Iran/Syrien/Hizbollah tar över Libanon
Av Roy B. Alterman • 2008-05-21 • Kategoriserat under: Intressant just nu, Israel, LibanonTelekommunikationsminister Marwan Hamadeh säger att förhandlingarna i Doha har lett till en överenskommelse. “Vinnaren är Libanon”, säger Hamadeh. Är det så?
En ny vallag, som bl a stipulerar att distrikt och valkretsar ska göras mindre, så att de olika sekterna ska ha större chans att nå en rimlig representation, sägs möjliggöra parlamenstval någon gång under 2009. Den nya lagen ska ligga till grund för maktdelningen i Beirut, och ge klara besked om vad som händer efter parlamentsvalet.
Ett nytt regeringskabinett sägs också vara på gång, där oppositionen, uppbackad av Syrien, får 11 platser. 16 platser går till den väststödda majoriteten. Resterande tre platser ska utses av den nya presidenten.
Den nye presidenten? Tja, det sägs att en sådan kommer att väljas på torsdag eller fredag. Det sägs också att man nu har enats om att det verkligen blir general Michel Suleiman. Om det blir så, innebär det ytterligare en seger för Iran, Syrien och Hizbollah. Och Suleiman kommer av allt att döma att ge de tre resterande platserna i kabinettet till sådana som står oppositionen nära.
Men den stora segern för Iran/Hizbollah är att den islamistiska organisationen tilldelas vetorätt över kabinettsbesluten. När den här krisen började, för 18 månader sedan, var det just kabinettets nej till Hizbollahs krav om vetorätt som orsakade låsningen. Efter otaliga förhandlingsförsök fick Iran och Nasrallah nog – man tog till vapen. Det har nu visat sig vara en lyckosam strategi.
Hizbollah behåller sitt nätverk för telekommunikationer. Man har en Hizbollah-allierad som chef på säkerheten på flygplatsen. Nasrallah sitter med fingret på “vetorättsknappen”. Den nye presidenten kommer av allt att döma inte att pressa Hizbollah, vilket innebär att Nasrallah behåller sina vapen och sin “ministat”. Vapen och annat stöd fortsätter att strömma in från Iran och Syrien. UNIFIL slår ut med händerna: What can we do?
Minister Hamadeh är optimistisk. Och visst förefaller det som om Qatars Emir Sheikh Hamad Bin Khalifa Al-Thani har stått för en framgångsrik medling.
Men till vilket pris?
Är Libanon vinnaren?
Den påstådda överenskommelsen bör kunna leda till att det mest överhängande hotet om intern libanesisk splittring, och ev. inbördeskrig, neutraliseras, vilket i sig måste ses som goda nyheter. Men man har inte tagit itu med det grundläggande problemet. Iran/Hizbollah har ett fast grepp om landets maktcentrum. Detta är dåliga nyheter, för Libanon och för Israel.
Omvärlden lär välkomna den aktuella uppgörelsen. Och om det kan ge vanliga libaneser nytt hopp – ja, det är alltid något.
Men Hizbollahs fortsatta mobilisering och expansion av den islamistiska ministaten finns kvar, vilket i stort sett utgör en garanti för framtida krig.
Man har avvärjt en kris, men lagt grunden för en annan.
Och i Teheran är man på toppenhumör: med Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon, som komplement till de missiler i Iran som kan nå Israel, har man nu möjlighet att bygga upp tre starka fronter mot Israel, i den händelse världen får se en militär konfrontation ang. Irans kärntekniska program.
DN
Expr
SvD
DN
DN
DN
DN
DN
DN
DN
SvD
Liknande poster:
Intressant?
Andra bloggar om: hizbollah Iran Israel Libanon
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Libanon är nästa land i raden att förloras till islamsk fundamentalism. Bra eller dåligt får var och en avgöra. Dock kommer nu den lilla ekonomi detta land har mer eller mindre reduceras till pitabrödsbagerier. Skolor och utbildning kommer rannsakas, och kvinnor kommer ställas utanför utbildningsväsendet. Homosexuella kommer hängas på gator och torg. Barn som saknar en hand kommer bli vanliga inslag i gatubilden. Libanons stränder kommer liga tomma då sol och bad förbjuds. Musik blir – om det äverhuvudtaget tillåts – endast akapella och får endast handla om deras profet. Kvinnor kommer inte få någon annan roll i samhället än som barnavlare i hemmet.
