Grattis Sverige!
Av Magnus Lindberg • 2006-05-18 • Kategoriserat under: Israel, Sverige och MÖ-konfliktenEnligt DN har Gideon Meir, talesman för den israeliska regeringen, sagt att Sverige är det mest Israel-fientliga landet i Europa i en intervju i SVTs Aktuellt.
Att detta är Israels åsikt förvånar mig inte det allra minsta. Jag delar den fullt och tycker att det är oerhört tragiskt.
Som exempel på incidenter som har format Israels åsikt om Sverige tar Meir upp den inställda flygövningen och beslutet att ge Hamas-ministern Atef Adwan visum och direkt trotsa EUs gemensamma beslut. För detta har Sverige kritiserats av bl a Tyskland och Frankrike.
Övriga exempel som säkerligen hjälp till att forma den svenska Israel-fientligheten är Carin Jämtins fullständigt onyanserade kritik av säkerhetsbarriären liksom det faktum att Olof Palme i Israel kanske är mest känd för att vara den första europeiska statsmannen som relativiserade Förintelsen och jämförde Israels agerande med nazisternas.
Den svenska utrikespolitiken är idag inte värd vatten, även om våra maktfullkomliga socialdemokrater vill göra något annat gällande. Socialdemokraterna har styrt vårt land 65 av de senaste 74 åren. De har suttit vid makten 21 av de senaste 25 åren. Genom att göra sina väljare bidragsberoende och lägga massiva summor pengar på att skrämma upp samma väljare om vad som skulle ske med deras privatekonomi om borgarna fick makten har man effektivt byggt om Sverige till Folkhemmet. Förra valet plöjde LO ner sex gånger mer pengar per kapita i den socialdemokratiska valrörelsen än republikanerna lade på Bush förra val-kampanj.
Med detta följer naturligtvis att den svenska utrikespolitiken är synonym med en socialdemokratisk världsbild. Om detta kan man tycka vad man vill men faktum är att en demokrati behöver byta politik emellanåt och utrikespolitiska ställningstaganden måste justeras med jämna mellanrum för att ett land inte skall förlora all sin kredibilitet. Detta är exakt vad som har hänt med Sverige. Vi har förlorat all kredibilitet och slängt ut alla möjligheter att bidra till en fredsprocess i mellanöstern genom fönstret.
Det senaste halvåret har vi gång efter annan fått se hur sossarna flirtar med antidemokratiska krafter i hopp om att attrahera muslimska väljare. Det är både ohederligt och islamofobiskt. Om detta har Dmitri Vasserman skrivit mer på sin blogg Utkast.
Att plocka hem guldmedaljen i tävlingen om Europas mest antiisraeliska land är en högst tveksam merit och denna vår utrikespolitiska hållning påverkar naturligtvis den svenska judenheten negativt. Att tro något annat vore naivt även om vi gång efter annan, här och annorstädes får se hur den brunröda vänstern förnekar alla förekomster av antisemitism. Det är ingen tillfällighet att det var vänsterbloggarna och Aftonbladet som var först med att kritisera Forum för levande historias rapport och det är ingen tillfällighet att Förintelse-relativiserande politiker som talar om mäktiga och rika judar har sin politiska hemvist i Socialdemokratiska Arbetarpartiet.
Det är dags att slänga ut sossarna ur regeringen och återupprätta Sveriges förtroendekapital.
Tills dess får vi acceptera vårt förstapris och skämmas. Grattis Sverige.
–
DN: “Sverige mest Israelfientligt i Europa”
No related posts.
Magnus Lindberg grundande bloggen al-hamatzav.org 2004 men är inte längre en del av den.
Alla texter av Magnus Lindberg
Amen
Israelhat och antisemitism är för mig inte synonymt med en socialdemokratisk världsbild (åtminstone inte en socialistisk!), snarare är det nog ett uttryck för det du också beskriver, nämligen ett sätt att konsolidera sin makt. Till exempel som du beskriver genom att attrahera muslimska väljare, men även mindre genomtänkta vänsterröster (tyvärr majoriteten idag) – opportunistiska utspel gentemot Israel är för (s) billigare röstfiske än sant socialistiska reformer.
