Helle Klein, igen och igen
Av G. Tikotzinsky • 2006-03-28 • Kategoriserat under: MediakritikHelle Kleins ledare igår (måndag) under rubriken ”Valet i Israel avgör Palestinas framtid” såg ut ungefär som de alltid gör – ytterligare en länk i en lång kedja av desinformation från Aftonbladet. Som vanligt är texten också full med sakfel. Så här skriver Klein: ”Den palestinska ekonomin är i full färd att raseras.” I verkligheten så växte PMs ekonomi 6% år 2004 och 8% år 2005, enligt Världsbanken. Sådan exceptionellt hög ekonomisk tillväxt kan knappast rymmas inom begreppet ”är i full färd att raseras.” Kanske Klein syftar till att PMs ekonomi totalt krympte 24% åren 2000-2003 som ett direkt resultat av intifadan. Något annat skulle vara märkligt när palestinierna för krig mot sin största handelspartner och största arbetsmarknad.
Att Klein inte förstår sig på ekonomi visar hon en gång till i följande påstående: ”Inte heller den israeliska ekonomin är god.” Tvärtom. I verkligheten tog sig Israel ur den IT och intifada-relaterade lågkonjukturen som rådde 2001-2003. År 2004 växte Israels ekonomi med 4.3%, och år 2005 med 5.2%, enligt IMFs årsrapporter.
Klein måste naturligtvis säga något om det israeliska valet när hon nu valt den rubrik hon har. Hennes bidrag är att ”Mellanösternkonflikten har skapat en uppgivenhet också i det israeliska samhället.” Jag har en annan tolkning av grundorsakerna till uppgivenheten – nämligen maktfullkomliga politiker, höga skatter, korruption samt insikten att palestinierna förmodligen aldrig kommer att acceptera en judisk nationalstat som granne. Kanske Klein har ett klarare perspektiv på israelernas privata tankar än jag har eftersom hon bor i Sverige, vem vet? Hennes tolkning är i vilket fall som helst alldeles för enkelspårig för min smak. Men nu sysslar jag ju inte heller med opinionsbildning på Aftonbladet.
Klein tycks ha fått en förbryllande lucka i korttidsminnet. Så här skriver hon: ”Valet är egentligen en nationell folkomröstning om Västbankens framtid, skriver Haaretz på ledarplats.
Problemet är att de två miljoner palestinier som bor där inte får säga sin mening.” Jaså. Jag trodde att palestinierna fick säga sin mening i de palestinska valen tidigare i år. Tydligen har Klein glömt bort att palestinierna röstade in terrorstämplade Hamas med 72 mandat i det palestinska parlemamentet i ett hyfsat demokratiskt val. I de israeliska valen röstar Israels medborgare. I de palestinska valen röstar PMs valberättigade. Så enkelt är det, och så fungerar demokratin.
Klein tycks inte heller följa nyhetstelegrammen särskilt väl. Hon skriver att ”Abu Mazen både har lyckats upprätthålla vapenvila…” Vilken då vapenvila, får man väl fråga. Dagligen regnar Qassam-raketer från Gaza ned över södra Israel, och idag också en Katyusha-raket. Så sent som förra veckan fångades en tilltänkt självmordsbombare med adapterad sprängladdning på vägen mellan Tel Aviv och Jerusalem. Abu Mazens Palestinska Myndighet har inte gjort något som helst för att upprättahålla någon vapenvila.
I slutklämmen kommer Klein med ett önsketänkande om en rättvis fred i Mellanöstern. Tyvärr är det så att vilken fred som än sluts, så kommer både israeler och palestinier att känna sig förfördelade. Därför gäller det för politikerna på båda sidorna att begränsa båda befolkningarnas förväntningar. Trots Kleins vilda fantasier om svenskt inflytande i världen, så är Sverige en ganska obetydlig åskådare i den politiska världsarenan. Om svensk utrikespolitik eller svenska journalister har en roll att spela så är det just att hjälpa den palestinska befolkningen att bilda realistiska förväntningar om hur en politiskt acceptabel fred ser ut. Det är inte Hamas önskedrömmar om att utplåna Israel jag syftar på när jag talar om en politiskt acceptabel fred.
http://www.aftonbladet.se/vss/ledare/story/0,2789,799479,00.html
G. Tikotzinsky är bosatt i Israel där han verkar som styrelseordförande i flera kibbutzägda industriföretag. Han har en BA-examen i internationella relationer och en MBA-examen. På den politiska höger-vänster skalan identifierar sig Tikotzinsky som oberoende naturvän.