Och så vidare.
Det finns många exempel att titta på för att prediktera Libanons “framtid”.
Roy!
Visst är det sorgligt att se hur Hezbollah nu stärkt sitt inflytande i Libanon ytterligare men organisationen kanske får betala ett högt pris för att ha rest vapen mot andra libaneser. På sikt kanske det kan bildas en kristen-Sunni-Druze allians?
debka.com uppger att amerikanarna är sura på Israel och har kritiserat israeliska generaler för att IDF inte anföll Hezbollah när nu terroristerna förflyttade 5000 man från södern till Beirut.
Har du någon kommentar?
http://www.debka.com/article.php?aid=1350
BR,
den där uppgiften uppfattar jag som desinformation.
Roy.
Jag tror inte på en stabilisering i Libanon. Kortsiktigt, ja. Nazrallah har ambitioner och kommer säkert att trycka åtskilliga gånger på vetoknappen. Att han inte välte korthuset (den Libanesiska regeringen ) denna gången tror jag beror på att Hisbollah inte vill stämplas som en Kuppmakare. De politiska partierna i Libanon är mycket spittrade, och för tillfället fungerar inte statsapparaten. Jag ser en arabisering i Libanon idag vilket inte bådar gott för framtiden. Glöm inte Nazarallah har ambitioner med påhejande Syrien och Iran.
Roy,
Nu är det också bekräftat från Israel att indirekta samtal förs med Turkiet som mediator med Syrien. Skall man hoppas på att Israel lyckas att sätta en käpp i hjulet för Iran?
Druser kommer inte vilja ha ett krig med Israel förrens deras lands ledare vill det för om jag inte missminner mig svär druser trogenhet till sitt lands regering?
Visst vad alla är rörande överens-Hizbollah/Iran/Syrien är roten till allt ont.Bush och sionisterna kunde väl inte ha sagt det bättre (värre) själva.
Hizbollah räddade Libanon för andra gången när de besegrade Israel igen under förra kriget. De representerar den största befolkningsgruppen (shia) som till tillsammans med sina kristna och alawitiska allierade utgör mer än hälften av befolkningen i landet. Detta är också en av anledningarna till att västlakejerna inte vill ha en ny folkräkning utan baserar maktdelningen på en folkräkning för över 50 år sen. Det ni sysslar med är desinformation och abderitisk charlatanism (slå gärna upp orden).
son du skrev att: “Hizbollah räddade Libanon för andra gången när de besegrade Israel igen under förra kriget”.
Kriget startades helt oprovocerat och med vilja av hezbollah. Hezbollah räddade ingen, dom försatte landet i en katastrof.
Här kan du läsa på lite om kriget som hezbollah startade 2006 genom att attackera Israel.
“http://en.wikipedia.org/wiki/2006_Lebanon_War”
“http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_Military_Operations_in_the_2006_Lebanon_War”
Här på Svenska:
“http://sv.wikipedia.org/wiki/Libanonkriget_2006″
Kriget var nästan väntat Johnny, och kunde lika gärna startat på grund av en annan liten random- orsak.
Hizbollah räddade ingen/inget i det förra kriget.
son,
“Teatern i Abdera” är ju ett gott stycke satir. Men var invånarna verkligen så dumma som ryktet ville göra gällande? Jag menar, staden fostrade ju en sådan som Demokritos.
Nog om detta.
En liten ordningsfråga: Vilka är dessa “ni” som du talar om? Jag är inte Anna och Anna är inte Tikotzinsky (några av de mer produktiva skribenterna här på al-hamatzav.org).
Om du tycker att jag är enfaldig som attan så får du säga det, men dra inte in de andra i denna monumentala enfald.
Så till saken:
inget av det du säger står egentligen i kontrast till det som står att finna i mitt inlägg. Jag talar i första hand om det destruktiva inflytande som Iran och Syrien utövar i Libanon. Och det är verkligen dåliga nyheter att Hizbollah lyckades förhandla till sig en vetorätt över kabinettsbesluten.