Som socialist och antifascist är det för mig självklart att stödja Israel och dess kamp mot fascism, både i form av islamism och europeisk antisemitism. I övrigt: bra inlägg, bra blogg.
Det är val år i år i Sverige och sossarna vill vinna röster från den stora propalestinska opionen i Sverige. Som vanligt lyckas sossarna vara både för och emot hamas så att både konservativa och extrema grupper får lite åsikter att suga på.
Vill Israel undvika kritik från omvärlden skall man naturligtvis sluta fred med palestinerna, men båda parter verkar föredra att döda och skada varandra i stället, det är svårt att bryta 146 åriga vanor.
Jag har mina rötter i central Europa. Jag kan jämföra massmedia där och här. Jag är inte förvånad. Och då är jag mot kriminalisering av Holocaustrevisionism och tycker att Irving bör vara fri. Idioti kan inte vara straffbart och (vetenskapliga?)lögner möts bäst och effektivast i domstolen. Men att antisemititer, folkmordsförnekare, Holocaustrevisionister, skändare och vetenskapliga taskspelare får uppträda fritt i vissa (s)venska massmedia är värre. Har Aftonbladet och andra (s)venska massmedia ingen idiottröskel? Och när socialdemokrater flirtar med islamiska fundamentalister är gränsen för politiskt anständighet passerat.
I vilket land i Europa kan Förintelseförnekare som Hjerten blir Mellanöstern korrespondent? Möjligen Vitryssland och självklart Sverige.
Jacob!
Det finns visst en socialistisk tradition av antisemitism, både nationalsocialistisk och stalinistisk.
I Sverige finns det en tradition av, till antisemitism gränsande, och ibland överskridande Israelhat bland även de demokratiska socialisterna. Se på vänsterjournalisterna i Aftonbladet. Se på politikerna Olof Palme, Sten Andersson,Sverker åström( f.d.politisk tjänsteman i S) och Carin Jämtin. Inom vänster och miljöpartiet är Israelhatet mycket utbrett och gissningsvis finns det en del antisemitism där också
Fast Lubbe, om man skall vara nogräknad och det bör man nog vara så är väl knappast Hjertén förintelseförnekare?
1. Det finns inget egenvärde i att vara Israelvänlig och att lägga upp det som en tävling på det vis du gör är intetsägande. Faktum är att just sådana uttalanden snarast spär på den aversion många redan idag känner gentemot Israel och framförallt dess politiker. Jag tycker dessutom att ordet “fientlig” missbrukas i detta sammanhang.
Kanske vore det vettigare att fokusera på de fel som begås än att bara kort stämpla en nation som Israelfientlig?
2. Det känns också som att domaren i denna tävling är…partisk?
3. Jag är gärna med och slänger ut regeringen!
Efter utnämningen av Sverige som det mest Israelfientliga landet i Sverige skäms man över att vara svensk. Fast jag har skämts över detta tidigare! Jag har varit i FN-tjänst i södra Libanon då det begav sig och jag skämdes över min nationalitet då jag hörde den slappa antisemitism som florerade, fr.a bland lägre, svenska militärbefäl.
Johan,
Nej, du har helt rätt i att det inte finns något egenvärde i att vara Israel-vänlig men det finns ett egenvärde i att solidarisera sig med andra demokratier som har det svårt. Israel har varit demokratiskt sedan 1948. Palestinierna har lyckats genomföra ett demokratiskt val någonsin, i vilket de röstade fram en terrororganisation som vägrar lägga ner vapnen och aktivt uppmanar till fortsatt terror. Hur agerar då Sverige? Vi bjuder in terroristerna på kaffe och bojkottar Israel!
Det finns också ett egenvärde i att den typen av fientliga utspel som vi har sett prov på de senaste åren om man alls är intresserad av att behålla någon sorts kredibilitet på den världspolitiska arenan.
Fast Lubbe, om man skall vara nogräknad och det bör man nog vara så är väl knappast Hjertén förintelseförnekare?
