Historien om Jerusalem
Av Anna Veeder • 2008-08-18 • Kategoriserat under: Intressant just nu, KulturInom ramen för min 40-årskris (som började vid 38 ungefär och är en av de bästa kriser jag någonsin haft, om jag ska vara ärlig. Den får gärna hålla på minst tio år till) så beslöt jag mig för att gå tillbaka till mina studier i judisk historia och Mellanösternkunskap som jag startade i Berlin någon gång på stenåldern men aldrig gjorde riktigt färdigt.
Eftersom jag varken kan eller vill studera heltid så vände jag mig till Israels Open University (www.openu.ac.il), som visade sig vara helt underbara. De var beredda att ta hänsyn till de handskrivna, stämplade lappar på tyska som jag hade släpat med mig från Europa till Asien, och gav mig tillräckligt med punkter för en tredjedels BA. Så höstterminen 2007 återupptog jag mina studier – en kurs per termin. Det blev kursen “Mellan judar och kristna” som handlar om judisk-kristna relationer i Europa under medeltiden, företrädesvis 1000-1500 evt eftersom det innan dess inte finns så många källor.
Open University är distansundervisning. Den specialskrivna kurslitteraturen är klar, redig, uttömmande och didaktiskt skriven, med massor av frågor i texten och efter för att underlätta självstudium. Frågorna diskuteras sedan på kursmötena, som hålls en gång i veckan eller en gång var tredje vecka, beroende på vad man föredrar. Dessutom måste man skriva mellan fyra och sex papper med svar på olika frågeställningar och skicka in till docenten som håller i kursen.
För mig är det här helt idealiskt, bara med ett minus: jag är väldigt kräsen när det kommer till docenter. Docenten till den första kursen var helt suverän – sammanfattade ämnet, förklarade komplicerade saker (fast när det kom till det här med kontroverserna kring Jesu natur och sambandet med platonsk filosofi och bråken på de olika kyrkomötena i Nicaea och Chalcedon och det, då medgav han också att han aldrig riktigt fattat de mer intrikata detaljerna) och lämnade tillräckligt med tid för diskussion. Varför, till exempel, hände relativt sett få fördrivningar av judar i Italien på 1300-talet? Vilken betydelse hade den kristna Kabbalan för Spinoza? Vilka processer ledde till de ändringar i halakha som var nödvändiga för att judar skulle kunna ha fulla handels- och affärsförbindelser med kristna? Hur kom det sig att de värsta ritualmordsprocesserna skedde mitt under renässansens högtid? Och varför dödades Pico della Mirandola? (Detta mysterium har sedan dess faktiskt fått en lösning, enligt Telegraph).
Det var alltså den förra kursen. Vårterminen 2008 läste jag en kurs som heter “Jerusalem genom tiderna”, alltså 3000 års historia. Tyvärr gillade jag inte docenten, som visade sig vara en inbiten Old School History Teacher som tuggade årtal och årtal och vem ockuperade vad när och från vilket håll gjorde de hål i muren. Vem bryr sig? (Det här är eventuellt fel inställning, men…) Så jag satt hemma och läste böckerna, och idag hade jag tenta. Inte så hemskt, när det kom till kritan.
Och eftersom delad glädje är dubbel glädje: här är frågorna, som Al Hamatzavs trogna bloggläsare är välkomna att kommentera fritt (ingen poängsättning, bara lugn). De som känner mig är också välkomna att gissa vilka frågor jag valde att svara på…
Del A
Svara på en av de två följande frågorna:
1. Förklara hur vattenförsörjningen i Jerusalem utvecklats under tiden för det Första Templet, Andra Templet och den ottomanska tiden. Diskutera hur anläggningarna bidragit till stadens utveckling utifrån ett strategiskt, politiskt och ekonomiskt perspektiv; diskutera andra aspekter efter egen önskan.
2. Förklara hur Jerusalems status inom kristendomen utvecklats under årens lopp. I svaret bör följande aspekter beaktas: stadens religiösa, politiska och administrativa status, regimens inställning till stadens befolkning, invånarnas interna organisation, byggnadsverk; diskutera andra aspekter efter egen önskan.
Del B
Svara på en av de två följande frågorna:
3. Förklara islams inställning till Jerusalem under den första muslimska perioden samt den ayoubska och mamlukiska perioden. Diskutera följande aspekter: stadens religiösa, politiska och administrativa status, inställningen till andra religioner i staden, invånarnas interna organisation och byggnadsverk; diskutera andra aspekter efter egen önskan.
4. Jämför Jerusalems status i den sionistiska rörelsen med dess status i den nationella palestinska rörelsen under den brittiska mandatsperioden. I svaret bör ni diskutera hur stadens ställning utvecklats i de olika nationalistiska ideologierna och hur konflikten påverkat stadens invånare; diskutera andra jämförbara aspekter efter egen önskan.
Del C
Beskriv två av de följande begreppen, ungefär en sida per begrepp:
5. Aelia Capitolina
6. Hunio och Yason
7. Ovadia från Bertinoro
8. Lemmel-skolan
Lycka till!
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Historia Israel Jerusalem Open University
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer.
Alla texter av Anna Veeder
Äntligen, en tentamen, som vanligt tänker jag vela mellan deluppgifterna innan jag bestämmer mig.
Gissar du svarade på, hmm, Del B, dock. Varför? En Gut feeling.
Nej Adler, så lätt kommer vi inte undan. Du måste välja mellan fråga 1 och 2 i del A (50%) 3 och 4 i del B (30%) och så skriva två av begreppen i del C (10% vardera).
