Israelisk säkerhet och palestiniers rättigheter
Av Anna Veeder • 2008-07-02 • Kategoriserat under: Intressant just nu, Israel, Judeen, Samarien, Gaza - Palestinska Myndigheten“Hur KAN israelerna göra så här”? är en vanlig, allmänt ställd fråga jag får av svenskar i grupper som turat lite på Västbanken och sett betongmuren och övergångarna runt Jerusalem. En del ställer frågan retoriskt, medan andra faktiskt vill veta. Varför?
Och jag brukar berätta om hur det kändes år 2001-2003 ungefär att gå på en israelisk buss, och titta sig omkring, och fundera – ska jag sitta längst fram, i mitten eller längst bak? Var är det större chans att en självmordsbombare väljer att sätta sig? Kommer han att gömma sig längst bak? Eller kommer chauffören stoppa honom, och då är det framdelen av bussen som flyger i luften? Svår fråga, inga svar.
Ironin i dagens attack är ju att palestiniern som utförde attacken är från Tzur Baher, ett palestinsk by nära Jerusalem som mig veterligen ligger innanför muren. Han tycks också kunna köra traktor rätt bra (eller åtminstone tillräckligt för att lyfta upp och välta en buss, vilket är vad ögonvittnen säger), och har tydligen jobbat i Västra Jerusalem med byggnadsarbeten. Killen var 31 år, far till tre barn och inte känd som islamistisk aktivist. I detta fall hjälpte muren alltså inte ett dyft.
I samband med att jag skummade igenom TT-artiklarna så fick jag syn på Paulina Neudings inlägg om filmen Citronlunden. Om jag inte misstar mig handlar det om citronlunden som ligger alldeles brevid f d ÖB och försvarsminister och nuvarande transportminister Shaul Mofaz hus i Kochav Yair, alldeles på gröna linjen. Palestinska Salma vill inte ha kompensation för sina träd, hon vill ha dem kvar, och processar till HD. Paulina Neuding konstaterar alldeles korrekt att ”för många palestinier och israeliska araber är det just israeliska HD:s juridiska aktivism – och inte politiska reformer på ena eller andra sidan – som har gjort livet lite drägligare”.
Paulina konstaterar vidare att ”konflikten mellan israeler och palestinier skildras sällan på ett sätt som ger förståelse för båda sidor samtidigt. I Citronlunden är palestinska Salmas träd verkliga och hon är verklig, men de säkerhetsfixerade israelerna är inte mer än korkade karikatyrer. Det ger förståelse för ena sidan, men inte för själva konflikten.”
Det här känns för mig som en nyckelmening, och något som saknas enormt hos många svenskar jag talat med. För antingen är man för, eller så är man emot. Och då gör man sitt bästa för att tala för sin sida. Kan pro-palestinska svenskar som aldrig varit i Israel sätta sig in i hur en civil israelisk morsa med två barn känner sig när hon ska gå och handla dagen efter att det varit en självmordsbombning på köpcentret? Kan pro-israeliska svenskar sätta sig in i hur palestinier känner sig när deras rättigheter kränks både i det lilla och i det stora, i det offentliga och i privatlivet, dag efter dag efter dag, år efter år? Går det dessutom att se det praktiska fredsarbete som faktiskt görs av frivilliga och organisationer, och att stödja det helhjärtat?
Just nu rapporterar de om bomblarm på Arlanda, det är ju småpotatis för oss här och oftast är det ju ingenting, men är man i närheten så är det eventuellt ändå lite obehagligt när polisen kommer och kör iväg en och spärrar av och folk skyndar mot nödutgångarna. Hör man sedan smällen (har hänt mig ett antal gånger) så blir man också påmind om att jo, ibland är det faktiskt en bomb i den där kvarglömda väskan.
Men lika relevant i sammanhanget är palestiniernas verklighet, den som beskrivs i Citronlunden. En förutsättning för en fred i Mellanöstern är att Israels rättmätiga krav på säkerhet garanteras, samtidigt som palestiniernas rättmätiga krav på en egen stat och ett liv som fullvärdiga medborgare i en demokratisk och fredligt sinnad stat respekteras och uppfylls. Läs alltså om terrorattacken i Jerusalem, och gå sedan och kolla på Citronlunden. Sedan? Åk hit och prata med folk. Åk buss i västra Jerusalem och stå i kö vid Qalandiya. Därefter? Upp till er. Min personliga önskan är att fler ska uppmärksamma och stödja det konkreta fredsarbete som faktiskt sker, istället för att leka Bajen respektive AIK-anhängare.
SvD – Gustav Elliott
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel Jerusalem Palestina
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer.
Alla texter av Anna Veeder
Usch!
Jag tycker det hela är jättehemskt!
Självklart kan man inte sätta sig in i hur det känns att leva under den terror det skapar om man inte bor där.
Om man inte ser upplever eller har varit med om en så hemsk grej.
Men man kan föreställa sig det du skriver om att behöva känna den oron att inte veta vart man ska sätta sig i bussen och vart det kommer att smälla värst nästa gång!
Såå visst är vi skonade i Sverige med lite bombhot här å där!
Ha det gottis!
Anna, tack för din text!
Att försöka se utifrån olika perspektiv är så viktigt… Och jag önskar liksom dig att fler skulle lyfta blicken. Att se konflikten utifrån en höger/vänsterskala som många verkar vilja göra blir också märklig. KG Hammar lär ha sagt: “Mina frågor är fred och social rättvisa, om det gör mig till vänster behöver högern byta argument”. Lika så om man kritiserar staten Israel så blir man antisemit…
Men idag går mina tankar till alla anhöriga!
Mycket bra skrivet. Håller med dig totalt. Visst ska båda folk kunna leva brevid varandra men palestina har gjort mycket av sin egen grop som dom sitter i. Och naiva vänstersvenskar vurmar alltid för terrorister.
Det finns inget som kan hindra illvilliga personer att göra vansinnesdåd oavsett vad man är anhängare av. Idioter är alltid idioter. Tyvärr på båda sidorna av muren.
Anna.
Bra text som vanligt, hade inte förväntat något annat av din kaliber.
Vad är det som gör att en människa besinnigslöst kan göra ett sådant illdåd, är det en politisk övertygelse eller är det religiöst betingat?
Jag sörjer med de drabbades anhöriga. I detta fallet hjälpte tyvärr inte muren. Därför är det angeläget att man ser till att ro fredsförhandlingarna i land så att bägge folken lär sig att leva sida vid sida.
Anna,
Lysande inlägg! Jag ställer mig som vanligt på pro-Anna-sidan!
Fler som reser i landet bör åka till “andra sidan”. Inte nödvändigtvis för att bli omvända, snarare för att sedan kunna bli mer nyanserade och ödmjuka i sin inställning. Jag stör mig på folk som är så övertygade i sin inställning i konflikten att de väljer att inte se den andra sidan när de kommer hit.
En del pro-p grupper vägrar konsekvent att ens vistas i västra Jerusalem. De skyller ofta på att det är just här (sitter på Coffe Bean, Jaffa Street och skriver detta) som självmordsbombarna huserar. Naturligtvis har de rätt, men man anar också ett mer ideologiskt motiv: man vill bojkotta Israel. Men om bojkotten leder till utvecklandet av kontaktångest för israeler och en svartvit världsbild, är det värt bojkotten? Bojkotta på i Sverige, men här kan det handla om att bättre förstå “normalisraelen” samtidigt som man kan avnjuta en kaffe (Eller i mitt fall just nu; en fullständigt onyttig chokladslörp med kaffesmak).
En del pro-i grupper vägrar på samma sätt vistas i östra Jerusalem eller på Västbanken (Till Gaza är det svårt på riktigt att resa till i nuläget). Grundargumentet är det samma som föregående grupp. Det är ju DÄR självmordsbombarna huserar! Man vill också inte handla av någon shopägare för då går ju pengarna till bomber… Kontaktångest för palestinier utvecklas då snabbt. Men skulle man ta sig tid att slå sig ner på ett fik för att prova Knauffe och en slurk kardemummakaffe skulle man inte bara få en smakupplevelse, man skulle också kunna ta del i den politiska diskussionen med “normalpalestiniern”.
Därmed inte sagt att man inte kan välja sida. Det kan vara bra att supporta i denna konflikt. Men ofta är supporten blind och onyanserad och den supporten skadar mer än vad den stöttar!
Tack Maria, Paul och ni andra. Maria och jag diskuterar ju det här en hel del, så jag vet ju vad hon tycker…men det är viktigt att andra också läser. Betänk allihop att Maria bott och jobbat i östra Jerusalem i två och ett halvt år och haft väldigt nära kontakt med palestinier och lyssnat, lyssnat, lyssnat och iakttagit. Maria är ett väldigt bra exempel på någon som INTE fastnat i träsket, läs dessutom vad hon skriver på http://www.jerusalem.blogg.se om attacken…hon var dessutom närmare än jag, som sitter i den trygga norden (alltså norra Israel) och bara hörde eländet på radion. Kuriosa: jag var just på väg tillbaka från Nasaret, där jag hade ätit knafe med min kompis Areen (kristen palestinska), suuuuupergod knafe men så mättande att vi båda höll på att spricka. Hur många kalorier vet jag inte, men det är värt det, jag lovar.
L8
KG Hammar och Broderskapsrörelsen lär även ha sagt att de stöder den svagare sidan i konflikten. I detta fall palestinierna.
Som om den svagare sidan per automatik skulle ha rätt och den starke fel.