Så har Aktuellt återigen valt att presentera den komprometterade Ulf Bjereld som “expert” i ett reportage som handlar om GP´s indignation efter att Israeliska representater förklarat Sverige vara en av de mest antiisraeliska demokratierna i värlen(den israeliska talesmannen nämmnde inte Sverige som en demokrati, Mea Culpa).Det är upprnbart att Israelvännen GP inte längre har kontroll över svensk utrikespolitik, utan att den senare styrs av andra krafter,utom den frånvarande Jan Eliassons kontroll; den obegåvade Carin Jämtin, gardet på AB, Mp och V?
Johan:
Jag ser inte något problem i att vara Palestina-vänlig – själv vill jag inget hellre än att palestinierna ska få skapa en stat på Gaza och Västbanken, och där leva i demokrati och trygghet, sida vid sida med Israel.
Det stora problemet är att det finns de inom det som vissa kallar “palestina-vänstern” i Sverige som har en rätt konstig inställning till frågan. De kritiserar Israel – vilket kan och bör göras som med alla andra länder – men det verkar så viktigt så att en del, återigen inte alla, tycka bry sig väldigt lite om alternativet. Ibland känns det som om vissa hellre ser att palestinierna lever kvar i svält och misär och dessutom lägger till religiöst och politiskt förtryck från sina egna myndigheter till detta, hellre än att acceptera att Israel också måste få finnas.
I det läget börjar man undra om dessa individer, hur icke-representativa de än är, egentligen bryr sig så väldigt mycket om palestinierna. Och om de inte bryr sig om palestinierna, varför då kritisera israelerna?
Man ska också i denna kontext dra sig till minnes att när offrerna för terrorbomberna i Madrid skulle hedras skickade Göran Persson ned utrikesministern som representatnt, alla andra länder skickade sina regeringschefer. När Arafat skulle begravas närvarade Göran Persson som enda regeringschef, alla andra länder skickade sina utrikesministrar.
Magnus, vad betyder att vara nogräknad? När man läser Hjertens hyllning till Faurisson som Bulten i Bo så frikostligt publicerade på sin blogg (jag har sparat kopia), upptäcker man att det handlar inte om kampen för yttrandefrihet som Hjerten idag påstår.
Vem är Robert Faurisson, hur har fallet utvecklats, är det hela något mer än en strid kring yttrande- och tryckfrihet, dvs har Faurissons skriverier möjligen något intresse i sig själva.
I artikel presenterar Hjerten, Faurisson bara i ljusa färger. Faurisson har troligen rätt angående gaskamrar, utrotningslägren, antalet döda, Anne Franks dagbok etc. Han beskrivs som martyr som blev utsatt för orättvis och grym behandling. Inte ett spår av kritik, trots att 1982 fanns gott om historiker som bevisade att Faurissons slutsatser var lögner. Hjerten nämnde bland annat en, George Wellers, för att bevisa att Faurisson hade rätt!!! I verkligheten avfärdade Wellers Faurisson som en förfalskare och nolla. Man blir inte förvånad att kvällen till Faurissons ära organiserades av svensk trashvänster med antisemiten Myrdal i spetsen och skriften gavs ut av samma brunröda organisation.
Vill man läsa mera detaljerad analys av Hjertens trams, kan man läsa Zorkis brev till Hjerten.
Så vadå nogräknad? Vilka bevis behövs? Hyllar man någons kontroversiella och omkullkastade ideer utan förbehåll, förtiger man fakta som talat emot, då tror man på dem. Självklart är man också en fuskare. Måste Hjerten, med hand på Bibel, högtidligt deklarera att han är Holocaustrevisionist innan han får kallas så? Knappast, artikel är bra bevis och något avståndstagande från Hjertens sida, utom lögner, har jag inte hört om. Fallet visade att det var ”undervegetation av dårar” som hade rätt och något åtal mot Bachner/Andersson kan vi glömma. Tarzan kan Hjerten spela bara på Fibbans eller Aftonbladets sidor.
Jag vill inte påstå att i andra länder saknas psykopater som i FiB/(M)Ordfront. Men Sverige är enda land där (s)taten sponsrar idioter med skattebetalarnas pengar.