Demografin och maktdelningen i Libanon är en känslig och komplicerad affär. Men målet måste ju bl a vara att ena landet, och då går det inte att ha en militant shiamilis som en stat i staten. Detta blev inte minst tydligt under “det andra Libanonkriget”. Efter räden över gränsen mot de israeliska soldaterna tvingades Israel att avgöra vem som ytterst bar ansvaret för denna attack. Vem ska ställas till svars? Libanon i stort? Nej. De som backar upp Hizbollah, dvs Iran och Syrien? Tja, dit kan vi nog komma, men då och där bestämde sig den israeliska ledningen för att ge sig på Hizbollah i Libanon.
Frågan huruvida Hizbollah “vann” över Israel är ganska tramsig. Jag har Winograd-rapporten här hemma, och jag rekommenderar att även du skaffar dig den rapporten.
Inlägget betonar dock i första hand att Iran och Syrien håller igång Hizbollah utifrån sina egna intressen. Dessa intressen är på sikt inte bra för Libanon.
Israel hoppas på ett stabilt och fredligt Libanon som granne. Jag har svårt att se hur Iran och dess proxy Hizbollah ska kunna bidra till en sådan utveckling.
Jomias: “Kriget var nästan väntat Johnny, och kunde lika gärna startat på grund av en annan liten random- orsak”.
Vet inte hur du tänker eller riktigt vad du syftar på, men för hezbollahs del var ju självklart kriget väntat då dom med flit anföll Israel, så där har du ju rätt.
Sedan skriver du “en annan liten random orsak”.
Om jag tolkar dig rätt så menar du att en attack så som den hezbollah utförde då de initierade kriget är att betrakta som dels en liten sak i sig och dessutom slumpmässig.
Du är åtminstone ärlig med att inte tycker det är annat än en liten sak att döda människor med flit, samt att skjuta raketer i stor skala mot civilbefolkning.
Men att vara ärlig och att vara en bra människa är inte samma sak.
Johnny, lägg ner ditt trams. Du vet inte vad jag tycker.
“Du är åtminstone ärlig med att inte tycker det är annat än en liten sak att döda människor med flit, samt att skjuta raketer i stor skala mot civilbefolkning.
Men att vara ärlig och att vara en bra människa är inte samma sak.”
Din psykologiska analys är väldigt långsökt och jag föreslår att du lyssnar på min åsikt innan du fördömmer den. Jag är inte alltid ärlig och jag är definitivt inte något som kan betecknas som en bra människa ännu.
Det var ett väntat angrepp även för Israel, som hade en krigsplanering redo. Huvudorsaken sades vara två Israeliska soldaters kidnappning. Det påstodd man innan kriget. Efter kriget visade det sig att man var ute efter hela Hizbollah och all infrastruktur i landet som gynnade Hizbollah. Vad var det Hizbollah angrep/invaderade exakt? Vad var det Israeliska IDF angrep/invaderade exakt? Talar vi om antalet drabbade (civila) i vardera land? Vem gjorde vad först? Är det relevant, då det sades att anfallet var väntat inom snar framtid ändå, även ifrån Israel.
Varför blev hela Libanon invaderat egentligen, vad var man ute efter? Resultatet var inget som gynna de civila människorna på marken. Vare sig man var emot eller för Hizbollah så blev man ändå drabbad i Libanon. Hizbollah växer sig idag starkare och hatet emot Israel bara forts att växa sig större. Gjorde man någon nytta?
Människa läs länkarna jag bifogade så ser du ganska tydligt vad som skedde i det kriget, samt hur det startade.
Jomis: “Jag är inte alltid ärlig och jag är definitivt inte något som kan betecknas som en bra människa ännu”.
Johnny jag har läst, är wikipedia din bibel eller?
Här är en länk till en relativt kort artikel på Arutz7 som handlar om en Israelisk historiker som varit väldigt kritisk till Israel, och skyllt alla palestiniernas problem på Israel. Hur som haver, nu har han uppenbarligen läst tillräckligt mycket enkel fakta om konflikten och om de olika värdesystem de två sidorna tillhör för att ändra sin uppfattning. Jag tycker detta passar bra in här då personer med samma åsikt som personen i artikeln tidigare hade finns att finna bland en del av de som skrivit kommentarer här.
http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/126248
Och här den sedvanliga Wikipedia-länken om personen ifråga:
http://en.wikipedia.org/wiki/Benny_Morris
Jomis.