Skulle svensk lagstiftning vara uppbyggd efter Hammars förvridna moral skulle den fattigare och socialt svage alltid få rätt i en konflikt med den mer välsituerade och socialt välanpassade. Tjuvar och banditer skulle då kunna gå fria så länge de angriper och stjäl från personer tillhörande den sistnämnda gruppen.
Vem skulle väl vilja leva i ett sådant samhälle?Tror inte ens Hammar och hans anhängare och Broderskaparna skulle vilja det om de bara fattade konsekvenserna av en sådan dåraktig moraluppfattning.
kan väl tilläggas till allt sörplande att arlandabomben var full med choklad.
så svenskt, inte sant ?
:-)
Solen, det har du rätt i, det står någonstans i Bibeln (jag tror Domarboken, ska leta) om det här med att rika och fattiga ska dömas lika. Det där med “stark” och “svag” beror också helt på vilket perspektiv man tar. En palestinsk unge mot en soldat, eller en palestinier i en bulldozer mot en israelisk kvinna i en bil som slänger ut sin femmånaders bebis genom fönstret innan han krossar henne? Precis det hände idag. Eller Israels militärmakt mot palestiniernas miliser? Hamasraketer mot civila i Sderot? Eller Israel mot Hamas, Hizbollah, Syrien och Iran?
Jag tycker att det väsentliga är att vi hittar ett sätt att lösa problemen, inte att hitta “rätt sida” att stödja. Jag vill se folk som stödjer båda sidor, eller grupper på båda sidor som samtalar med varandra, t ex Geneveinitiativet och andra. Inte sådana som “förklarar” varför Israel måste hålla kvar vid bosättningarna eller varför palestinska barn dör av “misstag” i israeliska attacker, eller varför palestinier utför vansinniga terrordåd mot civila människor, bara för att de råkar befinna sig i västra Jerusalem och förmodligen är judar. Om alla dessa begåvade PR-människor lade ner lika mycket energi på att stödja en fredslösning som de lägger på att fördöma den “andra sidan” så vore vi en bra bit på väg.
Anna
Du har skrivit en mycket bra artikel. Blir mycket glad av att läsa den.
Instämmer också helt och fullt i din slutsats att:
“Om alla dessa begåvade PR-människor lade ner lika mycket energi på att stödja en fredslösning som de lägger på att fördöma den “andra sidan” så vore vi en bra bit på väg.”
Ja, och alla människor behöver och har rätt till ett hem, ett land att leva i, där de kan leva i fred och känna sig hemma och trygga. Det gäller såväl israeler som palestiniaaraber.
Men för att komma dit måste ALLA inblandade parter lära sig bortse från enbart sina egna eller enbart den egna sidans nationella intressen. Om inte så sker blir ingen fred möjlig. Lev och låt leva, är ett bra uttryck.
Ser vi sedan frågan om krig och fred i ett mer globalt perspektiv skulle vi, förutsatt vi i FÖRSTA hand såg oss som delar av mänskligheten och i ANDRA hand som tillhöriga en nation, en religion, ett folk, en klan, en stam, en ras, en familj etc. redan vara på väg mot världsfred. Men mänskligheten är ännu alltför outvecklad. Vissa delar av mänskligheten mer än andra. Men i det stora hela har mänskligheten ännu inte nått den grad av universellt medvetande som vore nödvändig för att vi skulle vara på väg mot världsfred.
Vi är visserligen på väg och kommer nå målet i en långt avlägsen framtid. Men innan vi når dit har mänskligheten många många begränsande föreställningar att övervinna och lämna bakom sig.
=)
Anna Veeder! woho!
Vet man att händelsen verkligen är ett “terrordåd”?
Det har ju hänt att folk gjort idiotsaker, ändå…
Maria:
Du glömmer av vissa av oss blir misstagna för israelisk säkerhetstjänst om vi vandrar runt själva i östra Jerusalem ;)
Guardian, nu vet väl ingen vad karln tänkte när han höll på, men…om han hade plöjt ner bilar i Tzur Baher eller på Salah ad-Din Street så hade möjligtvis diagnosen varit annorlunda. Har svårt att kalla det här något annat än en terrorattack, hade han haft ett vapen så hade han väl skjutit vilt omkring sig. Ungefär samma grej.
Är man inte van, kan Östra Jerusalem kännas för hektiskt för att vistas i någon längre tid, affärsstråken påminner ju om det forna Istanbul, men är ju även dit man går för att uppleva det orientaliska. Swedish Hostel strax innanför Jaffa Gate har dock högst tveksamma affischer och planscher på sina väggar, men personalen är schysst, och jag vet deras intäckter går till att försörja deras egna familjer, vet dock var en eventuell profit skulle hamna, var inte så att de hymlade med det.
Vad gäller bulldozer/traktor-attacken så var det nog en studens invigelse, om än en terrorattack. Likadant för några år sedan då en busschafför ramade en grupp soldater vid en hållplats. Israeliska språkrör är dessutom ofta snabba med att dementera eller bekräfta om en olycka var ett planerat terrordåd, ensam galning eller olycka. Som bröllopet där golvet gav vika och lämnade ett dussin döda, man bekräftade snabbt för media att det var en olycka, även om man kunnat sagt det var ett terrordåd för att svartmåla.
Att begå terrordåd och att vara utvecklingsstörd eller psykiskt sjuk utesluter inte varandra.
Anna :)
Jag tänkte på att det tidigare har hänt i Stockholm (exempelvis) att en person i fullfart kört in med en bil på en gågata.
Du brukar ju ganska ofta påoeka att israeler och palestinier inte alltid behöver relatera till varanda genom konflikten…
Om någon palestinsk gruppering velat agera, så hade man kunnat gjort på ett sådant sätt att det inte råder någon tvekan vad saken gäller.
För de drabbade är det givetvis ointressant om det var en terrorattack,eller om det “bara” var någon som fick ett spel och löpte amok, resultatet är ju ändå det samma. Men för situationen i stort är det naturligtvis en skillnad på hur man betraktar händelsen.
#6
Maria
Bravo! :)
Guardian, det är sant, faktiskt. Men jag tror att det är väldigt svårt att avgöra, och i vilket fall så får alltid sådana här händelser en etnisk-nationell aspekt om det inte handlar om ren kriminalitet. Som sagt, i så fall kunde han ju kört ihjäl folk på den arabiska sidan nära hemmet, varför ta sig till västra Jerusalem? Jag tror att han var synnerligen medveten om vilka människor han valde att döda, i det här fallet. Men det är klart att det sker mord och sådant som kan ha både en kriminell bakgrund, t ex skulder osv, och att offret är en israel, men att det inte handlar om nationalistiska motiv eller terror. Polisen gör också en sådan utredning. Men då brukar förövare och offer ha en relation, inte det här blinda våldet mot vem som helst som råkar vara i vägen.
Anna.
Denna tragiska händelsen skall naturligtvis kraftigt fördömmas, men man skall inte dra förhastade slutsatser och därmed ta till att hans familjs hus rivs.
Det var ett vansinnesdåd av en man som kanske inte viste vad han gjorde eller kanske facitet av en längre tids trakaserier.
Det sistnämda skall naturligtvis också fördömmas. Han var ju också en människa.
Paul, det tycker inte jag heller, jag tycker generellt inte att man ska straffa anhöriga för vad någon i deras familj gjort, om de inte varit aktiva medhjälpare eller vetat om vad som skulle ske men låtit bli att tala om det. Husrivningarna har dessutom enligt en utredning som IDF gjort inte haft den avskräckande effekt som man avsåg. För mig räcker det med att han är död, ungefär. Det är tillräckligt avskräckande för de flesta. Men inte för alla.
Ropar man Allah u ákbar när man rammar bussar och bilar så är man en islamsk terrorist oavsett om man har en “criminal record”
Och oavsett om man har en organisation som uppdragsgivare eller agerar autonomt
Instämmer med Annas resonemang #22.
I Sverige skulle anhöriga som aktivt hjälpt till eller i förväg känt till brottsplanen kunna fällas för antingen medverkan till brott eller skyddande av brottsling.
Att straffa oskyldiga är däremot både inhumant och moraliskt förkastligt. Husrivningar där oskyldiga drabbas kan visserligen ha en avskräckande effekt men kan också leda till hat och tankar på hämnd. Det är mao ett tveeggat svärd.
#10 Anna
Du glömde påpeka ex: Israelisk militärmakt emot civila palestinier.
Den attityden som du föreslår att folk ska ha är utomordentlig;
“Jag tycker att det väsentliga är att vi hittar ett sätt att lösa problemen, inte att hitta “rätt sida” att stödja. Jag vill se folk som stödjer båda sidor, eller grupper på båda sidor som samtalar med varandra, t ex Geneveinitiativet och andra. Inte sådana som “förklarar” varför Israel måste hålla kvar vid bosättningarna eller varför palestinska barn dör av “misstag” i israeliska attacker, eller varför palestinier utför vansinniga terrordåd mot civila människor, bara för att de råkar befinna sig i västra Jerusalem och förmodligen är judar. Om alla dessa begåvade PR-människor lade ner lika mycket energi på att stödja en fredslösning som de lägger på att fördöma den “andra sidan” så vore vi en bra bit på väg.”
Det stämmer detta, för mycket tjöt och få som verkligen vill få något gjort.
