Iran och israelisk politik
Av Anna Veeder • 2008-08-07 • Kategoriserat under: Intressant just nu, IsraelI Israel finns ingen utrikespolitik utan bara inrikespolitik, sade någon klok (Kissinger??), och oavsett hur Memri översatt Ahmadinejads profetior angående hur den judiska staten ska upphöra att existera så är det uppenbart att vissa politiker avser att tillskansa sig några röster till följd av det iranska hotet.
Först, störst och högljuddast är f d ÖB och nuvarande transportminister Shaul Mofaz, som minst två gånger har fått oljepriserna i världen att stiga med sina uttalanden om att “Israel kommer att attackera Iran om landet fortsätter att utveckla kärnvapen“ (brittiska Guardian).
Mofaz är dessutom född i Iran, talar farsi och har en image som en Stark Man. Enligt Mofaz själv är detta naturligtvis exakt vad Israel behöver för att mota det iranska hotet. Ju mer hot från Iran, ju mer behöver vi en ex-ÖB som inte klantar till allting som Olmert och Amir Peretz. Underförstått: utan Mofaz som premiärminister kommer Israel att gå under.
På ungefär samma linje är Ehud Barak, som inte gör någon hemlighet av att en militärt erfaren man är den enda som kan komma på tal för premiärministerposten:
“Two years ago, we saw the price paid for inexperience at the top, and we have a good sense of logic to refrain from this in the future“, sade han i en intervju till Corriera della Sera.
Men med erfarenhet menar han inte nödvändigtvis Mofaz utan snarare sig själv. Ehud Barak är Israels “soldat nummer ett”, med fler utmärkelser än någon annan i landets historia, och han har också redan varit premiärminister. Enligt egen åsikt har han också försökt sluta fred med palestinierna, men det gick inte så bra och det är bara deras fel:
“As prime minister, I was the Israeli leader who walked the greatest distance in his offers to the Palestinians,” Barak said. “I removed all the forces from the West Bank, and in return we got a wave of terror attacks in our cities.” Att skryta med att man håller förhandlingar med Abu Mazen, som Livni gör, är alltså småpotatis och inget att komma med i en valkampanj. Barak has been there, done that, och vet som vanligt bättre än alla andra.
Hur Livni ska lyckas tackla de här båda och deras militära och manliga pondus vet inte jag. Men jag hoppas att Kadimaväljarna har lite fler politiska frågor på sin agenda än Iran, Hizbollah och Qassamraketer, även om dessa frågor onekligen måste stå högt på listan. Livni trumfar i en gren: den som handlar om clean government. Där är hon oöverträffad. Men räcker det för att slå Mofaz, och om hon vinner - hålla egotripparna Barak och Mofaz i schack i en regering? Den 17 september är det val i Kadima. Då får vi se.
Liknande poster:
Intressant?
Andra bloggar om: Barak Iran Israel Livni Mofaz
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer.
Alla texter av Anna Veeder
Om någon missat det så gillar jag inte Ehud Barak. För att vara mer exakt: jag ogillar honom alldeles kolossalt. Trots att jag egentligen stöder Avodas politiska program kommer jag absolut inte att rösta på dem så länge de har Ehud Barak i ledningen. Då får chozeret-bitshuva-f d-revisionist-Livni hellre min röst.
Själv så tycket jag inte om Kadima.. Men om jag skulle välja så skulle det vara Livni. Mofaz och Barak är “old-guard” medan Israel behöver nånting nytt.
Anna.
Skulle det bli nyval (det lutar väl åt det hållet) kommer jag att lägga min röst på Livni, inte för att hon förhandlar med Abbas, utan för att hon är “ren”. Israel måste ha en stark ledare, frågan är då, är hon lika stark som Golda var?
Mofaz gillar jar inte, men vill gärna se Barak kvar som försvarsminister.