Benny Morris har jag faktiskt lyssnat på för en del år sedan i Tell-Aviv, en alldeles suverän historiker.
Unge Jomis, det är det som är tjusningen med diskutioner, för eller emot när man diskuterar om situationen i Mellanöstern.
Nu skall du se framåt, det bakom dig är historia, glöm den.
Gå in på Youtube och lyssna på skön och glad Israelisk musik.
Paul
Var inte nedlåtande mot jomis. Man är inte vare sig dum eller okunnig för att man är ung.
Jomis
För det första: Alla länder har en krigsplanering. Även Sverige. Det måste man ha ifall att krig skulle bryta ut.
För det andra: Hela Libanon blev inte invaderat. Det blev enbart de shiadominerade södra delarna. Man kunde t.ex. se på TV hur människor i övriga delar av Beirut levde sina liv som vanligt. De var ute och promenerade, låg på stranden och solade allt medan mullret av bomber och artilleri hördes från de södra delarna.
Libaneserna i alla fall de kristna, har så mycket förstånd att de vet att Israel inte har några intressen att ockupera Libanon. Hade det varit Israels avsikt skulle de gjort det. Om sedan Hezbolla försöker lura i den Libanesiska befolkningen att de vann kriget får de väl göra det. Sådan retorik tror inte ens Nashralla själv på. Det är bara hans egna hjärntvättade trupper som tror på sådana sagor. För hans del är det mer ett sätt att försöka spela hjälte och ingenting annat. Och det har han lyckats väldigt bra med. Han lär ju vara arabvärldens mest populära ledare.
Roy
Utvecklingen i Libanon är oroande. Jag tycker synd om Libaneserna. De har genom att ge Hezbolla vetorätt upphävt den lilla antydan till demokrati som tidigare fanns. Nu när de är i händerna på Nashrall kommer Libaneserna att få ett litet helvete. Och det skulle inte förvåna mig det minsta om nästa stora flyktingström till Sverige och Europa kommer att bestå av företrädesvis kristna Libaneser. Nashralla kommer stå brevid och se gillande på när hans shia kommer bli en allt större och större andel av den Libanesiska befolkningen.
För Israel är det därför viktigare än någonsin att få tillstånd en fredsöverenskommelse med Syrien som också kommer innehålla kravet på upphört stöd till Hezbolla och Hamas. En sådan överenskommelse skulle bli ett stort streck i räkningen för Iran och deras allierade i Hezbolla och Hamas.
son of the sun.
Jag är absolut inte nedlåtande mot Jomis, och han är absolut inte dum, var får du det ifrån.
Paul
Just det du att du betonar han är ung. Det är faktiskt helt ovidkommande för diskussionen.
Dessutom följande kommentar i #16:
“Nu skall du se framåt…..”
Så kan man på sin höjd anvisa ett litet barn som inte förstår.
#15
Johnny, ingen är lik den andre.
Du kan gå runt o dra alla över en kam, men då gör du faktiskt ett stort misstag.
Du vet inget om vederbörandes åsikter. Jag tycker du ska försöka lyssna på andra lite mer och sen ge svar.
#16
Paul, inget emot dig. Du sa inget konstigt. Jag vet att du inte menar illa.
Framtiden innehåller förhoppningsvis också palestinsk musik.
Dock måste jag säga att vissa på denna sidan ibland har en tendens att prata med mig som om jag är ett barn.
Se denna länken, en teori: http://en.wikipedia.org/wiki/Transactional_analysis
Intressant syn på hur man kan tilltala varandra, hur respekt uppstår och hur konflikter uppstår människor emellan.
Jag märker det ganska ofta. Du kanske (bara kanske) kommer förstå vad jag menar igenom den länken.
Son of the sun, tack ändå!
Senaste Libanon- kriget.