Menar du att händelser av brottslig karaktär ska gå förbi ostraffat? Detta är viktigt. Jag pratar inte om öga för öga metoden, att man ska ge igen för det “den andre” gjort. Nej, efter allt så tycker jag ändå att rätt ska vara rätt. Det finns en och en annan sanning som ska fram till världen och det ska göras klart vad som hänt, ett KLART erkännande. På samma gång som en eventuell lösning stöttas. Alla har rätten att få veta vad som hänt eller tycker du att allt är glasklart?
En viktig fråga är om man får reda på vilka de ansvariga är egentligen, tänk så får vi aldrig något svar på detta. Det är många frustrerade människor därnere om du förstår? De behöver svar innan de kan komma förbi den tröskeln att vilja skapa en lösning. De behöver någonting att gå på.
Jomis, jag skrev “en palestinsk unge mot en soldat”, vilket är det styrkeförhållande du efterfrågar. Så jag glömde inte.
Det är alltid viktigt att tala om vad som hänt. Men det är också enormt viktigt att samtidigt kunna gå vidare mot framtiden. Om vi BARA (betoning, OK?) plaskar i det förflutnas orättvisor så kommer vi ingenstans. I Sydafrika gavs allmän amnesti för alla brott som gjorts under apartheidtiden, så vitt jag vet. Det är jättebra att hävda total rättvisa i alla fall, men bryr du dig om barn och barnbarn så måste du också kunna se framåt, vad som kommer att bli bra för dem. Annars har du ingen chans.
Jo det stämmer men saker som skett måste som sagt stå glasklara som grund för att kunna gå vidare. Det spelar ingen stor roll ifall majoriteten av de Israeliska medborgarna är nöjda och vill ha en fredlig lösning – som också ska leda till fred. För att lösa detta måste man få med alla parter och jag tror det blir så svårt att skapa en lösning sålänge vissa saker står oklara för omvärlden. Palestinierna har frustration i sig. Något har hänt dom och bara för att det kan verka glasklart för oss som har det bra, att fred är den bästa vägen, så behöver det inte betyda att detsamma gäller för palestinierna som blivit drabbade. Jag ville bara punktera lite smått att ett första steg i en seriös fredsprocess vore att erkänna brott som genomförts – alla parterna emellan. Det är en klar antydan på att man verkligen vill ha en riktig och säker fred till alla palestinier i hela världen.
Hörde en intervju med den israeliska tjejen som varit traktorförarens flickvän i sex år…hon sade att hon älskat honom väldigt mycket, hon hade bott med honom i Jabal Mukabbir och ville gifta sig med honom. Hon hade väldigt svårt att förstå hur han kunde göra något sådant, det var inte samma person som hon hade känt sade hon. Men tydligen hade han i slutet av deras förhållande blivit väldigt svartsjuk och misshandlat henne, hon polisanmälde och han satt i fängelse ett år. Hon väntade på honom när han kom ut, sade hon, hon bodde fortfarande i deras hus i Jabal Mukabbir – det hus som vissa politiker nu säger ska rivas (men det kommer inte att ske, verkar det som). Förhållandet tog slut, han gifte sig med en palestinska och fick två barn.
Bara för att bidra med den mänskliga aspekten. När man går in på detaljer så är det väldigt långt ifrån svartvitt. Att spekulera i varför han gjorde det han gjorde är eventuellt intressant men i botten omöjligt, förutom för dem som kände honom väldigt bra.
Jag tycker faktiskt främst synd om hans fru och två barn, de har inte förtjänat det här.
Nu finns det en chans att jag låter för ensidig. Det är vad jag upplevt av alla palestinier jag träffat.
Många säger: “Va? Fred? Varför ska vi vilja ha fred såsom det är nu?”
Det är en kass attityd tycker jag personligen. Många tror att igenom att fortsätta bruka våld så kan inte situationen bli värre än den redan är, förstår du?
Det behövs en KLAR antydan på att Israelerna verkligen vill ha fred med palestinierna. Vi vet att det bara kommer bli fred igenom folkets egna vilja att sträva efter fred, eller hur? Det räcker inte med den Israeliska majoriteten för att få fram en lösning. Det är palestinierna som är onöjda. Man måste få palestinierna att reagera på deras egna situation. Få kontakt med dom, inte isolera, förtrycka dem eller ockupera. Och därmed också indirekt minska attackerna emot Israel, det är en civil röst som uttrycker sig när en “terroristisk” attack sker i Israel och en palestinsk grupp tar på sig ansvaret. Det är ett tydligt tecken på förtryck.
Här är intervjun med Hossams f d judiska flickvän, http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3563682,00.html
Jomis, det finns många sätt att möta förtryck, och ett av de mindre effektiva (jag hoppas att vi är överens här) är att meja ner civila på en gata i staden. Ett bättre sätt att möta förtrycket vore om palestinierna i östra Jerusalem gick och ställde upp en egen kandidat i kommunalvalen och gick och röstade. Rösta. De har faktiskt rösträtt i kommunalvalen, men de bojkottar dem för att inte “samarbeta med ockupationen”. Men om palestinierna i östra Jerusalem kunde ena sig om en kandidat så skulle de vinna valen. Det är att utnyttja det demokratiska systemet till sin fördel istället för att komma med snack om desperata palestinier som inte kan annat än att mörda judar för att protestera emot sin situation, och exakt hur långt har denna metod lyckats ta dem???
Anna.
Sant. De måste faktiskt sluta att tycka synd om sig själva för det blir inte situationen bättre. Att gå till valurnorna är det absolut bästa sättet för att göra sin röst hörd, tillika lär de en del av det demokratiska systemets grunder.
Jomis.
Palestinierna är inte förtryckta annat än från sina egna, var finns yttrandefriheten, var finns de palestinska politikerna, existerar de egentligen annat än på ett papper. Finns det någon s.k palestinsk politiker som har gått ut och sagt, den judiska staten är vår granne vi skall bilda en egen stat och vi måste respektera att vår granne finns.
Jag tycker främst synd om de människor han lyckades mörda, but hey, thats just me.
Oj, Adler, det var verkligen inte så jag menade…det var väldigt okänsligt skrivet av mig. Det är klart att de främst drabbade och de som jag lider mest med är de mördade och deras anhöriga, som den femåriga bäbisen jag nämnde om ovan, hon som förlorade sin mamma. Jag menade bara att jag inte hatar killens familj (de vars hus man nu vill spränga i luften) för att han gjorde det här, utan jag tycker synd om hans fru och barn för jag tror inte att de kunnat stoppa honom och de kommer också att lida indirekt av hans dåd.
Jag tycker nu också synd om gärningsmannens bror. I en intervju förklarar han hur mycket han är emot attentatet men ändå tas nu hans blå jerusalem-id ifrån honom sånt hela familjen. Jobb, bostad och förmodligen några vänner ryker när han nu blir västbanksbo. Leder denna kollektiva bestraffning till en säkrare framtid? Jag är tveksam.
Det var sådana här nyheter jag tänkte på, http://www.haaretz.com/hasen/spages/998824.html
Maria, jag har hört att de vill ta ifrån familjen sociala rättigheter, men jag trodde att det gällde den närmaste familjen, alltså fru och barn. Och det känns faktiskt rätt makabert att den israeliska staten, alltså skattebetalarna, ska understödja hans fru och barn efter vad han gjorde.
Paul, jodå, det finns en hel del sådana palestinska politiker. En av dem är Yasser Abed Rabbo, f d palestinsk minister, som tillsammans med Yossi Beilin knåpade ihop Geneveinitiativet. En annan är Abu Mazen, en annan Kadura Fares, det finns många fler.
Adler.
Det är klart att det är en fruktansvärd tragedi för de som drabbades, men man måste också besinna sig. Dådet var inte politiskt betingad, mannen tillhörde inte någon terrorristorganisation, dock var han kriminellt belastad och hade problem med droger. För detta skall inte hans familj drabbas politiskt genom husrivning o.dyligt. Den form av vedergällning skapar ingen försoning. Sånt kommer jag att motarbeta när jag flyttar ner.
Någonstans här måste man väl ändå lite förundrat fråga sig hur det står till med tillståndet i den demokratiska staten Israel.
Det som Duwiyat gjorde var förskräckligt, men att därefter staten skulle ge sig på hans familj och släktingar för detta, är ju fullständigt barockt.
Att det heter sociala rättigheter beror ju på att man betalar skatt till detta och därmed också har rätt till dem.
Visst kan det se ”konstigt” ut att staten betalar till Duwiyat:s fru och barn, men å andra sidan så har ju staten slängt ut astronomiska belopp på rena olagligheterna ute på Västbanken…
Om man ändå väljer att ge sig på Duwiyat:s familj och släkt så handlar väl det mer om någon form av hämndmotiv.
I en rättstat värd namnet så är skuld personlig, och eftersom nu Duwiyat är död så borde man i rimlighetens namn låta saken bero.
Sean måste jag fråga både Anna & Paul; palestinierna ska rösta, tycker ni.
1. Då måste jag fråga varför ska palestinierna finna sig i ett system som pådyvlats dom via en ockupation som saknar all legitimitet i omvärlden?
Det finns inte en enda stat som erkänner Israels rätt till Östra Jerusalem, och därmed israelisk lagstiftning där. (Man behöver givetvis inte köra en frontlastare in i en buss för det)
2. Sedan är det väl så att det aldrig ännu har hänt att något ”arabiskt” parti i Knesset varit del i en styrande koalition i Israel, och det är väl givet att även det påverkar synen på demokrati.
Om det ändå finns en ”osynlig” spärr i Knesset så har man ju effektivt kringskurit den ”arabiska” röstens möjlighet att påverka. – såvida man inte röstar på något av de etablerade ”judiska” partierna. Demokrati måste väl ändå innebära mer än att bara stoppa en röstsedel i en urna.