A1, B3,
C5 och C7, Hadrian och Kol Kokhbah och Obediah från Bartinura-låter som namnet på ett vin.
Mest intressanta artikel som jag någonsin har läst på den här sida!
Mycket intressanta frågor och analyser kan vara väldigt givande. Varje fråga drar med sig behov av att skriva minst 10 sidor, och då fattar man att man hamnade i analys av en historia som är utan början och utan slut.
Lycka till med tenta, Anna!
Anna
På fråga 1A
Vad det inte gamle kung David som en gång i tiden knatade in den vägen i Jerusalem?
4B
Inte alls viktig för sionisterna – blev viktig efter 67.
mina 5 cent…
Fråga 1-8:
que?
A-K, nästan alla rätt!
Det går att sammanfatta nästan alla ämnen som handlar om Jerusalem under namnet “Clash of Civilizations”, alternativt “något så när fredlig samexistens”. Bättre än så blir det aldrig: staden har genomgående haft en multietnisk och multikulturell befolkning, även om de kristna envisades med att slänga ut alla judar (och muslimer, när de dykt upp i världshistorien) så snart de fick makten. 135-638, 1099-1187, 1220-1244: först romerskt, sedan från 330 kristet styre (Bysans, sedan korsfarare), och inga judar i Jerusalem. När muslimerna styrde i staden garanterade de säkerhet för liv och egendom plus fri religionsutövning (innanför väggar, inga publika yttringar) gentemot en årlig skatteavgift. OK, mycket korruption, en del bråk, inget HRW eller Amnesty eller Btselem i sikte, men ändå – relativt sett väldigt tolerant.
Till frågorna:
Inte en chans att jag skulle skriva om vattensystem, även om de är intressanta i sig och någon definitivt skulle kunna göra en Robert Harris (Pompeii – har aldrig läst någonting så spännande om ingenjörskonst, vattenledningar och vattenförsörjning). I Jerusalem: Hezekias Tunnel, Warren’s Shaft och Shiloach-poolen, som alla ligger i och runt Davids stad söder om Tempelberget och där idag den palestinska byn Silwan befinner sig (Silwan=Shiloach).l
Naturligtvis skrev jag om Jerusalem i kristendomen, Jerusalem i islam (det här med nationalism har alltid givit mig huvudvärk), Aelia Capitolina och Ovadia från Bertinoro. Hunio och Yason var två mer eller mindre hellenistiska Cohanim under seleukiderstyret (tänk greker i Mellanöstern) på 100-talet fvt, handlar om relationen judendom-hellenism och hur detta påverkade staden. Lemmel-skolan är en av de första byggnader som byggdes utanför murarna i västra Jerusalem, handlar om processen från 1850 hur staden utvecklades utanför murarna och de spänningar som uppstod kring det europeiska inflytandet över undervisning, kultur osv.
Guardian, det kan hända. Det finns ett väldigt svårläst stycke i någon av konungaböckerna om jag inte minns fel, som handlar om en “tzinor”. En tzinor betyder på modern hebreiska “rör”, men sammanhanget är otydligt och dessutom är Bibeln som historisk källa inte speciellt exakt. Men det finns forskare som tolkar nämnda Bibelstycke som att kung David och hans män klättrade in i staden genom Gihon-källan och Warren’s Shaft, som ledde dem in innanför de jebusitiska murarna. (Roy torde ha något att säga om det här.)
Jerusalem var ingen totalhit i den sionistiska rörelsen, nej. Den hade en irriterande omodern, konservativ, fattig och religiös judisk befolkning, saknade möjligheter för jordbruk (sionisterna koncentrerade sig främst på att bygga upp jordbrukskooperativ, vi talar 1880-1948) och i fråga om städer så var Tel Aviv den stad som växte snabbast. Men när britterna gjorde Jerusalem till huvudstad i mandatet och till residensstad så flyttade den sionistiska rörelsens högkvarter till Jerusalem, tror jag i alla fall…det här var sista kapitlet och ska jag vara ärlig, jag har en rätt halvdan överblick över vad som hände.
Intressant var turerna i stadsförvaltningen. Skulle Jerusalem styras paritetiskt, dvs 2 judar, 2 muslimer och 2 kristna, eller enligt befolkningsstorlek? Judarna var i majoritet sedan i mitten av 1850-talet, men många var fattiga och ägde inga fastigheter. Araberna krävde (och fick igenom) rösträtt till stadsförvaltingen enbart för dem som ägde en fastighet, vilket gjorde att judarna (tror att det var på 1930-talet) utgjorde 35% av väljarna istället för 55%. Judarna hävdade att styret inte skulle vara enligt religiösa utan etniska linjer, alltså araber-judar 50-50, inte muslimer-kristna-judar. Britterna fattade sedan besluten, oftast genom att ha en Nashashibi som borgmästare och en jude som vice borgmästare.
Anyway, den frågan svarade jag alltså inte på.
Aelia Capitolina är namnet på Jerusalem som romersk koloni, efter att Bar Kokhba-upproret slagits ned 135 och romarna slängt ut judarna ur staden och ställt upp bilder av Zeus.
Ovadia från Bertinoro var en välbärgad jude från Italien som gjorde en pilgrimsresa till Jerusalem i slutet av 1470-talet och stannade några år. I sina brev (skrivna på hebreiska, så klart) beskriver han stadens befolkning, situationen i Jerusalem, osv osv. Hans skrifter utgör en av de viktigaste källorna till livet i Jerusalem under den här perioden (sen-mamelukiska perioden).
“4B
Inte alls viktig för sionisterna – blev viktig efter 67″
Ditto för de palestinska nationalisterna.