Jag tror det var en omfattande invadering från alla håll, igenom vatten, sjö och mark. Jag tror inte det fanns någon i Libanon som levde sitt vardagliga liv under kriget oavsett om man var kristen, neutral eller muslim. Däremot har Nasrallah(precis som du säger) lyckats spela många araber, ett stort spratt. Jag märker till och med att många muslimlibaneser i Sverige gärna pekar ut Nasrallah som den bäste ledaren i mellanöstern. På samma gång, ser jag Nasrallah utropa propaganda tal i tv och uppmanar muslimer att stå upp och bekämpa “motståndarna” och Israels terrorism. På samma sätt (kanske inte exakt på samma sätt) som man gör i USA och Israel, man uppmanar människor till att stå upp i kriget emot terrorismen och “motståndarna”.
Kriget var väntat och därför blir dessa småorsaker (som många diskuterar) ganska orelevanta för mig. Vad har kidnappning för betydelse när de två parterna (Israel och Hizballah) bara otåligt väntade på en “liten orsak” att gå till krig med? Det går inte att påstå att överhängande orsaker som t.ex. kriget om makten i området inte var den mest centrala orsaken till att kriget startade.
Visst kan många stå o peka på “små” orsaker, som kidnappningar eller små angrepp som några slags main reasons till kriget. Men jag tror att dessa saker kunde ha lösts utan att gå in i ett stort krig, som kom att drabba så många civila, som det gjorde i Libanon och Israel.
haha vatten luft och mark*. Sry skrev fel.
Jomis,
Sjöblockad, om jag får be. Invasion från sjösidan var i 1982, genom den berömda landstigningen i bästa WW2-stil vid Awali-floden. Sedan dess har IN sålt landstigningsbåtarna och IDF saknar numera landstigningsförmåga. Vad som återstår är ett special ops amphibieförband.
son of the sun.
Om jag hade skrivit att Jomis är blåögd kunde jag förstå din kritik. Men Jomis är inte blåögd. När man är ung lär man sig att förstå skeende här i livet, man lär sig klargöra saker som man kanske inte har tänkt på tidigare. Jomis ställer frågor och han får svar och kan ibland ilskna till, men det gör vi väl alla.
Paul
Man lär sig hela livet. Också du och jag. Och är vi inte alla mer eller mindre blåögda ibland? Kanske oftare när man är yngre. Men inte alltid. Det finns en oerhört mängd vuxna som också är blåögda.
Jomis
Du verkar inte följt med skeéndena under kriget 2006 mellan Israel & Hezbolla. Norr om de Hezbollakontrollerade områdena förflöt livet precis som vanligt. Fråga gärna någon Libanes som befann sig i dessa områden.
Nämnas kan att många kristna Libaneser anser att Israel befriade dem från Arafat och hans försök att ta över makten i Libanon. Det var Arafat som startade inbördeskriget liksom han tidigare gjort i Jordanien och var skyldig till libanesernas lidanden under detta oerhört grymma krig. Det var först när Israel gick in, jagade ut Arafat samt ockuperade södra Libanon som libaneserna fick lugn och ro.
Libaneserna har därför anledning att vara Israel mycket tacksamma. Och många Libaneser är det oclså. Libaneserna gjorde dock ett mycket allvarligt fel i samband med att Israel lämnade Libanon. Den libanesiska armén försatt tillfället att ta kontrollen i de södra delarna med följden att Hezbolla kunde få utrymme att utfylla det maktvakkum som då uppstod.
Och detta misstag får Libaneserna lida för idag. Mycket illa.
Ok jag förstår GT, du kan betydligt mer om sånt. :)
FN:s säkerhetsråd har nu enats om en text (icke-bindande) som välkomnar uppgörelsen i Qatar. Ok, vi förstår att man pustar ut – en lättnadens suck, det blev inget inbördeskrig.
Men uttalandet innebär att man ger sitt stöd till Hizbollah (och Iran).
Detta är problematiskt.
Det innebär att man återigen väljer att sopa problemen under den fina diplomatmattan. Nu är vi vana vid sånt, men låt oss då bara komma ihåg hur snacket gick i FN dessa dagar, när nästa stora kris bryter ut i Libanon.
#24
Det ”lugna södra Libanon”?
Snicksnack.!
Hört talas om SLA, lydmilis som med israelisk hjälp genomförde massakrerna i Shatilla & Sabra?
Eller tortyrlägret Khiam?