Paul: jag har inte på några sätt stött några politiska sanktioner på hans familj.
Det här dådet påminner mest om de vansinnesdåd som alltför ofta begås i USA av störda eller neddrogade personer. Men här har det drabbat ett folk som redan är så ansatt av attacker och hot så reaktionerna är förståeliga.
Den “kollektiva bestraffningen” är nog i skrämmningssyfte.
#32
Anna. :P
Känner du till hans kontakter och kan du försäkra att han är bunden till en organisation? Det måste inte vara en “attack” emot Israel eller israelerna. Det kan vara ett uttryck.
Jag sa ju:
“Det är en kass attityd tycker jag personligen. Många tror att igenom att fortsätta bruka våld så kan inte situationen bli värre än den redan är, förstår du? ”
Jag tycker det är fel väg, håller med.
Du drar en avgörande trepoängare där, mycket smart. Så är en dröm. Men du glömmer fortfarande att många palestinier i och utanför Israel inte nått den tröskeln – att kunna acceptera. Hur fel det än kan verka i dina eller mina ögon, så tror de på en annan väg.
Jag tror inte att det handlar om att tycka synd om sig själv eller att försöka försonas med grannen Israel. Det handlar nog mer om att inte acceptera de villkor man lever under just nu – Dvs under förtryck. Att gå o rösta i ett Israeliskt val vore att acceptera ett dåligt liv, eller hur? Israel måste bjuda på något här, Anna Veeder. Man kan inte förvänta sig att alla har accepterat Israel och situationen. Palestinierna verkar vara svaga nu, de måste egentligen gå med på det mesta av villkoren. Men om palestinierna väljer en politisk väg som är präglad av våld och religion så betyder det att de inte vill gå vägen igenom Israel ännu, det finns även invändningar i Israels demokrati. Den är inte nära ren än. Många vill fortsätta strida emot “fienden” Israel och jag kan säga dig, många är bra människor men det finns också väldigt många som är envisa och ska man säga tröga? Precis som det finns de som inte accepterar staten Israel så finns det många judar som inte accepterar en framtida palestinsk stat.
Många palestinier åker nu till USA och EU för att utbilda sig, de lär sig mer, förstår mer och blir smartare. Mest de unga. Jag tycker att Israel måste bevisa att man vill ha fred först, sen så får vi vänta på acceptansen. Israel visar inte att de vill ha fred med palestinierna, man visar tvärtom att man vill ha mer mark och mer makt ifrån palestinierna. Vad är ditt argument emot det?
Guardian, palestinierna i östra Jerusalem har inte rätt att rösta i Knesset, men de har rätt att rösta i Jerusalems kommunfullmäktige. Jag tycker inte att det är mer att “bli pådyvlat ett system” att rösta i kommunfullmäktige än att acceptera andra rättigheter som de får pga sitt blå ID-kort, som barnbidrag, äldrebidrag, socialbidrag osv osv. De betalar ju också skatt till kommunen. Varför ska de avstå från just rösträtten? Igen – det handlar inte om arabiska partier i Knesset, det handlar om kommunfullmäktige – där palestinierna potentiellt kan få majoriteten, eftersom judarna är splittrade längs religiösa/icke-religiösa linjer.
Förklara det för mig, Guardian.
Anna.
Jag såg Olmert på TV där han sa att familjens hus skulle rivas, men han är väl inte allrådande. Det måste väl bli ett fall för HD.
Jag har förståelse för att man beordrar rivning av svartbygge och hus utan lagfart, men i detta fallet är inte hämnden ljuv.
Anna
“Och det känns faktiskt rätt makabert att den israeliska staten, alltså skattebetalarna, ska understödja hans fru och barn efter vad han gjorde.”
Vad menar du med detta? Varför känns det makabert? Det gör mig förvånad att du skriver så Anna. Jag trodde du var humanist.
Jag är inte “soft on terrorists” som de flesta här vet. Men att rasera det hus där vettvillingterroristens anhöriga bor ,är bara FEL.
/BR
Vad jag kunnat se finns det ingen här som argumenterat från religiösa — gudstroende — utgångspunkter. Och det kanske är bäst så, när det gäller svennar. De har väl inga kontakter uppåt numera?
Men i sak är det naturligtvis absurt. Det judiska folket existerar därför att judarna först av alla vände sig till den Allsmäktige, och står under hans beskydd.
Jag brukar påpeka att länder som behandlar judarna väl – går det bra för. Och tvärtom. Kan någon här ge ett exempel som pekar åt annat håll? Kan du visa fram ett fall där ett judehatande land haft framgång, annat än rent tillfälligt?
Det fanns ju länge djupt troende, djupt religiösa muslimer — sufi’erna. Men idag är de väl undertryckta, åtminstone i arabvärlden? De muslimer man hör om dyrkar väl någon sorts lokal ökengud, som med glädje ser att man tar livet av dem som har annan lojalitet, dvs tillhör en annan folkstam.
(Det räckte inte för Khomeini att utfärda ett påbud att hädaren Rushdie skulle dödas; han måste lova att belöna med miljoner dollar också. Från potentaten man tror på, kunde man förstås ingenting vänta.)
Frederico.
Det är en dilemma det där, man blir litet kluven. Jag pratade med mina vänner i Tell-Aviv om det, de var lika kluvna.
Men jag anser inte att det bidrar till en försoning som ändå kommer att ta år-tionde. Mannen fick det straff han förtjänade.
A-K Roth #42, du skrev: “Det här dådet påminner mest om de vansinnesdåd som alltför ofta begås i USA av störda eller neddrogade personer”.
Det höll ända tills det blev känt att chauffören skrek: “Allah Akhbar” innan han gasade på för andra gången.
“http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1214726188722&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull”
“http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3563218,00.html”
Anna #10, likhet inför lagen, Deuteronomy 1:17.
Guardian #40, du skrev: ” Då måste jag fråga varför ska palestinierna finna sig i ett system som pådyvlats dom via en ockupation som saknar all legitimitet i omvärlden”.
Det där blev ju lite toktigt, eller?
Eftersom tillstånd att bilda staten Israel röstades fram av Förenta Nationerna 1947 så finns ju vare sig ockupation eller illegitimitet med på agendan.
Guardian, du kan läsa på om ämnet på bl.a. web-sidan Wikipedia, här är en direktlänk:
“http://en.wikipedia.org/wiki/1947_UN_Partition_Plan”.
Där kan man också läsa hur araberna initierade attacker mot Judar både innan och efter omröstningen i FN.
Här en annan länk, denna ifrån sidan factsofisrael,
“http://factsofisrael.com/blog/archives/000520.html”.
Själv skulle jag nog betecknas pro-palestinsk”Kan pro-palestinska svenskar som aldrig varit i Israel sätta sig in i hur en civil israelisk morsa med två barn känner sig när hon ska gå och handla dagen efter att det varit en självmordsbombning på köpcentret?”
Jag tror det, efter att ha en hustru som besökt Israel/Palestina 2000 och 2003, och under dessa dagar hela tiden levt med en gnagande oro för att en terrorattack skulle drabba henne. Men om man hävdar att staten Israel själv har ett ansvar att för att dagens terror. Att den har sin grund för 60 år tillbaka. Är jag då fel ute?
http://web.telia.com/~u04802029/debatt-23.htm
Johannes Mosskin ekumenisk följeslagare i Hebron, är hans verklighetsbeskrivning orättvis? http://najahund.blogspot.com/
Kan rivningar av palestinierns hem och bostättarnas övergrepp vara en ”motor” som ökar terrorismen ? http://annawester.wordpress.com/
Eller har Lotta Jansson Vice ordförande i Samfundet Sverige-Israel den mest sunda inställningen?
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155202
Staffan, det där var en rätt simplistisk religiös övertygelse, tycker jag…jag skulle i så fall kunna argumentera att länder som “behandlat judarna väl” är länder där det råder en viss form av demokrati och tolerans, vilket är en förutsättning för ett blomstrande samhälle (enligt min åsikt). Ett samhälle som tar tillvara alla medborgares kapacitet är ett samhälle som det går bra för.
Egon, vi känner till dina åsikter. Jag tycker att ansvaret för situationen som helhet ligger hos både den israeliska och den palestinska ledningen, och därför borde de göra allt i sin makt för att hitta praktiska kort- och långvariga lösningar på problemen. För att det är i deras INTRESSE. Sedan kan man tjafsa om vem som har mest skuld och mest ansvar för vilken precis handling. Som bekant anser jag att Israel borde stoppa bosättningspolitiken omedelbart, och i Jerusalem borde man uppgradera all infrastruktur och sociala tjänster i de arabiska kvarteren (östra Jerusalem). Palestinierna lider av en enorm intern splittring och sviterna av den utbredda korruptionen och slöseriet med allt bistånd man fick under Arafat. Här behövs engagemang och ledarskap och lojalitet, och en enad säkerhetsorganisation. Båda dessa saker är explosiva, men Israels statsmakt är mycket starkare än den palestinska och Israel kan både stoppa fortsatt utbyggnad av bosättningar och utrymma illegala bosättningar om man bara vill. Men palestinierna kan också göra mycket mer än de gör idag, om de bara vill. Egon har en tendens att se Israel som ensamt skyldigt, ensamt ansvarigt, och palestinierna som offer som inte har någon möjlighet att förbättra sin situation innan Israel gör A B C och D. Det är en inkonsekvent inställning som i längden bidrar till att förlänga palestiniernas oförmåga att förbättra sin situation.
