Suck judiska vänner och vänner i Tel Aviv. Jag avskyr bosättningarna men de har ingenting med infrastrukturen och särskilt inte med fattigdomen att göra.De flesta fattiga är muslimska araber eller ultraortodoxa judar och dessa är fattiga på grund av sina livsval.

Det har varit ett “fiasko” men expanderat kraftigt sedan slutet av 90-talet. Antalet passagerare är väldigt högt och tågen går faktiskt till 01:00. Det enda dåliga är att infrastrukturen enbart gynnar Tel Aviv på bekostnad av Jerusalem och Haifa.

Angående bilism så hade faktiskt Menorah en läsvärd artikel om att bussar var det judiska sättet att färdas kontra tåg som var det brittiska. Detta underlättade självfallet för massbilismen senare som mer än fråga om attityd än nödvändighet för att resa.

Haifa får iof en hel del utvecklingsbidrag men infrastrukturen gentemot Galiléen är som sagt dåligt utbyggd. Det förs diskussioner nu huruvida man ska dra riktig tågräls eller någon form av spårvagn till städerna i Galileen. Men det kommer tyvärr ta tid innan rälsen faktiskt står färdig oavsett beslut.

Att dra en räls till Eilat är inte lönsamt och södern har faktiskt ett relativt mer utvecklat järnvägsnät med tåg till Ashkelon, Ashdod, Ber Sheeva och Dimona. Det bor än så länge för lite människor i området och en järnvägslinje till Eilat skulle transportera alldeles för få passagerare då turisterna ofta flyger direkt.

Järnvägsnätet är ett fiasko – för att inte tala om fruktansvärt opraktiskt. Hur kan det vara ekonomiskt försvarbart att inte köra tåg på Sabbat och sent på kvällar? Man tar aldrig tåget, för man kommer inte kunna ta sig hem på kvällen.

Min teori angående järnvägssituationen är att landet blomstrade upp i mitten av 1900-talet, dvs då järnvägens storhetstid redan var förbi. Man satsade dumdristigt på bilar i stället och nu är det dyrt och trassligt att dra ny räls.