Apropå på att följa med…
Roy
Det är nog alldeles rätt i att man bara pissat på sig. En kortsiktig lösning för den som fryser.
Vad man åstadkommit i Qatar är att man överlämnat den politiska makten i Libanon till Hezbolla trots att de befinner sig i en minoritetsposition i regeringen. Därmed är Libanon inte en demokrati längre. Så lätt var det att förvandla landet till en islamistdiktatur vars mål är eliminering av Israel.
Konsekvensen av de demokratiskt valda politikernas svek och förräderi är att de inte helt osannolikt bäddat för ett Libanon-Israelkrig någon gång i framtiden. Och inte nog med det så har FN:s säkerhetsråd gett avtalet sin välsignelse. Häpnadsväckande. Detta trots att Hezbolla ska få ha kvar sin beväpning trots att de vägrat gå med på FN:s resolution 1701 om avväpning. Enda villkoret är att Hezbolla inte använder dessa för inrikespolitiska syften.
Men de som inbillar sig att Hezbolla skulle hålla avtalet att inte göra bruk av vapnen mot sina landsmän, när de känner behov för det vilket de ju nyligen gjort, är inte bara blåögda utan dessutom både hålögda och blinda.
Avtalet är således ett bakslag för demokratin och freden. Avskyvärt.
Guardian
#27
Södra Libanon var lugnt, tack vare Israels ockupation och samarbete med SLA.
Shatila & Sabra är en annan historia.
Man kan på samma sätt säga att södra Libanon fn också är lugnt. Tack vare Hezbollas kontroll och Unifils närvaro.
Men med tanke på vad som beslöts i Qatar är det nog bara en tidsfråga innan det lugnet ät brutet.
Son of the sun. Jag är skeptisk, vem ska jag tro och vad ska jag läsa? Jag kan läsa/lyssna om kriget ifrån olika håll, och få olika historier.
I vilket fall:
Jag tror inte det fanns en enda människa i hela Libanon som inte var påverkad av Israels våld under det sista kriget. Jag har träffat många libaneser som har fått uppleva stor rädsla och oro, inte minst de unga. Det fanns inte en enda, av de anlända familjerna från Libanon som jag träffade, som inte hade ett eller två barn som var deprimerade eller mycket påverkade av krigets ljud och den tydliga skadan i det libanesiska samhället.
Däremot kan man ostressat påstå att där fanns en väldigt liten oro bland Israelerna, det fanns solklart människor som oroade sig, mer än under naturliga omständigheter. Men de kunde ändå fortskrida det vardagliga livet inom Israels fasta gränser utan några större problem (det finns undantag).
Jo vad är det med Shatila och Sabra? Min familj har nämnt det flera gånger, har aldrig riktigt frågat ordentligt för att förstå.
Någon som kan förklara?
son of the sun,
bara en liten randanmärkning:
du tar slutsatsen lite för långt när du säger: “Därmed är Libanon inte en demokrati längre. Så lätt var det att förvandla landet till en islamistdiktatur vars mål är eliminering av Israel”.
Det finns en risk att vi är på väg åt det hållet – ja. Men det är absolut inte så att uppgörelsen över en natt förvandlade Libanon från X till Y. Den tesen är helt felaktig.
Maktdelningen i Libanon är känslig och komplicerad, och har en lång historia. Muslimer, däribland shiamuslimer, däribland Hizbollah, har rätt till politisk representation. Dessutom måste man komma ihåg att Hizbollah inte bara är en Iran-proxy med målet att utplåna Israel. Det rör sig också om ett slags folkrörelse. Man kan inte tänka bort Hizbollah från en tänkbar lösning på de inrikespolitiska problemen i Libanon.
Problemet handlar om att man har egna vapen och en delvis egen agenda, och att man backas upp av Iran och Syrien.
Alltså: uppgörelsen i Qatar, sanktionerad av FN, innebär bara ett litet plåster, när Libanon är i behov av en stor operation.
FN fegar ur och avvaktar, bl a därför att man hoppas på en övergripande lösning: för att skapa stabilitet i Libanon, krävs att man förändrar Syriens geopolitiska agenda. Och det är just denna ambition som ligger bakom det senaste utspelet om förhandlingar mellan Syrien och Israel.