…“And as we have seen on several occasions, Swedish ministers have gone through great pains to explain very carefully that it’s legitimate to criticize other governments, and for some reason especially Israel and Israeli internal politics. Well then, let’s take a closer look at Sweden and its own government. J’accuse.”…
http://swedenandthejews.blogspot.com/2006/04/some-swedish-problems.html
“Genom att göra sina väljare bidragsberonde..” Halledudane. Vilket suveränt skitsnack! Magnus skulle rösta på en bajsbrun, illröd eller dödsvart politiker om han bara vore PROISRAEL! Vad fan bryr han sig om Sverige? Svensk utrikespolitik är mycket riktigt inte värd vatten. Onyansen är som tydligast då Sverige inte sätter tänderna i den fascistoida apartheidmuren judarna smäller upp! Hög tid att någon ställer sig upp och säger: Ich bin ein Palestinier! Vi skall inte ha något som helst samröre med staten Israel innan de lär sig uppträda likt de demokrater de säger sig vara!
Nomad:
Vi ska dock inte ha några som helst problem med att ha samröre med palestinierna som knappt ens försöker uppträda sig likt de demokrater de säger sig vara? =)
Nomad:
Så sent som idag citeras en palestinier på BBC sägandes det gamla om “illegal settlers on arab[sic] land”. Detta verkar bekräfta att vissa områden anses “arabiska” snarare än palestinska och att palestinier som folkgrupp är en eftertanke. Det verkar vara nationalarabism som gäller.
Samtidigt gick en palestinsk lärare modigt ut och förespråkade reformation av Hamas. Tanken var att palestinier “inte bor i ett vakum”, lärarens ord; de måste samsas och leva med israeler, andra grannländer och Europa! Man applåderar.
När kommer palestinier, – om de nu vill ses som ett folk – att kasta av sig oket och verka för palestiniers mänskliga rättigheter, alltså förkasta panarabismens imperialistiska (eller vad det är) strävanden via våld och terror och acceptera grannlandet Israel? Om inte kommer palestinier att vara underdåniga det dominerande arabiska målet och fortsätta att leva utnyttjade i förtryck och misär.
Det finns bara en väg och det är vägen från våldet. Frigör man sig inte från det vad har då dessa människor för chans? Någon måste ta i tyglarna och stoppa terrorgrupperna.
Nomad blev tyst i taktiskt medhåll att han ivrar för panarabismen, judar bort från “arab lands”???
Utan förändring av medias vänstervridna språk-ingen förändring i Sverige. Gäller alla områden,inte bara
konflikten i Mellanöstern,som är egentligen ett symptom i detta sammanhang.
TT har ledande roll i desinformation och manipulation av medborgarna.
Gå till tidningen Resume och läs bl a nedanstående
http://www.resume.se/asikter/ledare/vad_ar_bra_reklam/peterssohns_problem_ar_at_1/index.xml?comment-saved=1&all-comments=1#comments
Postad av: Namn Görans Vän, 23:49, 23 maj 2006
A propos TT-lite historia. Som kommentar bifogar jag mail växling mellan min bekant och Carl Johan Ljungberg,författare till artiekel om åsikts censur i Sverige.(Svensk Tidskrift 1/2004) Här publiceras troligen för första gången ett privat brev från förra utrikeschefen Jonas Lindgren som tvingades avgå av Winter/Hjerten lägret, Winter som försvarade och tog tillbaka Stefan Hjerten till “aktiv tjänst” efter att Jonas Lindgren aktivt begränsade Hjertens ohejdade engagemang i den palestinska propganda i Sverige.
I kommande mail skall jag publicera Lindgrens privata mail,som belyser hur denna hederlige journallisten kom till insikten att TT censurerar och modulerar verkligheten i konflikten Israel-arabstater :Jonas Lindgren erkände att det finns journalist /journalister inom TT som är känslomässigt ensidigt engagerade,vilket äventyrar deras arbete. Vg och spid detta mail till våra media och journalister. Görans vän .