Alla texter av G. Tikotzinsky
Jag undrar om Helle Klein själv tror att hon är objektiv och saklig, balanserad och rättvis? Om hon tror det är hon skrämmande kunskapslös. Men om hon inte tror det – d.v.s. om hon medvetet driver en lögnkampanj – är det ännu mer skrämmande.
Jag kan förstå att mannen på gatan, som ser sitt Rapport och Aktuellt varje kväll, snart får en cementerat antiisraelisk syn, men jag har svårare att tro att Klein kan vara så naiv. Kvar står då alternativ två ovan.
Jag tror det fungerar så här.
Ägarna till Aftonbladet ser tidningen som en produkt som är anpassad för att säljas till vänster sympatisörer på media marknaden. Det är Aftonbladets marknad och innebär att ledarsidan är megafon för vänsterregeringen och vänsteropionen. Arbetet går ut på att vinkla verkligheten så att vänsteropionen fortsätter att köpa tidningen och därmed erhålla annonsintäkter.
Hur Helle Kein tänker, kan jag bara spekulera i. Hon är i alla fall villig att arbeta för Aftonbladet och att vara en megafon för vänster åsikter och det är det hon får betalt för och att stödja ocialdemokratin och makten brukar löna sig i Sverige i form av framtida arbeten och bidrag samt annan form av stöd.
Helle Klein är en vänster vinklare och strävar inte efter att tolka värden utifrån sig själv, utan hon har en agenda att tillgodose marknaden med vänster åsikter i Aftonbladet.
“Jaså. Jag trodde att palestinierna fick säga sin mening i de palestinska valen tidigare i år.”
Nåja, i ärlighetens namn så är det väl i praktiken samma sak som att palestinerna inte har en chans att påverka? Med tanke på hur Israel reagerar på det valutfallet menar jag… Jag säger inte att jag inte förstår Israels reaktion, men du måste väl ändå hålla med om att det finns två sätt för palestinerna att kunna påverka:
1. Valen görs gemensamma för både palestiner och israeler.
2. Valen hålls separata, som idag, men de båda sidorna respekterar den andra sidans demokratiska val.
Det håller liksom inte att säga “ni fick ju ha ert val” och sedan helt blank ignorera de vinnande i det valet. I alla fall inte om man vill hävda att palestinerna faktiskt har en chans att påverka även i praktiken.
Johan,
Jag förstår inte riktigt problemet. Palestinierna valde alldeles fritt att rösta in en terroroganisation med Israels förintelse på agendan i sitt parlament. Då regaerar Israel naturligtvis därefter och de har alla rätt att göra det.
Att inte respektera den palestinska valutgången hade varit att återockupera hela Västbanken och Gaza-remsan och förklara det palestinska parlamentet ogiltigt. Detta har inte skett.
Om Israel hade röstat fram Moledet i absolut majoritet och sedan i enlighet med Moledets partiprogram fördrivit samtliga palestinier väster om Jordanfloden, skulle palestinierna då ha respekterat det demokratiska valet i Israel? Jag tror inte det så varför skulle Israel inte agera som de tycker är bäst för sin nation i ljuset av ett palestinskt parlament som vill förinta den israeliska staten?
Peter: “vänster sympatisörer … media marknaden … vänsterregeringen och vänsteropionen … vänsteropionen … vänster åsikter … vänster vinklare … vänster åsikter”
Språkligt sett, två rätt ovan. ;-)
Innehållsmässigt så duger ju inte förklaringen du ger som ett urskuldande för att just Helle skriver det hon skriver som en snurrande kugge i ett större maskineri (struktur; egentligen ger du väl bara en slags strukturell förklaring). Att hon inte anser det hon skriver och ska kunna komma undan med det. Jag tror att vi bör ställa åersoner till svars och att det ligger ett egenvärde i att hävda det personliga ansvaret.