PS Egon, de länkar du tog med är alla utmärkta exempel på människor som beskriver verkligheten, men tyvärr bara den verklighet som de själva valt att se. De har inte valt att titta lite hur det ser ut på den “andra” sidan. Det är närsynt, närsynt, och ännu mer närsynt. Precis som om du tar ett stort pussel, men bara beskriver en enda liten bit i det. Helt korrekt, ur din egen synvinkel. Men missvisande, om man därifrån drar långtgående slutsatser för helheten.
Anna.
Israel står som du skriver inte ensam för situationen, alldeles riktigt, det palestinska styret har också ett ansvar om inte mer. Man gör inte ett skvatt för att förbättra sitationen för araberna i Jerusalem, vad väntar man på? Är det stadens status i framtiden som är orsaken, eller vad. Jerusalem kommer alltid att vara den judiska statens huvudstad det är bara så.
Vem skall då styra staden i framtiden?
Varför väljer man inte vid ett kommunalval 3 borgmästare, en judisk, en arabisk och en kristen. De skulle ha som uppgift att gemensamt styra staden både politiskt, ekonomiskt och religiöst, en enkel lösning för Jerusalems framtid. Ingen behövde göra avkall på något. Jerusalemborna kunde känna sig stolta över att gemensamt judar och araber tog ett ansvar.
Vad tyckte ni om Tali Fahima?
Israels Ghandi, som Raeliska rörelsen så fint kallar henne, eller Al Aqsa brigadens leksak?
Varken eller…adler, jag har faktiskt träffat henne, intervjuat henne och läst en hel del om henne, vad hon sagt och gjort. Diskuterar det gärna med dig mer privat någon gång. Men hon är ingen Gandhi och ingen leksak, i så fall snarare en helt vanlig tjej, nyfiken och kanske något okonventionell, som inte är rädd att gå sin egen väg, och gav sig in i saker på ett rätt extremt naivt sätt och struntade högaktningsfullt i arméns och säkerhetstjänsternas direktiv. När hon öppet bröt mot deras instruktioner blev de förbannade och gav igen. Hon gav sig fasen på att inte samarbeta, och blev ännu mer extrem i sina åsikter än hon varit förut. Men hon är inte farlig för staten på något sätt.
“…simplistisk religiös övertygelse. Tro det? Lite lustigt, snarare, att inte fler noterat att en pro-judisk, pro-israelisk inställning hos ett land, ger framgång. Och vice versa. Ett närliggande exempel:
Åren 1948-1968 var Sverige och dess styrande utpräglat pro-israeliska. Och Sverige låg i topp, inte bara ekonomiskt. Dag Hammarskjöld ledde “världsregeringen”, till exempel.
Men efter 1969 svängde det. Sverige blev allt mer anti-israeliskt, till slut rentav pro-jihadistiskt — och sjönk allt längre ner i listorna över BNP och annat.
Pro-jihadistiskt? Ja. Pro-fascistiskt, faktiskt. Sedan Franco gått till sina fäder fanns bara en legitimerad fascist kvar i världen — Baath-partiets Saddam Hussein.
Men det var Saddam Hussein som DN och andra svenska media tog ställning för, både 1991 och 2003, när USA och arabländerna fått nog av herrn ifråga. Olof Lagercranz fick ett utbrott: Hur är det möjligt att världen inte störtar upp i ursinne och kval inför säkerhetsrådets beslut att våld för användas mot Irak!…!
Stödja slaktaren från Tikrit… Så kan det gå, när man tror att man är bäst i världen.
Visst Staffan D. Och fortfarande skriver föredettingen Pierre Schori Israeldemoniserande inlagor som ett eko från den svunna tid då antisemiten Olof Palme styrde Sverige.Han får dessutom sina artiklar publicerade i svensk press på samma sätt som alkoholisten och Israelhataren Per Gahrton.
F.ö. kanske dags att även israeliska socialister uppmärksammar den socialistiska ideologins ekonomiska misslyckanden i Kuba och Nordkorea och Sovjetimperiets förfall och kontemplerar detta. Inga namn nämnda!
#54 #55 Anna Veeder
“Men om man hävdar att staten Israel själv har ett ansvar att för att dagens terror. Att den har sin grund för 60 år tillbaka. Är jag då fel ute?”
Varför svarar du inte på Egons fråga? Ja eller Nej?
Du skriver chablabla. Om att Egon pekar ut palestinier som offer och Israel som ensamt skyldigt. Det gör han ju inte. Läs hans kommentar igen.
Varför ska palestinier välja Israels intresseväg efter det som hänt dom? Låt mig förklara det så du förstår. Om du fick välja ut en bov emellan israeler och palestinier vilken part skulle du peka ut?
Du kan inte peka ut någon av dem eller hur? För att alla människor är olika i grund och åsikt. Det finns många som tycker väldigt olika i respektiva område. Många palestinier GÖR och har GJORT allt de kan för att kunna förbättra deras egen situation. Det har inte ändå inte gett någon nytta. Du måste fundera på vilka valalternativ den Israeliska staten lämnar över till palestinierna och se över (inte vem som är offret) utan vem som är mest utsatt och drabbad. Du kan inte peka ut ett helt folkslag för att inte göra allting som de kan för att förbättra sin egen situation.
Om de inte reagerar såsom du vill att de ska reagera (vilket i dina och mina ögon är normalt sätt att handla) så måste du förstå att något är fel, något i mijlön och inte inom människorna. När en hel befolkning reagerar och svarar på liknande sätt i attityder och beteenden, så finns det någon eller något som påverkar de. Svara på Egons fråga i klara termer så jag förstår vad du tror.
Jag tror att det måste finnas en vilja hos båda parterna att förbättra situationen.
Det finns det inte, visst det finns Israel- palestinier som lyckats inom Israel men vad händer med resten, de diskriminerade? Eller dom som inte får återvända emedan “judar” ifrån Polen välkomnas.
Jag tycker att Israel måste göra A, B, C och D innan palestinierna drar sig till förhandlingsbordet. Såsom en palestinier uttryckte det igår:
“Det är dom som är hos oss och inte vi som är hos dem. Det är Israel som är problemet för alla palestinier idag och sålänge det finns en ockupation eller isolation så kommer vi aldrig kunna leva och utvecklas”.
Den Israeliska staten vet precis hur man ska agera för att situationen ska bli bättre för palestinierna . Ändå gör man exakt motsatt just nu. Terrorism kan inte vara den enda orsaken, lägg ner den diskussionen och börja se över vilka intressen och intensions staten Israel egentligen har.
Jomis
Försök förstå.
Alla orsaker till människans handlingar kommer inifrån människan själv. Omgivning och miljö är de omständigheter människan reagerar på.
Alla människor är olika och reagerar därför olika. Dvs. en del gillar potatis andra inte osv. En del reagerar med terror andra inte.
Sluta alltså med det generaliserande vi och dom tänkandet. Vill man ha fred måste man till att börja med sluta med offermentaliteten och ta ansvar.
Du påstår:
“Jag tycker att Israel måste göra A, B, C och D innan palestinierna drar sig till förhandlingsbordet.”
Och vad är A,B,C och D för något?
Israel, PA , FN, EU mfl. står bakom vägkartan mot fred. Islamisterna gör det inte.
Enligt den har BÄGGE parter förbundit sig implementera sina respektive åtaganden. Men ingen av dem har fullgjort sina förpliktelser.
Enligt planen har alltså BÄGGE parter ansvar för uppkomsten av fred. Men du lägger hela skulden på Israel. Varför?
” Såsom en palestinier uttryckte det igår:
“Det är dom som är hos oss och inte vi som är hos dem.” Vad menas med det? forts. Det är Israel som är problemet för alla palestinier idag och så länge det finns en ockupation eller isolation så kommer vi aldrig kunna leva och utvecklas”.
“Den Israeliska staten vet precis hur man ska agera för att situationen ska bli bättre för palestinierna. Ändå gör man exakt motsatt just nu. Terrorism kan inte vara den enda orsaken, ”
Åter gör sig offermentaliteten gällande. Kan bara hänvisa till villkoren i färdplanen. Situationen beror alltså inte bara på ockupation och isolering utan också på det palestinska terrorhotet mot israeler och vägran att erkänna Israel.
“lägg ner den diskussionen och börja se över vilka intressen och intensions staten Israel egentligen har.”
Och vilka intressen och intentioer har Israel enligt dig?
Apropå kraven om att riva terroristernas hus i Östra Jerusalem: se Uzi Benziman “Dividing Jerusalem” http://www.haaretz.com/hasen/spages/999128.html och Amnon Straschnov (domare i Tel Aviv) “Don’t destroy terrorists’ homes” http://www.haaretz.com/hasen/spages/999127.html
Båda kommenterar Israels ambivalenta hållning gentemot Östra Jerusalem: å ena sidan är det “det enade Jerusalem”, å andra sidan behandlar man palestinierna därifrån som om de inte hade samma rättigheter som andra israeler. Det är väldigt svårt att tänka sig att någon skulle komma på tanken att riva en mördares hus i Beit Shemesh eller i Afula, även en patologisk seriemördares.
Jomis
Kan man tilllåta krigshets och demonisering av judar och förgifta palestinernas sinnen samtidigt som man säger sig vilja ha fred med Israel? Vad tror du de som lyssnar på detta förgiftade budskap tror om judar och Israel? Är det förtroende skapande åtgärder? Underlättar en sådan förljugen demagogi möjligheten hos palestiniern att stödja en fred med Israel?
