dvs, hon som valde att uttrycka inlindad kritik mot Olmert, i samband med att den senaste korruptionsanklagelsen offentliggjordes, istället för att på ett översvallande sätt ställa sig bakom sin chef. Ja, den där kvinnan - Brutus Tzipi Livni, utrikesminister, talade om att Kadima bildades för att skapa en ny och “ren” start, med ambitionen att bekämpa korruptionen och återskänka heder och prestige till Knesset och regeringskansliet.
Många skrattade åt Livnis uttalande. Vad har vi här - Den oskuldsfulla Fröken Fin i skinande vit skrud som nu ska sanera den politiska mark som gubbsen i årtionden har förorenat med sina smutsiga manövrar?
Kadima bildades av Sharon pga motståndet från Likud mot Sharons planer att evakuera Gaza. Men hur är det med minnet, Tzipi? Sharon och hans söner stod anklagade för fiffel på den här tiden, vilket Livni uppenbarligen inte hade något problem med. Så vad är skillnaden, Tzipi? Varför omfamna Arik men förkasta Ehud?
Det finns ingen skillnad. Eller snarare: skillnaden består i att Tzipi f.n är mitt uppe i racet mot premiärposten.
Men är Livni värre än sina konkurrenter när det gäller att satsta på tvivelaktig spin i syfte att vinna politisk makt? Nej, inte alls. Hon har hittills skött sina kort på ett utmärkt sätt. Det är bara gubbarna som får spader.
Om det nu är sant att Olmert muttrar över “den där kvinnan” så kan man väl ana hur könsmaktsordningens sexistiska maktmetoder ständigt manifesteras av Israels ledande politiker? Tja, det vet jag inget om.
Det är dock så, att omgivningen bektraktar utrikesminister Livni som ett allvarligt hot. De vet att hon är smart och stark, att hon verkligen har en rimlig chans att ta över efter Olmert. Många analytiker kan idag dock inte se hur hon skulle kunna få ihop en koalition. Det är, menar man, bl a svårt att se hur Ovadia Yosef skulle ge sina välsignelser över att Shas tar plats i en regering med en kvinna som chef.
Men ministerportföljer och pengar kan nog även göra Ovadia till radikalfeminist.

Den senaste opinionsundersökningen placerar Livni som favorit inom Kadima. Det innebär att hon snart står inför sitt elddop. Hon har ännu inte fåt bekänna färg. Men det dröjer inte längre förrän hon tvingas ta sig igenom den inrikespolitiska ekluten.
Opinionsundersökningen gav också vid handen att sådana saker som integritet och etik ansågs av de utfrågade som viktigare än erfarenhet. Men detta är en tillfällig nyck. När det väl blir val återgår Israel till att älta sina favorittrauman.

Likudhögern är fortfarande en rykande ruin. Men Bibi har pratat med sina konsulter och vill satsa hårt på att angripa Olmert. Andra krafter inom Likud vill hellre inta en avvaktande hållning, och låta polis och rättsväsende göra sitt jobb. De menar att en lång utredning, med ständiga förhör, läckor och rykten, kommer att bryta ner Olmert. Dvs - även om Olmert klarar sig igenom den här krisen, så kommer utredningen att leda till avsedd effekt -Olmert kommer att förknippas med korruption, like it or not, guilty or not.
Men vad hoppas då Netanyahu på - en ny regering där han tar in Gaydamak, Eldad, Yishai och Porush? En sådan regering blir bara en parentes fram till ett nyval.
Ehud Barak säger inte nej till nyval, men avvaktar med att säga någonting. Barak och Bibi har en sak gemensamt: båda hoppas på att Olmert ska krascha, utan att de behöver smutsa ner sina händer.

Alltmedan svärden slipas och kampanjstrategier förbereds, säger Olmert till myndigheterna: Ok. Åtala mig, så avgår jag. Åtala mig, eller lämna mig ifred!
Det här är Olmerts hemmaplan. Han vet vad han gör. Frågan är dock om han har förstått att rätt bedöma verkningsgraden av smutskastningskampanjen.

Tzipi Livni har att stångas mot övriga Kadima-aspiranter. Sedan måste hon cementera sin ställning, och göra sånt som övertygar allmänheten om att hon är en värdig arvtagerska. Just nu, i skrivande stund, i mitten av maj 2008, befinner vi oss i lugnet före inrikesstormen.
Det handlar om att göra och säga det rätta, vid rätt tidpunkt. Den tidpunkten har ännu inte infunnit sig.
Jag gör mitt bästa för att förstå när det kritiska ögonblicket infinner sig. Jag ska jämföra mina idéer med det som Livnis konsulter kommer fram till - när förvandlas Olmert till ett sårat och jagat djur? Inte än, mina vänner - inte än. Låt oss se vad polisen hittar i Talansky-byken. Söndertvättade dollarsedlar, tillsammans med byggkontrakt och en siddur?
Heja Israel - tissel tassel, vi vill höra nätets rassel!

Intressant?
Andra bloggar om:

Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman

4 kommentarer »

  1. Ehud har nu satt fart på sina advokater, men de misslyckades med att stoppa Talanskys tidiga vittnesmål. Åklagaren vill höra Talansky redan nu, eftersom risken anses hög att han inte vill återvända till Israel lagom till rättegången. Hur ska man tolka Olmerts juridiska drag? Är han nervös, panikslagen? Eller är det den juridiska ryggmärgen som talar - så här gör man alltid när polis och åklagare hör av sig med irriterande insinuationer!?
    Olmerts advokater menar att ett tidigt och deponerat vittnesmål från Talansky undergräver Olmerts rätt till en rättvis rättegång. Advokat Tel-Zur: Hur kan man gå med på ett tidigt och deponerat vittnesmål innan det finns bevisad grund för misstankarna?
    Eli Zohar: Rättegången mot premiärministern inleds samma dag som Talansky ska avlägga sitt vittnesmål. Detta skapar en situation där åklagaren i det närmaste kan känna sig “tvingad” att åtala.
    Men Olmerts protester föll till marken.

    Riksåklagare Moshe Lador säger att det rör sig om pengar från Talansky till Olmert, ibland via Shula Zaken, ibland i kuvert direkt till Olmert. Kanske någonstans kring $500 000.
    Detta ska ha ägt rum när Olmert var Industri- och Handelsminister.

    Är detta på väg att bli Olmerts Waterloo? Israels skarpaste jurister jobbar nu dubbla skift. Fortsättningen blir intressant.

  2. Roy?
    Roy här.
    Jag vill bara säga att inlägget är fantastiskt bra. Grattis ;).

  3. muta MIG ! mata mig ! någon ? 100 000 räcker. kronor till och med.

  4. Tja, kanske kan Olmert göra en Sharon och hävda sin oersättlighet i “pågående” fredsprocess.
    Det lär ju i varjefall rädda honom året ut.

    F ö läste jag att de bevis som skulle finnas mot Olmert var så graverande att åklagaren belade med munkavle, för att inte muthistorien skulle lägga sordin på 60-års firandet…

Lämna en kommentar