Det finns snarast anledning att skärpa konflikten i medievärlden, där jag anser att SVT och (särskilt) SR kommer undan med alltför mycket och ensidig eller extrem propaganda. I ett diskussionsprogram om Irak-konflikten häromdan släppte ett SR-program enbart fram att irakierna är offer för en amerikansk aggression, och det stödde programledaren konkret med den enda siffra från opinionsundesökningar som kan stödja en sån åsikt, nämligen den utsträsckning som irakier anser att angrepp på USA är okej. I stort sett alla andra siffror pekar på motsatsen och ui synnerhet de som direkt frågar om irakiernas syn på nyttan med kriget. Men SR kommer undan med att sprida ensidig propaganda. Alltid!
I Public Service ser det ut ungefär så här, beträffande journalisters sympatier (JMG, 2000):
V 33 %
MP 14 %
S 23 %
M 5 %
FP 17 %
C 2 %
KD 5%
…eller rött = 70 % och borgerligt = 29 % samt 1 % avrundningsfel.
Till detta skall läggas att boorgerliga i högre utsträckning finns inom sport, nöje och liknande journalistik samt vänstersympatisörer i högre utsträckning finns inom samhällsjornalistiken. (70-30 totalt är kanske 80-20 inom samhällsjornalistiken…?)
Journalisthögskolan har anvönt intervjuer som antagningskriterie och av någon ansledning så var, enligt Olof Peterson och Demokratiutredningen 1990, mer än hälften av de akademiskt utbildade journalisterna 1989 VPK-anhängare…
Var är det Näringslivets Medieinstitut som skulle återuppstå efter nedläggningen av nättidskriften Smedjan? Borde inte de hålla på med granskningsnämndssanmälan. Det finns allt underlag för flera anmälningar varje dag!
Magnus,
NMIs rapport om just det du talar om debatterades i förra veckans Agenda i SVT. Vad jag vet är de i full färd med sitt arbete nu.
#5 Magnus,
Strukturell förklaring stämmer. En ekonomisk och politisk och moralisk korruption skulle man väl kunna säga.
Vänster journalisterna är många. Per Ahlmark tar ju upp detta i sin bok “Vänster och Tyranniet, Det galna kvarts (halv) seklet”. Denna arme av vänstervinklande journalister sprider sin propaganda och har blivit en slags mental miljöförstöring i samhället som pågått sedan andra värdlskriget med tredje ståndpunkten. Det är ett märkligt fenomen i Sverige, men även andra länder i Europa har liknande problem och det skadar vårt samhälle.
Magnus,
Kom inte och påstå att Israel inte skulle “agera som de tycker är bäst för sin nation” oavsett vilken valutgången i Palestina skulle bli. Att Hamas röstades in är en handling i ilska. Jag har svårt att förstå logiken bakom det, men jag tror att det helt enkelt beror på att det inte finns någon logik. Detta används nu som en ursäkt för att inte ge tillbaka ockuperade områden och att inte förhandla med Palestina, på så sätt som även du skriver. Men varför skedde då inget innan? Varför är så stora områden fortfarande ockuperade? Innan det senaste valet satt ju inte Hamas med en majoritet, men då fanns där andra skäl att inte släppa på ockuperade områden, eller hur?
Israel-Palestina är ett jäkla ekorrhjul som bara kommer snurra på och den senaste utvecklingen är bara ytterligare tecken på det. Palestinier valde Hamas för att Israel inte gav efter för att palestinier inte… osv. Jag är inte svart-vit, som jag redan sagt så förstår jag Israels reaktion på valutgången. Men påstå inte att något i Israels agerande, varken tidigare eller kommande, sker av välvilja till Palestina.
Magnus L: Okej, jag råkade se slutet på programmet där Ortmark var med. Bra att de är ute på banan nu!