Är det palestiniernas sätt att bidra till avspänning, förståelse och fred? Är det palestiniernas A, B, C och D för att få israeler att tro på fred med palestinierna?
http://www.memritv.org/clip/en/669.htm
Titta Jinge citerar mig, jag är en kvinna som är en “israelisk sionist”. Naturligtvis utan att länka till bloggen :) för tänk så hemskt, då kanske någon läser vad jag skriver och blir LURAD och FÖRD BAKOM LJUSET av min lömska sionistpropaganda. hugaligen. För eftersom jag bor i en rasistisk apartheidstat och därmed är hjärntvättad, så saknar jag ju förmågan att “se bakom statspropagandan” eller vad han nu skrev. Ja. Det är bara de upplysta svenskarna, de som bor i Handen, som besitter förmågan att göra en korrekt analys av läget. Så är det naturligtvis. Jag ska tänka på det i fortsättningen :)
Anna..
Nu är det ju så att Jinge är en som vi säger härnere en “pivesill”, han klagar på allt och alla och ser sig som bloggvärldens kung. Det framkommer tydligt att han är en missanpassad individ som ser allting i svart.
Hans förmåga att analysera är inte värda det papper de är tryckta på.
Upplysta svenskar, det är nog dåligt med det skall du veta, framför allt när det gäller mellanöster konflikten.
Solen jag addreserade Anna Veeder men tack för ditt svar.
:) Hon kan inte svara: Ja / Nej. Det tar för mycket tid, hon har inte tid.
Solen, jag upprepar det du verka ha ignorerat:
Varför ska palestinier välja Israels intresseväg efter det som hänt dom? Låt mig förklara det så du förstår. Om du fick välja ut en bov emellan israeler och palestinier vilken part skulle du peka ut?
Du kan inte peka ut någon av dem eller hur? För att alla människor är olika i grund och åsikt. Det finns många som tycker väldigt olika i respektiva område. Många palestinier GÖR och har GJORT ALLT DE KAN för att kunna förbättra deras egen situation. Det har INTE ändå inte gett någon nytta. Du måste fundera på vilka VALALTERNATIV den Israeliska staten lämnar över till palestinierna och se över (INTE VEM SOM ÄR OFFER) utan vem som är mest utsatt och drabbad. Du kan inte peka ut ett helt folkslag för att inte göra allting som de kan för att förbättra sin egen situation.
Om de inte reagerar såsom du vill att de ska reagera (vilket i dina och mina ögon är normalt sätt att handla) så måste du förstå att något är fel, något i mijlön och inte inom människorna. När en hel befolkning reagerar och svarar på liknande sätt i attityder och beteenden, så finns det någon eller något som påverkar de. Svara på Egons fråga i klara termer så jag förstår vad du tror. Ifall människan endast hade reagerat på det inifrån så kan man dra slutsatsen att majoriteten av palestinierna var inkompetenta när de röstade på Hamas. Det finns EN PÅVERKAN IFRÅN DET YTTRE och Israel är den som är boven där. Försök inte smita undan faktumet: OCKUPATIONEN.
Nu skrev jag det i STORA BOKSTÄVER så att någon kanske skulle fatta. Israels intentioner ser du nere på Västbanken.
Ett exempel på ett handlande av Israel, kan man se deras intentioner utifrån detta?:
http://svt.se/svttext/web/pages/115.html
http://svt.se/svttext/web/pages/114.html
Var medvetna om att artikeln kan byta URL länk och kan ändras igenom tiden.
Aktuellt.
Jag länkar en av dessas innehåll. Notera att en “vapenvila” pågår just nu vid sidan av det här våldet.
Det har inte blivit mycket sömn i natt
för de sex svenskar som sitter fast i
byn Nilin utanför staden Ramallah på
Västbanken.
-Det som hänt är att militären
invaderat Nilin, skjutit, använt
sirener, skrikit och sprängt ljud-
granater, säger Niklas Berg till
Rapport.
Enligt Berg, som befinner sig i en
lägenhet i byn tillsammans med övriga
svenskar, råder utegångsförbud.
-De som går ut blir beskjutna, det är
livsfarligt.
Hade svenskarna aldrig varit därnere, hade ingen fått höra om detta eller hur?
Så varför “strävar” inte palestinier efter att få det bättre? KAN NÅGON tala om för mig bara en sak. I detta fallet kommer orsaken “inifrån människan” eller är det den yttre miljön som avgör vad människor kan göra och inte göra? Kanske är dom israeliska soldaterna offren här? vem vet vad ni tycker.
Palestiniernas ledare suger – ok vi har fattat och vi vet. Kan ni erkänna Israels brister någongång?
Jomis, israeliska media har rapporterat om demonstrationerna i Naalin (så kallas byn så vitt jag vet, men i arabiskan finns fler uttal och a blir ofta i. Se tex http://palestinethinktank.com/2008/05/28/naalin-direct-action-to-stop-bulldozers-25-5-08/)
Googla Na’alin så hittar du rätt många referenser till Haaretz och Jpost. Att IDF befinner sig där beror på att invånarna håller demonstrationer mot barriärbygget, inklusive i vissa fall stenkastning och de har också kastat molotovcocktails mot soldaterna. IDF skjuter gummikulor, tårgas och beordrade nu också utegångsförbud.
Det är nog inte så att om svenskarna inte var där, så skulle “ingen veta”.
Angående svenskarna som är där kan jag berätta att de uttryckligen letade efter något ställe på Västbanken där det var “action”, för de ville filma där det händer något. I Naalin-Bilinområdet har det demonstrerats en längre tid mot barriären, varje helg i princip, så de beslöt sig för att åka dit. Jag vet detta med säkerhet för jag känner någon som talat med gruppen. De är ISM-aktivister som uttryckligen ville leta rätt på en konfrontation med israeliska soldater. Att sedan sitta där och skrika hjälp är väl kanske bara lite, lite hycklande.
Min inställning är följande: Barriären borde byggas på gröna linjen och inte på palestiniernas åkermark, palestinier och utlänningar borde demonstrera utan att kasta sten och brandbomber, ockupationen borde upphöra och IDF bevaka gränsen istället för att skjuta gummikulor och tårgas på civila, och svenskarna borde åka hem.
Och vad i hela friden är en “ljudgranat”???
Anna:
Han menade judegranater…
Nah, det är en granat som lyser jättestarkt och ger ifrån sig en stark smäll. Bländar och slår ut balanssinnet i ett par minuter. Används i urbana miljöer som ett fredligare alternativ till att spränga ut rummet med en splittergranat.
http://en.wikipedia.org/wiki/Flashbang#Stun_grenades
Jomis
Kort svar. Instämmer fullständigt med de synpunkter Anna ger uttryck för i #73.
Dessutom generaliserar du i #70 när du påstår “När en hel befolkning reagerar och svarar på liknande sätt i attityder och beteenden, så finns det någon eller något som påverkar de. ”
Palestinier är individer och reagerar olika. Det är inte alla palestinier som kastar stenar, begår terrorhandlingar eller som tycker det är bra. De flesta gör det inte. De är individer och handlar därför individuellt på de yttre omständigheter de ställs inför.
“Barriären borde byggas på gröna linjen.” Så att Hamas och andra missil-utrustade kämpar får fri tillgång till Qalqilyah? 12 km från Medelhavet… 15 km från Tel Aviv…
När hatet mot en annan grupp människor blir något berömvärt, då är katastrofen nära. “Hassgesang gegen England” (Hat-sång mot England) som diktades 1914 av Ernst Lissauer, blev mycket populär i Tyskland, och delades ut bland trupperna som pamflett.
Så kom 1918. Men man fortsatte att hata. Och när det äntligen var färdighatat fick man stå i Berlins ruinhögar och knacka tegel.
Israelernas räddning är att man — med få undantag — inte hatar på allvar. Och palestiniernas fördärv är just detta — att man h-a-t-a-r. Att skada fienden blir viktigare än att själv få ett bättre liv.
Det främsta hindret mot fred mellan Israel och palestinierna är att Israel ej har representanter för ett enat folk att förhandla med. Och så har det alltid varit.
För det första har det palestinska folket alltid varit splittrat till huruvida man ska erkänna Israel eller ej.
För det andra har den splittringen yttrat sig så att palestinierna haft en mängd olika politiska och militära organsiationer alltifrån kommunister till islamister och som inte kunnat ena sig under ett gemensamt ledarskap som varit för fred.
Visserligen stod man enade under Arafat, men det var bara pga. han tillät alla organisationer fortsätta sin politiska och militära verksamhet så länge den inte hotade hans egen maktposition. Det viktiga för honom var att de bekämpade Israel. Skulle Arafat försökt omvandla dessa organisationer till enbart politiska och krävt deras avväpning skulle inbördeskrig utbrutit mellan dem och hans egen position blivit hotad.
Något verkligt enat ledarska för fred med israel har därfö aldrig funnits på den palestinska sidan. Därför har det varit så svårt att förhandla om fred med palestinierna. Och därför kan Shimon Peres ha rätt i sina farhågor när han häromdagen gick ut och sade han inte trodde fred skulle kunna uppnås under Abbas regim och så länge palestinerna inte står enade bakom en vilja till fred.
Men Skulle Abbas förmå ena sitt folk bakom ett avtal med Israel och få alla militanta organisationer att lägga ner sina vapen.
Ja då kan en verklig fred bli möjlig.
Anna vet du inte vad ljudgranater är för något? Ska vi spela dumma nu också? Slå upp det då. Det är till för att skrämma barnen som sitter hemma.
