Källkritik
Av Mike Kushner • 2006-01-02 • Kategoriserat under: BloggreplikMin tur för ett inlägg med Jinge-tema. Märkte just att Jinge länkat till Wahlströms artikel (som jag för mitt personliga lilla jihad mot) för andra gången på två veckor och…jani, jag vet inte hur många gånger totalt.
Magnus frågade mig precis ifall jag skickat Schüllerqvists mail vidare till Jinge. Det har jag givetvis inte, han skulle inte tro mig hur som helst. Jag bad honom snarare att göra som jag och maila henne själv. Svaret?
“Varför i helvete skulle jag maila någon och fråga vad vederbörande tycker ??
Wahlströms artikel var vederhäftig och dessutom sann. Det visade ju Agent-Magnus själv i kommentarerna till den där pajsaren som hade svårt med svenskan, vad han nu hette.”
I senare mail, då jag ifrågasätter hans förmåga för faktagranskning:
“Ja inte faan sitter jag och kollar upp detaljer i en artikel som är publicerad i två tidningar. Dessutom VET jag att artikeln är korrekt. Enskilda detaljer bli fel ibland, men i stort sett allt.
Jag ska dessutom bevisa det inom kort, kanske inte förrän mellandagarna, jag får se.”
Bevisen orkade han tyvärr aldrig dra fram. Tragiskt.
Ja, visst mobbar vi Jinge nåt förfärligt. Men ibland ber han verkligen om det.
No related posts.
Mike Kushner är sen några år tillbaka klar på KTH och jobbar dagtid som programmerare. Har varit engagerad i konflikten på olika sätt i snart tio år. Är vice ordförande och skolinformatör i Israelgruppen, och föreläser regelbundet om konflikten på gymnasieskolor.
Vet hur man skulle kunna lösa konflikten utan blodbad eller kompromisser, tänker bara inte berätta det för någon.
Alla texter av Mike Kushner









Jinge brukar också skriva att om Norge ockuperade Sverige, så skulle han (Jinge) minsann också skjuta raketer eller utföra andra våldshandlingar precis som palestinierna gör.
Nu är det ju så att det en gång var Sverige som ockuperade Norge, och inte tvärt om. Då vann norrmännen sin nationella frihet utan att avlossa ett enda skott, och utan att mörda en enda svensk. Kanske något för Jinge och hans palestinska vänner att ta lärdom av.
Jag misstänker att Jinge saknar palestinska vänner. Han saknar alla sakunskap på ämnet, saknar all kunskap om arabisk och judisk kultur, talar varken arabiska eller hebreiska och jag tvivlar starkt på att han någonsin har rest i området.
Han sitter hemma i Sverige och skriver dumheter och förlitar sig på andra och tredjehandskällor i de fall de stöder hans egna korståg mot den judiska staten.
Det slog mig faktiskt igår om det kanske är dags att lämna Jinge åt sitt öde alldeles. Det hela känns fullkomligt meningslöst eftersom han saknar såväl ett genuint engagemang som de mest rudimentära kunskaperna på ämnet. Han är helt enkelt inte värd besväret och någonstans måste man välja sina strider. Jinge har förpassat sig själv till någon sorts intellektuell kalhygge i bloggosfärens utkant och det sunda att göra torde vara att låta gubben vara.
“Never argue with stupid people, they’ll just pull you down to their level and beat you with exeperience”
Frågan är öppen. Vad säger ni?
Det är alltid intressant att vakna upp på morgonen och läsa vad man gjort för ont sen senast. Min nya tillvaro i enskildhet på ett kalhygge ser jag fram emot. Tack för det pojkar!
Det där kan inte ha varit Jinge, han läser ju enligt egen utsago inte den här bloggen.
Jag tror han får för mycket uppmärksamhet. Det blir ett dilemma. Att inte protestera mot folkförakt och falskhet är numera inte acceptabelt för många, mig själv medräknad. Å andra sidan lämnar en jingetyp ut sig själv. Jag har som andra försökt både att svara, ge länkar, och genom personlig mejl men han går inte att nå. Ens egna tankar och uppriktiga frågor viftas bort medan han fortsätter att spy ut sina alster. Då är det naturligt att man vill säga sin mening när det gäller en så allvarlig sak som antisemitism. Man undrar om han tycker det är energigivande och roligt att göra vissa folk förtvivlade och rädda. Ett sadistiskt element?
När det gäller all rasism, folkfientliga åsikter och liknande har jag under åren tagit in att man inte låter rasistiska åsikter i media, textböcker och det offentliga stå emotsagt. Kanske har jag personligen blivit aningen påverkad av amerikanska kurser av typen “education in a pluralistic society” och idén att man ska granska kritiskt det som lärs ut om olika folk och protestera när något blir kränkande av minoriteter och andra folkgrupper?
Ett dilemma: Kanske ignorera så mycket man kan men fräsa ifrån kort när det behövs. Så gör man med små barn också. Jinge är nästan lika gammal som jag men oerhört liten som människa.
“Vad säger ni?”
Well, this in this particular case it regards an old lonely pensioned grump sitting alone in a concrete suburb, that doesn’t seem to get any other attention than for his spreading of well-known antisemitic hatemongering lies and propaganda. Such genuine inherited pure evil of Jewhhate one should of course pay some attention as a historic warning sign of darkness approaching.
“I mean the populations of the countries where the Jews were living, the organizations, the churches, the neutral countries and the major powers, those are basically the bystanders. That’s a huge word and very differentiated, you can’t really generalize about their behavior, you have to go to individual cases.“
-Yehuda Bauer 1993