Ditto för de palestinska nationalisterna.

Det går att sammanfatta nästan alla ämnen som handlar om Jerusalem under namnet “Clash of Civilizations”, alternativt “något så när fredlig samexistens”. Bättre än så blir det aldrig: staden har genomgående haft en multietnisk och multikulturell befolkning, även om de kristna envisades med att slänga ut alla judar (och muslimer, när de dykt upp i världshistorien) så snart de fick makten. 135-638, 1099-1187, 1220-1244: först romerskt, sedan från 330 kristet styre (Bysans, sedan korsfarare), och inga judar i Jerusalem. När muslimerna styrde i staden garanterade de säkerhet för liv och egendom plus fri religionsutövning (innanför väggar, inga publika yttringar) gentemot en årlig skatteavgift. OK, mycket korruption, en del bråk, inget HRW eller Amnesty eller Btselem i sikte, men ändå – relativt sett väldigt tolerant.

Till frågorna:

Inte en chans att jag skulle skriva om vattensystem, även om de är intressanta i sig och någon definitivt skulle kunna göra en Robert Harris (Pompeii – har aldrig läst någonting så spännande om ingenjörskonst, vattenledningar och vattenförsörjning). I Jerusalem: Hezekias Tunnel, Warren’s Shaft och Shiloach-poolen, som alla ligger i och runt Davids stad söder om Tempelberget och där idag den palestinska byn Silwan befinner sig (Silwan=Shiloach).l

Naturligtvis skrev jag om Jerusalem i kristendomen, Jerusalem i islam (det här med nationalism har alltid givit mig huvudvärk), Aelia Capitolina och Ovadia från Bertinoro. Hunio och Yason var två mer eller mindre hellenistiska Cohanim under seleukiderstyret (tänk greker i Mellanöstern) på 100-talet fvt, handlar om relationen judendom-hellenism och hur detta påverkade staden. Lemmel-skolan är en av de första byggnader som byggdes utanför murarna i västra Jerusalem, handlar om processen från 1850 hur staden utvecklades utanför murarna och de spänningar som uppstod kring det europeiska inflytandet över undervisning, kultur osv.

Guardian, det kan hända. Det finns ett väldigt svårläst stycke i någon av konungaböckerna om jag inte minns fel, som handlar om en “tzinor”. En tzinor betyder på modern hebreiska “rör”, men sammanhanget är otydligt och dessutom är Bibeln som historisk källa inte speciellt exakt. Men det finns forskare som tolkar nämnda Bibelstycke som att kung David och hans män klättrade in i staden genom Gihon-källan och Warren’s Shaft, som ledde dem in innanför de jebusitiska murarna. (Roy torde ha något att säga om det här.)

Jerusalem var ingen totalhit i den sionistiska rörelsen, nej. Den hade en irriterande omodern, konservativ, fattig och religiös judisk befolkning, saknade möjligheter för jordbruk (sionisterna koncentrerade sig främst på att bygga upp jordbrukskooperativ, vi talar 1880-1948) och i fråga om städer så var Tel Aviv den stad som växte snabbast. Men när britterna gjorde Jerusalem till huvudstad i mandatet och till residensstad så flyttade den sionistiska rörelsens högkvarter till Jerusalem, tror jag i alla fall…det här var sista kapitlet och ska jag vara ärlig, jag har en rätt halvdan överblick över vad som hände.

Intressant var turerna i stadsförvaltningen. Skulle Jerusalem styras paritetiskt, dvs 2 judar, 2 muslimer och 2 kristna, eller enligt befolkningsstorlek? Judarna var i majoritet sedan i mitten av 1850-talet, men många var fattiga och ägde inga fastigheter. Araberna krävde (och fick igenom) rösträtt till stadsförvaltingen enbart för dem som ägde en fastighet, vilket gjorde att judarna (tror att det var på 1930-talet) utgjorde 35% av väljarna istället för 55%. Judarna hävdade att styret inte skulle vara enligt religiösa utan etniska linjer, alltså araber-judar 50-50, inte muslimer-kristna-judar. Britterna fattade sedan besluten, oftast genom att ha en Nashashibi som borgmästare och en jude som vice borgmästare.

Anyway, den frågan svarade jag alltså inte på.

Aelia Capitolina är namnet på Jerusalem som romersk koloni, efter att Bar Kokhba-upproret slagits ned 135 och romarna slängt ut judarna ur staden och ställt upp bilder av Zeus.

Ovadia från Bertinoro var en välbärgad jude från Italien som gjorde en pilgrimsresa till Jerusalem i slutet av 1470-talet och stannade några år. I sina brev (skrivna på hebreiska, så klart) beskriver han stadens befolkning, situationen i Jerusalem, osv osv. Hans skrifter utgör en av de viktigaste källorna till livet i Jerusalem under den här perioden (sen-mamelukiska perioden).

4B
Inte alls viktig för sionisterna – blev viktig efter 67.

mina 5 cent…