Jag tror inte det spelar någon roll vad du har hört om svenskarna. Budskapet som sprids vidare kan alltid återberättas på ett helt annat sätt. Svenskarna har inte begärt hjälp och jag förstår inte varför dom ska undvika att ta med bra saker och gå till de dåliga för att filma våld. Ordet “action” finner jag lite väl dramatiskt och på samma gång undrar jag om Naalin är det enda stället där våld försiggår? Det kan inte heller vara så att de satt sig i situationen med mening, bara för att det ska skrivas om det.
Om den olagligt byggda delen av muren förstör för människorna i byn. Varför ska de vara tysta och låta Israel göra hur de vill.
LÅT VÄRLDEN HÖRA.
Visst en upptrappning sker i byn och IDF slår tillbaks men visst fick världen höra, inte minst svenskarna. Inte bara israelerna.
Vad är det som stör er egentligen? Nu stiger uppmärksamheten för palestinierna och kanske kanske (tveksamt) kan detta leda till reaktioner i Sverige – EU att också demonstrera kritik emot muren. Är inte ett första steg emot demokrati att åtminstonde undvika att förtrycka?
Jag tror inte att demonstrationerna skedde utan orsak. Palestinierna visar nu tecken klara tecken på vad som behövs. Varför reagerar ingen emot murbygget? Vill man få abbas och Israel på samma sida som det palestinska folket, så vore det nog i all vettig mening att börja med att ta bort muren, inte sant?
#67
Att bli citerad av J-man är som att bli tafsad på
Jomis
var snäll mot Anna. att säga “Ska vi spela dumma nu också?” är inte snällt.
Tack Frederico, jag tycker också att Jomis kunde lägga ner den där retoriken, mest för sin egen skull. Men Jomis verkar tycka att jag är det största hotet mot freden i Mellanöstern och bara jag blir tillitetgjord och slutar blogga så blir allting bra.
Jag visste inte vad en ljudgranat var, men Mike skickade mig en länk och stun grenade var nog en mer familjär term för mig, på hebreiska rimone helem. Eftersom jag lämnade Sverige när jag var 19 och aldrig intresserat mig för militär terminologi på svenska så är jag helt borta när det kommer till sådana här termer. Som tur är har jag goda vänner som översätter åt mig :)
Demonstrationerna i sig sker definitivt på väldigt goda grunder och jag stöder dem, så länge de är konsekvent icke-våldsamma, vilket de inte alltid är. Soldaterna borde också använda andra medel för att mota demonstranterna än gummikulor, som kan döda på så nära håll (det är ju inte bara gummikulor utan riktiga kulor med gummihölje) eller åtminstone skada. Inga leksaker direkt.
Det har protesterats mycket mot barriären i det här området, och jag har faktiskt också skrivit om det i Fredstidningen Pax http://www.svenskafreds.se/pax/tidigare/07-5/israel.shtml
Citerar: “Den stora ultraortodoxa bosättningen Modi’in Illit (över 30 000 invånare) syns tydligt bakom kullarna trots det disiga morgonljuset. Barriären i området drogs långt utanför bosättningen för att ge plats för nya bostadskvarter – på mark som tillhör de palestinska byarna Na’alin och Bil’in. I flera år demonstrerade byborna tillsammans med israeliska aktivister från organisationerna “Taayush” och “Anarkister mot Muren” mot barriärbygget och lade in petitioner till HD. I september antog domstolen petitionerna, men inte helt: de hus som redan hunnit byggas färdigt kommer inte att rivas, trots att de byggts olagligt även enligt israelisk lag. Petitionen i frågan räcktes nämligen in “för sent”.”
Min åsikt är att Israel har rätt att bygga en försvarsbarriär, men den borde konsekvent gå på den israeliska sidan av gröna linjen. Detta var också domstolen i Haags inställning och detta skulle accepterats av det internationella samfundet som ett adekvat svar på terrorn. Hur och varför barriären/muren byggdes längs en annan sträckning har Shaul Arieli och Michael Sfard beskrivit i en bok som jag skrivit om flera gånger, och jag kommer säkert att göra det igen.
Detta som svar till Jomis “Varför reagerar ingen emot murbygget”? Istället för att läsa mina artiklar och vad jag verkligen skrivit så driver Jomis en kampanj mot mig och gör sitt bästa för att klaga på allt jag skriver och inte skriver. Som sagt, fredens fiende nummer ett – Anna Veeder.
Jomis.
Jag tycker att du skall be Anna om ursäkt. Anna är viktig för att få en balanserad debatt. Hon behövs för sina oerhörda kunskaper. ( och för sitt fantastiska cheesekake recept )
Äsch hörreni. Anna Veeder är HELA världsfredens fiende. Hon propagerar varenda sekund för att få bort all fred hon ser överallt. Jag lovar er, jag har sett det hundra gånger….
Lyssna på mig:
Jag respekterar er allihop, mer än många andra. Jag lyssnar och jag lär mig av? –> Er. Jag är en palestinier. Förstår ni hur “fucked up” det är? Tveksamt att min ruttna hjärna ska bli något. Jag ber om ursäkt för att jag inte såg din andra artikel innan. Jag ber om ursäkt för att jag var elak emot dig.
Men Anna din artikel om svenskarna och de flestas kommentarer om svenskarna som är därnere visar inget som jag kan ta i. Och säg inte att det är mediekritik då kommer jag få hjärnblödning vid ung ålder – hehe. Svenskarna uppmuntrar inte palestinierna att göra våldsamheter. Klandra inte svenskarna för att de var på plats och beskrev situationen ur en civil människas syn.
Våldsamheterna uppstår, på båda sidorna per auto. Förhållandet, miljön, det omkringliggande är inte normalt. Många palestinier, IDF soldater och demonstranter reagerar inte normalt, det går över till våld ibland. I det här fallet kan demonstranternas handlande och svenskarnas rapportering givit en röst i Sverige, detta är bra för att stoppa murens fortsatta olagliga utbyggnad. När du klagar på svenskarna som rapporterar; så klagar du på de som vill få bort den olagliga delen av muren. Ibland vet man inte vart du står, förstå mig rätt.
http://www.axess.se/web/main.nsf/webbklipp?openpage&ID=434A47280A56D33CC12573A9003C9CDC
Den israeliske professorn på University of Jerusalem
Avishai Margalit uttalar sig om kultur, det palestinska valet och ideologier i islam och västvärlden.
Jomis
Går vi inte alla i livets eviga skola, såväl ung som gammal? Det är aldrig försent att lära. Den som tror sig vara fullärd visar bara brist på kunskap!
Nyckeln till lärande och ökad kunskap är bl.a. ödmjukhet, ett öppet sinnelag, utvecklad urskillningsförmåga, obundenhet vid traditioner och inrotade föreställningar, en prestigelös inställning till sig själv som gör att man är villig att omvärdera och ompröva sina förmodade kunskaper och slutligen insikten att man aldrig blir fullärd utan att det alltid finns mer att lära.
Jomis, i så fall är det precis lika OK att jag bara, endast och uteslutet beskriver vad som händer innanför gröna linjen, i Israel. Om svenskarna får göra det, varför får inte jag? Varför är det viktigt att skriva (endast) om vad som händer i Naalin men inte i Sderot, t ex? Om jag skrev en artikel som enbart behandlade hur folk har det i Sderot (helt OK i mina ögon) så skulle du få spel och säga att jag inte ser hela verkligheten, bla bla bla.
Jag har f ö inte klandrat svenskarna. Jag länkade till Maria och jag påstår nog att de visste precis vad de gav sig in på. Gärna för mig. Vill bara förmedla åsikten att det inte är ett dugg synd om svenskarna som (frivilligt) tagit sig in till Naalin, men att palestinierna har rätt i att protestera mot att deras mark tas ifrån dem.
Jättebra Anna!
För två månader sedan besökte jag vänner i Tel Aviv, och gjorde även en utflykt till Jerusalem. Vägen tillbaka åkte vi utmed muren. Min israeliske vän konstaterade lakoniskt: “titta på detta, och tänk vad vi skulle kunna göra för pengarna istället”
Det är helt okej att du skriver om Sderot och Naalin men inte bara om Sderot eller Naalin (om det nu heter Naalin). Innan du hade nämnt Sderot för mig, hade jag nästan aldrig hört om staden mer än att den finns. Så visst gör du rätt i att kritisera hur svenskarna skriver och vad de letar efter att skriva om. Den vanligaste är att personer som inte är insatta i MÖ- konflikten i Sverige inte känner till Sderot. Men jag tycker att när man skriver om mediekritik och förvridning så tycker jag att du inte bara ska prata om den skeva offerbilden som man hämtar på palestinierna, utan också det som hände skrivaren Omer t.ex. som jag vet att du minns.
Såsom han visade något som vi inte visste om, (som de flesta israelerna inte visste) så måste vi skriva om det Sderot som inte svenskarna känner till. Du kan skriva hur du vill, det är ett faktum. Men du ska veta att hur du än väljer att skriva ur din egen synvinkel (som en israelska) så är det bättre med att skriva om mediekritik på alla håll i MÖ- konflikten – men fortfarande ur din synvinkel. Det betyder inte att du ska nonchalera annat än det som gynnar din syn på konflikten – det är påstår jag inte att du gör. Men jag säger bara att det är bättre precis som resten av Sverige måste skriva mer om Sderot och Naalin.
Det blev lite fel och lite för komplicerat. Hoppas du förstår.