…………………….. Efter tre års brevväxling med TT fick jag intrycket att medarbetarna där var omedvetna om TT:s slagsida. Den dåvarande nye utrikeschef Jonas Lindgren försökte på ett ärligt sätt besvara mina frågor. (skall publiceras senare) Det som var anmärkningsvärt var att varken Ebba Lindsjö eller någon annan i styrelse inte ett enda gång kommenterade mina frågor eller påståenden. Här menar jag brister TT:s skyldighet gentemot medborgarna och skattebetalarna. TT är ju en nationell nyhetsförmedlare som har MONOPOL på nyhetsförmedling. Detta är ett ämne långt viktigare än TT:s propalestinska karaktär. På sätt och viss bidrar TT till åsiktscensuren i Sverige på olika samhällsområden. Missförstå mig inte,men TT kan inte reformeras utan reform av hela media komplexet i vårt land. Nyhetsmonopolet måste brytas ner och media påvarnas envälde måste avskaffas.Jag kanske tar i lite grand,men för att förstå mig bättre vg och läs “Åsiktscensuren i Sverige”, Svensk Tidsskrift nr 1/2004 http://www.svensktidskrift.se PS Ännu en fråga,dock med ett ärligt svar.Den nye utrikeschefen hade inte en chans i en redaktion formad av Stefan Hjerten och hans skola. ……
To: Carl Johan Ljungberg Sent: Sunday, February 29, 2004 1:34 PM Subject: Re: [] avskaffa TT:s nyhetesmonopol
Bäste Carl Johan Ljungberg Tack för ett viktigt påpekande. Jag har tydligen formulerat mig på ett felaktigt sätt, men jag har fått den uppfattning ,att TT har de facto monopol på nyhetsförmedling. Jag har aldrig sett i de stora tidningar en annan nyhetsbyrås signatur än TT (TT-reuters, TT-AFP osv, TT:s utsände osv) Är det så,att ägarna (pressen)köper billigast från TT ? Eller är det så att ägarna använder helt enkelt sin TT och inte de andra aktörer som Du räknar upp. Jag tycker att denna “monopolliknande situation” (kan man formulera sig på detta vis ?) hotar egentligen hela åsikts och idee “uppbyggnad” i Sverige. Konflikten i Mellanöstern är det bästa exemplet, se vidare mina andra inlägg på mediekritik.nu, där jag citerar svaren från förra chefen för TT:s utrikesredaktion. Av hans sista brev till mig har jag fö dragit slutsatsen, att ägarna till TT kan göra vad de vill,ty de står utanför den vanliga demokratiska insynen.(se post scriptum) Jag har under dessa år (då jag intresserade mig för TT:s rapportering) haft en obehaglig känsla
att TT är en ideologiserad och politiserad del av rådande consensus om saker och ting.
(Jag återkommer senare med exemplet Stefan Hjerten,inte för att misskreditera honom,men visa hur okänslig en organisation kan vara på en saklig kritik från en medborgare)
PS —– Original Message —–
From: “Jonas Lindgren” jonas.lindgren@tt.se
To: Sent: Tuesday, July 22, 2003 7:39 AM Subject: Re: PRIVAT
> Hej > Det stämmer att jag inte längre finns med bland TT:s anställda, eftersom > jag sade upp mig 18 juni. I mina ögon har TT ett ansvar som sträcker sig > bakom det vinstdrivande medieföretagets. I egenskap av Sveriges enda > nationella nyhetsbyrå spelar TT även en viktig demokratisk roll. > I det läget känns det oförsvarligt att ytterligare banta en redan mycket > hårt ansträngd redaktion. Eftersom jag hela tiden sagt att jag inte > accepterar ytterligare journalistiska nedskärningar, valde jag – efter > långvariga förhandlingar om personalökningar (som inte kommer att bli av) > – att avgå för att slippa kompromissa om för mig oerhört viktiga > värderingar. > Det känns snopet att lämna redaktionen efter så kort tid. Men samtidigt > känns det i magen att det var rätt beslut att fatta. > Till följd av massiv övertid kommer jag att stå kvar på TT:s lönelista > fram till slutet av september. Därför gäller denna mejladress även > framgent. > >
Trevlig sommar!
> > > Jonas Lindgren