Visst är det ett slags strukturellt problem med vänstervridningen i media — det är nog för övrigt en näsrmast ofrånkomlig strukturell situation vad avser att människor åsiktsmässigt till vänster om mitten oftare väljer journalistyrket –, men vänstervridningen i svensk media är nog också lite av en vänsterkupp. Vidare finns det väl inom journalistyrket begrepp som hederlighet, och om man agerar osjälvständigt mes inkorrekta uppgifter så finns det inga ursäkter. de som mest skulle skrika om Helle Klein tog USA i försvar i Irak-debatten är antagligen vänsterkollegor, inte opinionen eller AB-läsarna, och det som möjligen kan göra att Helle Klein inte är uppriktig är alltså kollegor och kritiker inom jornalistkåren (att man inte kan skriva vad som helst på AB motbevisar väl Johan Hakelius?). Men jag anser att man i bemötandet av Helles åsikter inte kan ge henne “fribrev” för vad hon skriver grundat på spekulationer om att hon är politisk korrekt i strid mot sitt eget intellekt. Att ha det som utgångspunkt omöjliggör dels en debatt i sakfrågan och dels är det inte ens respektfullt att bemöta någon på ett så misstänkliggörande sätt.
Andra stycket ovan var till #7 Peter.
Johan,
Jag förstår inte vad du pratar om. Innan Hamas vann valet drog man sig tillbaka från hela Gaza-remsan. Förmodligen var det en bidragande orsak till att Hamas kunde växa sig så starka. Retoriken de kör där nere nu är ju att de drev ut judarna med terror.
Kadima gick till val på fortsatta tillbakadraganden och vann valet. Man drar sig alltså tillbaka alldeles oavsett. Problemet nu är bara att det är lite svårt att föra någon vidare dialog med ett parlament som säger sig vilja förinta Israel.
Olmert har ju klart och tydligt sagt att om Hamas är beredda att hålla sig till de avtal som redan finns, erkänna Israels rätt att existera och lägga ner terrorn, då kan fredsförhandlingar inledas. I annat fall skiter Israel i vad Hamas tycker och bestämmer gränserna själv. Jag tycker det är en ypperlig strategi.
#9 Magnus
“Men jag anser att man i bemötandet av Helles åsikter inte kan ge henne “fribrev” för vad hon skriver grundat på spekulationer om att hon är politisk korrekt i strid mot sitt eget intellekt.”
Instämmer. Politisk korrekthet är vad det handlar om. Vi får göra vårt bästa för att bemöta Helle Klein, :-)
Magnus,
Jo, jag kan mycket väl tänka mig att du anser det vara en ypperlig strategi. Jag förväntar mig inget annat av dig. Du är nämligen helt onyanserad i den här frågan och då mynnar det lätt ut i att kompromisser är fullt tänkbara – så länge de sker på israels villkor. “Sluta sura dumma palestinier, för först då kanske ni kan få tillbaka vad vi stulit av er”.
Om jag stjäl 100.000 kronor av dig och sedan ger tillbaka en tredjedel, är jag då utan skuld och har jag då sonat vad jag gjort? Att argumentera med att Israel kan inte ge tillbaka mer för då kanske Hamas säger att det var tack vare dem känns litet svagt. Eller åtminstone ganska korkat, eftersom effekten av att inte ge tillbaka allt tvivelsutan blir ännu fler terrordåd. Som dessutom väcker viss förståelse världen över. Att ge tillbaka allt kanske skulle minska antalet dåd, det skulle i alla fall knappast öka dem. Och de terrordåd som eventuellt sker därefter skulle garanterat mötas av ett kraftigare fördömande världen över än dagens, tror du inte? Och kan inte det vara värt ganska mycket?
Båda sidor måste ge efter, jag säger inte att det enbart gäller Israel, men att sitta som du och hävda att den ena sidan gör allt rätt och den andra sidan gör allt fel påminner otäckt mycket om hela Israels politik. Det är helt oacceptabelt att Hamas valts in -demokratiskt- men det är å andra sidan okej att ha en premiärminister som planlagt mord på FN-medlare?
Jag tycker att det känns ganska självklart att palestinier är upprörda över ockupationen. Det är något som lätta kan fixas till. De stora problemen kommer sedan, hur stoppar man terrorismen? Men för att alls komma dit måste man minimera antalet uppenbara anledningar till terror. Ockupationen är just en sådan och dessutom är det en orättfärdig anledning. Så länge Israel inte vill ge efter där kan man aldrig räkna med förståelse från arabvärlden.
Johan,
Vilken israelisk premiärminister har planerat mord på en FN-medlare?