Rättning
Jag ska utveckla bättre och rätta, så du förstår. #90 Anna Veeder
Det är helt okej att du skriver om Sderot och Naalin, men inte bara om Sderot eller Naalin (om det nu heter Naalin). Innan du hade nämnt Sderot för mig, hade jag nästan aldrig hört om staden mer än att den finns – så bra jobbat Anna Veeder, ditt jobb gör nytta! Du är bättre än de flesta journalisterna i Sverige tycker jag. Men visst gör du (och al-hamatzav) rätt i att kritisera hur svenskarna skriver och vad de letar efter att skriva om – då jag följt svenska nyheter och inte ofta sett någon artikel eller ens notis om Sderot. Det är ju mediekritik i grunden. Det vanligaste är att personer som inte är insatta i MÖ- konflikten i Sverige inte känner till Sderot, inte undra på att ni ställer mediekritik på al-hamatzav, eller hur? Jag tycker att när man skriver Mellanöstern i Sverige så ska man inte bara prata om den skeva offerbilden som man hämtar på palestinierna, utan det ska skrivas om Sderot m.m. likväl. Det är vad jag tycker. Hoppas vi är överens hittills?
Det som hände skrivaren Omer t.ex. som jag vet att du minns. Jag tjötade ju konstant om det, visst visst blalblabla säger du. Såsom Muhammed Omer visade något som vi inte visste om (som de flesta israelerna inte vet om). Så måste vi skriva mer om det Sderot som inte svenskarna känner till. Du kan skriva hur du vill och om vad du vill, det är ett faktum. Men du ska veta att hur du än väljer att skriva ur din egen synvinkel (som en israelska) så är det bättre med att skriva om mediekritik på alla möjliga sätt i MÖ- konflikten – men fortfarande ur din egen synvinkel. Det betyder inte att du ska nonchalera annat än det som gynnar din egen syn på konflikten – det påstår jag inte heller att du gör. Men jag säger bara att det är bättre att skriva så. Precis som resten av Sverige måste skriva mer om Sderot så skulle ni ha skrivit en artikel om Omer tycker jag. Att välja att skriva om den skeva palestinska offerbilden och förvridningen i Svensk media men att nonchalera att skriva om Omer – är enligt mig samma misstag som svenskarna begår genom att inte skriva om Sderot.
Hänger du med?
Jomis, jag har hängt med hela tiden. Men du jämför i det här fallet mig eller bloggen med hela svenska media. Där jobbar ett berg av journalister som skriver i massor av olika media. Mohammed Omer togs upp i rubrikerna, Bitte Hammargren skrev, och fallet rapporterades också i israelisk press. Du kräver att vi på bloggen ska ha samma övergripande redaktörssyn som DN eller SvD borde ha. Det är helt orimligt, faktiskt.
Istället borde du jämföra oss med andra bloggar som skriver om Mellanöstern och undersöka vilken bredd och vilka perspektiv de har i ämnet. Be t ex Anna Wester eller Rawia Morra skriva om Sderot. Jag har skrivit förbaskat mycket mer om palestinier och deras rättigheter än vad någon enda så kallad propalestinsk bloggare gjort någonsin om israeler. Jag har kritiserat min “egen” sidas politik massor av gånger i poster här, medan de aldrig i livet säger att palestinierna någonsin gjort något fel. Aldrig. Israel har alltid fel, palestinierna bara lider. Om du tycker att detta är en korrekt världsbild, OK. Jag ser Al Hamatzav som ett komplement till svenska media (alltså tidningar och TV), inte som den Enda och Sanna Nyhetskällan.
Hänger du med? För jag har försökt få dig att fatta det här i flera månader nu, medan du harvar på som vanligt. Har inte sett att du varit inne hos Rawia eller Anna Wester och frågat varför de skriver som de gör. Vore kul om du kunde prova det någon gång, och tala om för mig vad du fick för respons.
Jag tycker inte att Al Hamatzav ger en fullständig och objektiv bild av alla konflikter i Mellanöstern (det finns som bekant fler än en). Men jag tycker att vi bidrar med ett perspektiv som saknas i Sverige, både bland bloggar och i media, och det är våran nisch. Detta är vi. Vi är svenska och israeliska judar, och vi speglar åsikter i det israeliska samhället och bland judar i Sverige. Det är allt.
Jag greppar din poäng faktiskt. Du har försökt förklara, saken är att jag förstår sedan länge vad du menar. Jag jämförde inte dig med SVERIGE. Jag drog en liknelse, som förklarar hur du och andra på al-hamatazav resonerar när det gäller att skriva om mediekritiken i Sverige (när det gäller MÖ). Många har en tendens att tänka precis som du säger “ensidigt”. Jag förstår verkligen vad du menar. Jag kräver inte att ni ska ha samma övergripande redaktörssyn som DN eller SvD – läs min kommentar Anna och förstå vad jag menar. Läs hela för guds skull
Den skeva bilden på konflikterna i MÖ som många svenskar och många europeer har anammat kommer inte ändras på ert vis. Ni skriver endast i syfte om att ställa mediekritik i den som går emot staten Israel. Detta är inte mediekritik i MÖ, Anna.
Förstår du vad jag menar? Försök tänka utanför boxen.
Anna Veeder, innan du förhastar dig och tror i förväg att jag är en idiot som bara hackar på judar så vill jag vill att du ska fundera noga över vad jag skrev i förra kommentaren och tänk på åt vilket håll ni skrivit om mediekritik de senaste 6 månaderna på al-hamatzav. Se över, bara för skojs skull. SE över (det tar 5 minuter att gå igenom de).
Vilken mediekritik skriver ni om egentligen? Är det inte samma princip och sätt som Rawia Morras skeva offerbild på palestinierna? Hennes reflekterande sker bara över palestinierna. Hon ser bara palestiniers lidande. Ni har bara sett svensk mediekritik som går emot staten Israel. Kolla själv! Ge mig exempel som visar att jag snackar skit och jag kanske slutar “harva” emot dig?
Anna Veeder – du ska egentligen inte bry dig om vad jag säger till andra. Det är inte ens din stil.
Men gör mig en tjänst bara, om du tvekar på min förmåga att förstå sig på människor.. Fråga Rawia Morra om de meddelande/kommentarer jag lämnat åt henne och hennes läsare som är A4 papper långa. Vad gäller Anna Wester, har inte hunnit läsa mycket av henne än, kan inte uttrycka mig. Vill du veta vad jag fick för respons av Rawia? Jag fick inget, hon svarar bara på en kritiker varje månad resten är hennes “fans”. Men vill du verkligen bli jämförd med henne? Vill du det?
Ifall du påstår att ni också är sådana, så är ni allihopa ett stort jedra träsk av samma gegga. Och som jag sa; jag har lärt mig av er. Ni bidrar ju med en annan bild på al-hamatzav, ett annat perspektiv av konflikten. Jag lär mig om mer om ert perspektiv. Men är inte al-hamatzav liksom de propalestinska bloggarna mer eller mindre skev i sin bildbeskrivning då?
Får jag fråga om du fortfarande är ihop med din tyske pojkvänn som du hade från berlin?
Du får fråga men svaret är none of your business.
Jag skrev att jag tycker att vi är mycket mer nyanserade än de bloggar jag nämnde, och jag skrev också varför. Därmed inte sagt att vi är eller ens borde vara DN eller SvD.
Jag har väldigt sällan skrivit mediekritik på den här bloggen. Var och en står för sina egna åsikter. Vill du diskutera mediekritik med mig får det nog bli en av mina poster, inte Roys eller Tikotzinskys eller Magnus eller Mikes.
hehe visst visst.
Du har skrivit en gång i tiden om hur det är att åka igenom ben gurion flyglatsen för olika människor och hur det var att bli stoppad/undersökt när du reste till/från Israel. Det var verkligen en jättebra skriven artikel och jag kunde inte låta bli att undra om Berlin.. aja i vilket fall ha det
Tydligen sitter en del av kommentatorerna i Sverige. Det märks, om jag får vara så elak. En liten informationsbit som följande, hämtad från Paul Mirengoff på Powerlineblog, kan man väl aldrig räkna med att få läsa i ett svenskt blad? Svenska murvlar brukar ju nöja sig med att konstatera att det är SYND om den ena sidan, de är ju FATTIGA, och alltså har de förstås RÄTT, och vi måste STÖDJA dem.
Powerline: “Det dansades friskt när Sarkozy’s kommande Medelhavsunion hade möte i Paris i helgen. Premiärdansör var Israels Ehud Olmert. Eftersom hans politiska framtid hotas hoppas Olmert nu desperat att få igång “fredsförhandlingar” med Syrien. Med turkiske presidenten som mellanhand har han praktiskt taget bönfallit Syriens diktator Assad om förhandlingar genast. Ur sitt underläge lovade Olmert nu också att frige fler palestinska fångar. Assad var dock inte alls intresserad. Inga förhandlingar innan valet i USA är klart, menar han. Assad har talat direkt med Nancy Pelosi (Democrat) och tror att han skulle få ett bättre avtal från Israel under en president Obama.”
http://www.powerlineblog.com/archives2/2008/07/020987.php
Jag uppfattar lotta janssons artikel som en replik på en s delegations mer traditionella beskrivning. anna kan du se en välvilja även om artikeln inte ar så analytisk
Hej jag skulle vilja initiera en diskussion om jan hjärpe och mattias gardell som enligt egen utsago dansa på al.quds . då får min lilla enkla mamma kräkreflexer oc skriver en artikel i dagen.