Jag tror Barak är utesluten som nästa premiärminister. Mofaz skulle vara bäst på att ta hand om palestinafrågan, han har en bra blandning, hård mot grupper som Al Aqsa och Hamas samtidigt är han öppen för fred med seriösa förhandlare(Abbas?). Dock verkar han vara framfusig när det gäller Iran. Mofaz, Livni och Bibi kommer alla att göra ett bättre jobb än Olmert. Mofaz premiärminister, Livni Utrikes och Bibi som finansminister(om det är möjligt). P.S Magkänsla D.S
Paul, det där med “stark”…jag kanske blir lite feministisk här, men att alltid vara bergsäker på allting, alltid veta allting bäst och bestämma allt själv är i mina ögon inte “starkt” och det tror jag att du inte tycker heller. Vi har en ÖB i det här landet, en kompetent och vettig sådan dessutom, och vi kommer att ha en försvarsminister med ett militärt förflutet, om det blir Mofaz eller Barak eller någon annan, det råder ingen brist. Jag tycker att en premiärminister ska ha ett bredare perspektiv än de rena säkerhetsfrågorna, och här är Livni rätt kandidat. Hon kan ekonomi (hon jobbade faktiskt mycket med privatisering av statliga bolag under Netanyahu), hon kan utrikespolitik och diplomati, hon är saklig och som sagt ren. Bibi får gärna vara finansminister för mig så länge han håller knäpp tyst om utrikespolitiken, men det gör han ju inte.
Eriks scenario är ju helt och hållet tänkbart. Men jag skulle onekligen föredra Livni premiärminister, Mofaz eller Barak försvarsminister, och finans- och utrikesministrar är det inte sååå svårt att hitta. Premiärminister- och försvarsministerposterna är de verkligt tunga posterna.
Anna.
Det där med “stark” menas inte att Livni skall fara runt och slå folk på käften, men kvinnan har pondus. Hon är mycket respekterat I EU samt även beundras i en del arabländer. Hon påverkar människor i sina tal. Lyssnade på henne från Davos. Förövrigt gillar jag Israel ÖB.
Inga ministerposter till före detta LO pampar, de betackar vi oss för.
Vem skulle du föreslå som den viktiga utrikesministerposten?
Mig själv så klart :)
Jag tycker ju att Livni är en bra utrikesminister. Faktiskt: Netanyahu, om han håller sig till hennes politiska linje och inte börjar leka Mr I’m the Boss, vilket inte är troligt. Netanyahu är väl den enda israeliska politiker jag vet som verkligen kan engelska och han är en otroligt begåvad och skicklig PR-människa.
Jag skulle alltså gilla Netanyahu riktigt bra om han lät bli att snegla åt höger och köra nationalistsnacket och “regeringen säljer ut Jerusalem” och allt det. Finansminister eller utrikesminister och håller sig till en mittenpolitik - baruch haba.
Anna
Det var mycket riktigt Kissinger som sa så, en gång i tiden.
Anna.
På tal om det. Vad är den viktigaste inrikespolitiska frågan idag förutom Iran och Kassam?
Folk pratar generellt inte om det iranska hotet, det är i så fall mer ett krasst konstaterande att iranierna gärna skulle ha kärnvapen och utplåna landet om de kunde. Inga illusioner där. Men från önskan till handling kan steget vara ganska långt.
Vad folk pratar om är korruptionen och hur trötta de är på självservicen i regeringskretsar. Folk vill ha clean government och de vill, tror jag, ha en stark mittenregering. Det är här Livni kommer in i bilden för det är hennes starka kort. Frågan är alltiid hur eventuella terrorattacker eller iranska utspel eller så kommer att påverka valen. Ju mer hot, desto fler högerröster.
I och med att Kadima är ett utbrytarparti från Likud borde väl det inte vara omöjligt att de samarbetar? “Military men are just dumb stupid animals to be used as pawns in foreign policy”. Gissa vem? Stämmer in på Barak. Ehud Barak är för velig och det är bara han som stödjer en delning av Jerusalem, som jag inte tycker är så ljust. Utan Barak kan det bara bli bättre än nu. Är Roy och äter Hummus i Golan eller? Länge sedan man hörde hans åsikter.
Ehud Barak skulle bli nog en bra statsminister men hamas och hizbollaH nog inte bli så glada.
Det blir nog mer fart på antisemitiska vänsterbloggare om Ehud Barak blir vald.
Om Ehud Barak blir vald blir det troligen mer militära konfrontationer mellan terrorister och IDF?
Jag skulle nog rösta för Bibbi. Gaza är redan evakuerat så det kan han inte hindra :). På västbanken går det bara med ett fredsfördrag. Han är duktig på PR (behövs!) och fantastisk för ekonomin!
Egentligen är det förmätet av mig att ha några synpunkter på hur en israelisk regering skall vara sammansatt men principiellt är det kanske så att PM och försvarsminister i tider av politisk kris som kan få militära konsekvenser (Iran) bör ha en militär bakgrund.
Mofaz som PM, Livni som FM och Barak som försvarsminister?
/BR