Johan,
Jag tycker inte att det är relevant att tala om stöld. Enligt den ursprungliga delningsplanen fick judarna ett område som var strax större än 10% av det historiska Palestina. Judarna accepterade delningsplanen. Araberna gjorde det inte och har sedan dess gått i krig tre gånger, inte för att få behålla det område som tilldelades dem i delningsplanen, utan för att knycka judarnas område också. Varje gång har Isreal tillskansat sig lite mer mark och varje gång har behovet av bosättningar för att säkra gränserna bevistats.
Du säger att antalet dåd skulle minska om Israel gav tillbaka ockuperat område men vi sitter ju nu med facit i hand. Terrorismen från Gaza har ökat lavinartat sedan uttåget. Det finns ingenting historiskt som pekar på att terrorn skulle minska. Tvärtom har man gott fog för att tro att varje bit mark som Israel ger upp kommer att tolkas som svaghet och resultera i ökad terror.
Om Israel som genom magi imorgon drog sig tillbaka till vapenstilleståndslinjerna från 1949 skulle det bara resultera i gränser som var svåra att försvara, en växande infrastruktur för terrorn och möjligen västvärldens fördömanden av terrorn men vad hjälper det Israel? Terror dödar oskyldiga människor, om det är ett faktum som gått dig förbi.
Problemet du inte ser, liksom alla andra som hävdar att terrorn är ett resultat av ockupationen, är att terrorn inte bedrivs av den förhandlande parten. Det är inte PA som är problemet utan Hamas, PFLP, Islamiska Jihad och Al-Aksa Martyrerna. Ingen av dessa grupper accepterar Israels existens alls och hittils har PA aldrig någonsin agerat för att stoppa deras terror. En terror som för övrigt existerade redan innan 1967, då Västbanken var jordanskt och Gaza egyptiskt. DÅ hördes emellertid inga rop om ett fritt Palestina. Terrorgrupperingarn bryr sig betydligt mindre om en palestinsk stat än om förintandet av den judiska staten.
#13 Johan
Jag har också fått den där “känslan” av att allting inte har gått rätt till i denna konflikt och att Israelerna stulit mark och varit oschysta mot Palestinerna. Jag säger inte att denna känsla baserar sig på faktiska händelser, det är bara den uppfattning som min hjärna har erhållit som svensk media konsument i första hand antar jag.
Jag har försökt att gräva lite djupare och försöka hitta vad som är rätt eller fel i denna konflikt. Det i sig är inte enkelt eftersom det finns många osanningar, propagande, vinklingar som florerar. Araberna hade bott i fred i Palestina sedan 1500-talet. Judar köper mark och flyttar in. Stora inflyttningar av Judar i samband med WW2. Konflikter uppstår. Krig och fördrivningar.
Där jag står för tillfället när det gäller gränser är att FN (världssamfundet) 1948 beslutade om delning av det Brittiska Protektoratet, de gränserna har i alla fall någon slags legitimitet eftersom de inte är ensidigt beslutade av någon av parterna. Därefter har det varit krig, till ingen nytta för Palestiner eller Israeler. Idag finns det inga gränser, det blir nästa fredsavtal som bestämmer dem och sedan så gäller de gränserna, så har jag förstått det i alla fall.
Palestiniernas våldsamma motstånd och terror (döda civila) har bara skapat ockupation, stängsel, vägspärrar, bosättningar, terrorism, katastrof ekonomi och social missär. Att flytta Israelerna eller Palestinerna till var någonstans tror jag blir omöjligt och en två stats lösning är enda möjligheten till fredlig samexistens i vår tid och att skapa en rättvis sådan som båda parter är nöjda med eller åtminstone kan leva med är den enda vägen jag kan se, men det har hitills inte lyckats efter många försök.
Hamas demokratiska legetimitet är bra. Hamas vapenvila är bra. Hamas måste stoppa andra palestinska gruppers våld och terrorhandlingar, annars måste Israel göra det. Israel måste avveckla så mycket bosättningar som möjligt och gärna i samförstånd enligt ett fredsavtal. Annars bestämmer Israel gränserna själva inom fyra år. Hamas förflutna och islamfascistiska dödsförhärligande ideologi är dock mycket obehaglig och oroande.
G. Tikotzinsky,
Folke Bernadotte mördades av gruppen “Lohamei Herut Israel”, i vilken Yitzhak Shamir ingick. Denne blev senare premiärminister i två separata perioder i Israel. Dubbelmoral?
