Al Hamatzav

rullar vidare. De senaste 10 dagarna har 27 beväpnade Hamas-män dödats, de flesta medan de aktivt deltog i strider. I samma tidsperiod har ett hundratal raketer och granater regnat ner över civila israeliska samhällen. Alla väntar på en större markoffensiv, som politikerna ännu inte godkännt.

Om Hamas fortsätter förlora 2-3 döda om dagen så förblöder organisationen sakta. Dagens tempo blir 1000 döda per år. Visserligen har Hamas inga ideologiska problem att ta sådana förluster, men kostnaden i material, nyrekrytering och moral blir i längden förödande. Därtill kommer israels riktade aktioner mot individer som drabbar den militära och politiska ledningen direkt.

Jag tror att IDF har hittat en potentiellt effektiv strategi mot Hamas, OM man ger sig tillräckligt med tid för att fullfölja förloppet. Problemet är just tid och tålamod. Traditionellt har Israels ledning inte varit speciellt skicklig i att utnyttja tiden när den arbetar för landet. Både befolkningen och politikerna kräver snabba handlingar med direkta resultat. Men kanske det blir annorlunda den här gången.

Just nu utgör Hamas inget direkt militärt hot mot Israel, utan mest en stor psykologisk belastning, och då främst för den civila befolkningen som drabbas av raketbeskjutningen. På det politiska planet är Hamas helt isolerat, inte bara i Väst utan också i Arab-världen. Och på det inhemska planet står det palestinska samhället i Gaza nära en fullständig kollaps. Hamas håller sig kvar vid makten med hjälp av traditionella vapen och skräckmetoder, och bristen på ett alternativ.

Hamas arbetar nu för att stärka allianserna med Iran, Syrien och Hizballah. Samtidigt håller man på att förvandla terrormilisen till traditionella infanteristyrkor med samband på kompani- och kanske brigadnivå. Hamas vet av erfarenhet att de själva kontrollerar ON-OFF knappen till kriget med Israel – om det militära trycket blir för stort stoppar man bara raketbeskjutningen och därefter upphör också Israels attacker nästan omedelbart.

En stor markoperation skulle förmodligen bara stärka Hamas i dagens läge. Organisationen skulle lätt mobilisera stöd hos befolkningen och politisk välvilja i arabvärlden. Militärt skulle organisationen lida svåra förluster, men inte utplånas. Det är svårt att utplåna en stadsgerilla, såvida man inte har några år på sig och mycket tålamod… De israeliska förlusterna skulle bli några tiotals de första dagarna, och kanske något hundratal på ett år.

Då är det bättre att spendera tålamodet på nuvarande strategi som onekligen innebär minsta möjliga militära risker för IDF. Det är fullt realistiskt att förvandla Hamas till irrelevant, speciellt om palestinierna i Judea/Samrien samtidigt kan visa ekonomiska och politiska resultat genom förhandlingar. Men som sagt, det kräver mycket tålamod och självdisciplin, och det tar några år. Och några år är längre tid än evigheten i Mellanöstern, speciellt i Israel. Jag hoppas politikerna inser att alternativet är dyrare och förmodligen tar lika lång tid.