Jomis,
En halv miljon israeler flydde från sina hem i norra Israel. Landet drabbades av svåra fysiska skador i form av förstörda hem, fordon, annan egendom, skogsbränder. Industrin i norra Israel stod stilla en månad med tillhörande ekonomisk skada. Israel förlorade 117 stupade soldater och 43 civila, med över 4000 skadade.
Själv sov jag några veckor i skyddsrummet i källaren. Läs gärna vad jag skrev om konflikten här http://al-hamatzav.org/permalink/samtal-med-en-tre-aring/
Jomis
Hela norra Israel var utsatta för Hezbollas raketer. Den press och skräck som dessa israeler upplevde beskjutnigen var nog inte helt olik den Libaneserna upplevde i södra Libanon. Men de som kunde flydde söderut för att slippa undan raketbeskjutningen.
Anna är nog den rätta person att svara på hur det var på israelsidan.
Roy
Vi får väl se. Att Libanonfrågan intimt hänger ihop med bla. Syrien-Iran-Israel problematiken gör ju hela problemställningen mycket svår och komplicerad.
Men iom att Hezbolla fått vetorätt till regeringens alla beslut trots att de endast har 11 av 30 platser innebär det de facto att det är Hezbolla som bestämmer politiken. Jag kan inte se annat än att man förvandlat den haltande libanesiska demokratin till en minoritetsdiktatur där övriga ledamöter är statister eller gisslan om man så vill och som visserligen har rätt att tala, lägga fram förslag och rösta. Men där Hezbolla har makten och är de som i slutänden bestämmer. Hur långt de då kommer att driva den nyvunna politiska makten är en annan fråga. Men i kraft av sin vetorätt kan de göra som de och Iran vill.
Det som är intressant är dock hur ett fredsavtal mellan Israel-Syrien skulle påverka situationen i Libanon.
Södra LIbanon var inte alls lugn, utan Hizbollah:s gerillakrig drev ut både IDF och SLA.
Möjligtvis kan man betrakta det som “lugnt” under en liten del i början av 1980-talet, men sedan har det varit allt annat än lugnt. IDF var tom tvugna att dra sig ur 6 veckor tidigare än planerat.
Södra Libanon var relativt lugnt till en liten bit in på 90-talet och Hezbollah hade en mycket måttlig närvaro där då. Istället fanns det långt fredligare Amal ännu kvar som en självständig milis och den levde i ett slags väpnat stillestånd med SLA (oftast iaf).
Enstaka israeliska pansarkolonner drog norrut genom Naqoura och artillerield hördes då och då, fr.a nattetid från den israeliska sidan, men strider mellan IDF/SLA och guerillan var fortfarande ovanliga.
SLA hade inga större förband i Beirut eftersom de kristna intressena där tillvaratogs av Falangisterna (som var de som intog Sabra och Shatila).
Vittnen, från väst, har berättat att det var IDF-officerare som satte stopp för dödandet när de väl fick klart för sig vad som försiggick. .
Guardian
Ockupation kostar pengar. Stora pengar. Så också ockupationen av södra Libanon. Orsaken som “drev” ut Israel ur södra Libanon var den israeliska opinionen. Den hade inte någon lust att år efter år bekosta en dyrbar ockupation som den inte vare sig kunde se någon ände på eller mening med.
Att sedan Nashralla tog tillfället i akt att marknadsföra propagandalögnen att Hezbolla drivit ut israel ur Libanon var väl föga uppseéndeväckande. Men det är nog främst godtrogna antiisraeler som gått på den bluffen.
Visst ockupation kostar pengar, men det betalar man ju så gärna… se på Västbanken. Något mer “meningslösare” och “ändlös”t får man leta efter…
Tja, propagandan svarade en viss Premiär minister Ehud Barak för- det var han som drog tillbaka IDF många veckor tidigare än annonserat.
Guardian
Hade man väl bestämt sig för att dra tillbaka trupperna fanns det väl ingen anledning att vänta längre än nödvändigt. Gick det att dra hem truppena tidigare än planerat vore det väl dumt att inte göra det. Varje dygn man har trupp mobiliserad kostar som bekant stora pengar.