Peter,
Jag håller med dig i allt utom att den lösning du föreslår känns som den mest självklara. Be mig dock inte att komma med någon bättre själv, för jag har ingen aning. Vem har å andra sidan det? Jag ser på det hela med stor pessimism och hyser ärligt talat inget hopp om en lösning. Inte ens under ett längre tidsperspektiv…
#18 Johan
Förstår din pessimism i denna konflikt eftersom den pågått så länge och flera fredsförsök har misslyckats.
Jag är dock hoppfull om fred, inte för att det finns någon grund för det, utan för att det är bästa sättet att förhålla sig till situationen, hopp ger energi att orka leva vidare och efter krig kommer fred. Jag vet inga konflikter som varat för evigt och någon gång blir det fred även i denna konflikt.
Demokratiserings processen i de palestinska områdena är hoppfull. Hamas vapenvila likaså. Israels uttåg ur Gaza också, tyvärr har det lett till fler raketattacker därifrån och igår två dödsoffer, det visade världen att Israel villiga att avstå från “ockuperad” mark och bra att palestinerna får enhetliga områden.
Israels väg att ensidigt bestämma gränserna om det inte går att diskutera med Hamas är bättre än status quo. Det gör det möjligt att gå från ockupation till belägring i alla fall, det ger palestinerna mer frihet att sköta sig själva tänker jag. Jag är också för muren eftersom den verkar spara liv och jag ser redan fram mot den dag då den kan rivas och människor kan leva i fred och frihet med varandra.
Jag är för fred, frihet och demokrati för alla människor.
Johan,
Helt riktigt var Shamir ledare för Lehi när Bernadotte mördades, och han lär ha godkännt attentatet även om han inte planerade det. Den unga (en vecka gammal) Staten Israels reaktion var att avväpna Lehi, tidvis med våld, samt att totalt upplösa organisationen. De två mördarna arresterades, men släpptes ganska snart. Tyvärr fick mordet aldrig något rättsligt efterspel. Att Shamir sedan blev statsminister tycker jag är lika förkastligt som att Arafat blev president i Palestinska Myndigheten.
#12 Peter: “Instämmer. Politisk korrekthet är vad det handlar om. Vi får göra vårt bästa för att bemöta Helle Klein, :-) ”
Jag skrev att vi inte kan veta om Helle tror på det hon skriver eller är politiskt korrekt, och då förstår jag inte vad hypotesen att hon bara är politiskt korrekt kan tillföra bemötandet av hennes alster? Jag förstår inte ens vad utgångspunkten att hon bara är politiskt korrekt kan tillföra bemötandet av det hon skriver även om man skulle kunna visa att hon inte är ärlig i sina konstiga åsikter.
När man debatterar med någon så tror jag att man i alla lägen bör utgå från att det den andre säger är något den andre menar. Inte minst för att den utgångspunkten gör det som den andre sagt till något som denne får ta ansvar för. Att spekulera och/eller utgå från att det ligger annat bakom tror jag enbart är relativiserande och tar fokus från och/eller luckrar upp uttalade ståndpunkter och sakfrågan.
Att bemöta Helle på bästa sätt är tror jag alltså alltså inte att dra in hennes eventuella motiv, så jag vet verkligen inte om du menar samma sak med att vi på bästa sätt ska bemöta Helle?!
Menar du att det finns några retoriska fördelar med att dra in Helles motiv som inte riskerar att flytta fokus från själva frågan? att försöka ge sig på den andres motiv bör ju innebära en debattförlust i samma ögonblick som en sådan mer eller mindre uttalad anklagelse förnekas (i detta fall av Helle).
#21″Menar du att det finns några retoriska fördelar med att dra in Helles motiv som inte riskerar att flytta fokus från själva frågan?”
Nej det tror jag inte, det är väl mest att känna till hennes vänstervinklingsteknik i så fall. Tror det är svårt att få en chans att diskutera vettigt med henne bara, har du någon erfarenhet av att diskutera med henne?
Nej, men jag har hört och läst Helle sedan hon var ung
skribent (då präststuderande) samt chefredaktör på Örebrokuriren. (Jag har nästan inte diskuterat med nån kändei, typ. I alla fall inte på något sätt offentligt.)