Och ockupation kostar som sagt pengar. Likaså den på Västbanken. Israel vill dock göra slut på den och likaså palestinierna. Allt vore naturligtvis mycket enklare om alla parter vore helt eniga om en tvåstatslösning. Men så är ju som bekant inte fallet.
Trots det finns underlag för de förhandlingar som nu förs mellan parterna. För såväl majoriteten av israeler, palestinier, som det internationella samfundet med FN, Kvartetten, arabstaterna mfl. stöder en tvåstatslösning.
Det är dock en lång väg att gå innan parterna kommer anse sig fått sina respektive intressen tillgodosedda. Dock skymtar det ibland fram uttalanden att man kommit en bra bit på väg, men ibland klagas det också att man inte kommit någon vart. Men nu har de Kvartetten och Blair i ryggen som trycker på när det blir stiltje och problem.
Tycker det ska bli intressant att se om det blir något avtal i år och hur det ser ut och kommer bemötas.
Visst är det såSoS. Den ekonomiska bördan av militära utgifter tillsammans med den nerslitning som alltd drabbar en ockupationsarmé och den minskade accepaansen för Libanonockupationen i demokratin Israel var det som framkallade återtåget från Libanon. Hezbollah var som ett antal nålstyng mot IDF, men varje dödad IDF-soldat framkallade ett genskri i Israel eftersom operationen i Libanon inte uppfattades som livsviktig för Israel. Den dåvarande israeliska regeringen bär ett tungt ansvar för sin bristande pedagogik.
Son:
“De representerar den största befolkningsgruppen (shia)”
Nu tar du och lugnar ner dig, shia-muslimer är en minoritet i jämförelse med andra folkgrupper. Folk får för sig att dom är många men så är inte fallet. Det finns flera anledningar till att dom syns och hörs mest och den biten orkar jag inte gå in på. Nedan följer en gruppering, notera att Libanon utgörs av 4miljoner människor.
Uppdelning av det libanesiska folket kan vara komplicerat beroende på hur man uppdelar de:
Kristna (inkl:maroniter – katoliker, ortodoxa och protestanter) utgör 39% av befolkningen.
Armenier, som är armenisk-ortodoxa utgör 5 % (notera: armenier tillhör den kristna delen)
Muslimer: 59,7 procent (shia och sunni) Notera: sunni har en större population men siffran kan jag inte hitta
Johnny skrev tidigare, “kriget började oprovocerat 2006.” Det håller jag med om.
Israel utnyttjade knappt 15% av sin styrka och ändå lyckades dom med att slå ut det mesta. Att dom sedan upphörde bombningarna utnyttjade grisen Nasrallah för egen vinning. Israel, om så vill – skulle kunna ta över libanon på en kvart, hade det varit desamma för araberna (shiamuslimerna) så hade dom inte tvekat en sekund.
Fanns det en knapp, som gjorde så att hela det israeliska folket utrotades så hade inte araben tvekat en sekund, det är skillnaden mellan en arab och en jude. Det jag vill ha sagt, är att man ska vara tacksam för att israel inte omvandlar södra libanon till en parkering.
Tjuven Nasrallah, hade i dagsläget stått halvnaken med byxorna nerdragna om det inte vore för Iran och Syrien. Libanesiska armén klarar inte av att stå emot dessa länder, vilket USA knappt skulle kunna göra. Allt hänger på mötet i Turkiet, upphör samarbetet mellan Syrien och Hezbollah så kan ni alla al manal älskare säga goodbye till hezbollah. Då lovar jag att den libanesiska armén ingriper direkt mot hezbollah.
Andra folkgrupper kan också ta till vapen, se bara druserna som slog ut alla shia-muslimer i norr. Inte fan kunde hezbollah göra nåt åt saken, deras långdistans vapen (tänkta mot israel) fungerar inte i närstrid och det säger allt om så tanken fanns att angripa kristna områden.
Det libanesiska folket är inte rädda för Hezbollah, dem är rädda om Libanon.
Nåja J.Eriksson, nog skulle det vara lite besvärligare att ta över Libanon än på en kvart.
Men kommentarerna ovan får mig osökt att minnas en teckning från 2006:
http://www.cartoonstock.com/newscartoons/cartoonists/kni/lowres/knin224l.jpg