Finland innesluts i sitt ångande rykte
Av Peter Soilander • 2007-03-09 • Kategoriserat under: AntisemitismJerusalem Center for Public Affairs har intervjuat forskaren Serah Beizer om Finlands hantering av judar under andra världskriget. Av flera anledningar är hon uppgiven att sanningen någonsin ska komma fram ifråga om Finlands hantering av judar. En av de anledningar Beizer nämner är att det finska språket är otillgängligt och svårt för utomstående och att det finns få utlänningar som bor i landet som kan förmedla kunskaper vidare.
Just de förhoppningar som jag bär i mina minnen handlar om att finska staten vågar öppna de dolda arkiv som möjliggör en vetenskaplig granskning av vad som egentligen hände. Finlands utrikesminister, Erkki Tuomioja, som även är docent i historia, är väl insatt i den inre problematik som finns i tolkningskonflikten kring individuella vittnesbörd som förts vidare inom släkten - och att de offentliga tillkännagivandena inte alltid stämmer överens med verkligheten. Själv har jag haft en farfar och morfar som deltagit i vinterkriget och fortsättningskriget.
Idag är fortfarande rädslan för de ryska reaktionerna något som styr den finska publiceringen, eftersom skadestånd kan bli diskutabelt till ryska familjer eller att relationen till Tyskland skulle bli försämrad. Påhittigheten till en innesluten värld för några få invigda är i vilket fall stor. Samtidigt börjar ursäkterna bli färre för att viljan till en större historietolkning ska få tillträde i ett offentligt, kulturellt och globalt rum.
Det problematiska i Finlands relation till judarna är att den var förrädisk. Finska staten gick i princip med på en etnisk rensning på karelska områden där tyska soldater förde kommandot. Det yttersta ansvaret vilar naturligtvis på Carl Gustaf Mannerheim som adopterade Adolf Hitlers plan om att göra Finland till Nordens stjärna i utbyte mot samarbete i operation Barbarossa.
Det var också mycket tack vare Sovjetunionens ambassadör i Sverige, Alexandra Kollontaj, som själv hade en finska rötter från Karelska näset, som Finland kom lindrigt undan inför Josef Stalin. Alexandra Kollontaj var ett av de få undantag från den inre kretsen som Stalin aldrig avrättade.
Problemet med hela Finlands historietolkning efter andra världskriget är att den känns otroligt kvävd och tillrättalagd. Trots att varken hela Finland sluter upp bakom Mannerheim utan ambivalenta känslor eller att kritiska delar av karelska befolkningen saknar tilltro till den officiella versionen av historieskrivningen.
Någon ricinbuske behövs inte för denna hetta. Möjligtvis en gråterska.
–
intressant? Andra bloggar om:
Finland, antisemitism, Sovjet
Peter Soilander
Alla texter av Peter Soilander
Finlands relation till judar har varit komplex under tidiga 1900-talet men inte särskilt intolerant. Min fästmös judiska släkt kommer från Finland och hennes mormors bror stupade i vinterkriget. Vid sekelskiftet fick inte judar bo permanent på flera platser och flera yrken var stängda. Däremot utelämnade INTE Finland judiska medborgare till nazityskland och Finlands sammarbete med den tyska regimen bör ses i ljuset av finska vinterkriget. Vi fortsättningskriget 1940-44 rykte Finska trupper enbart fram till 1939 års gräns. Att det sedan begicks en del övergrepp (som det tyvärr alltid gör i krig) gör inte Finlands sak mindre rätfärdig och den Finska framfarten går inte ens att jmfra med den ryska eller tyska.
Utöver det Michael här ovan redovisar finns inte mycket att säga. Soilander tilsammans med sina judiska bröder skall nog sända en tacksamhetens tanke till den finska försvarsmakten att de inte slaktades till sista man. Saker och ting kunde lätt ha fått en betydligt värre vändning. Nu var tanken att återerövra det som ryssen nöp åt sig och med detta ..nog. Vi behöver ingen som återberättar detta påhopp. Stalin & Hitler hade en idé och emellan dem stod Finland. Att just judar särskilt skulle ha fått stryka fot kan jag med min egen blodsbana förneka!
Inga snyftstorys if you may.
PS. Vad “ryktet” beträffar, det lär väl snarare handla om “david-goliat” och ren pur heroism? D.v.s om nu inte Soilander ser Israel och inte finland som sitt fosterland?
Det är väl ingen som påstått att “just judar särskilt skulle ha fått stryka fot”? Nomad visar klorna.
Får jag föreslå Wikipedia som startpunkt för den som händelsevis skulle tro på Michaels påstående om att Finland bara ryckte fram till 1939 års gräns.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_forts%C3%A4ttningskriget
Intressant att läsa Peters och Michaels inlägg om Finlands historia. Tack för det.
Är problemet att:
a) finland lämnade över sovjetiska krigsfångar till nazityskland till en trolig död ?
b) finland lämnade över sovjetiska judiska krigsfångar nazityskland till en trolig död ?
c) krig är skit och äcklig urladdning av omänsklighet i alla dess värsta former ädla avsikter till trots?
historien visade ju att 25-35% (eller mer ?) av de sovjetiska krigsfångarna svalt ihjäl i finska fångläger. och lika många finska i sovjetiska förvisso (kankse även judar?). hade finland del i folkmordet?
blir dilemmat större för att det bland dessa fanns sovjetmedborgare som var judar? för den judiska historieskrivningen kanske. annars det verkar lite fånigt ärligt talat även om ingen sann fakta är att förakta.
Problemet är det finns en förskönad bild av historien, som är återgiven som kunskap för bildning, men som saknar förankring i verkligheten.
Den förskönade bilden förkväver istället för löser ingrodda konflikter, som någon - när samtliga berörda som inte längre har intresse att försvara sig själva - i framtiden diskuterar i ett isolerat forum.
Det förväntas av de efterlevande att vara stumma, döva och blinda, vilket motverkar bildningens syfte: att skapa förändring till ett bättre samhälle, och förståelse av oss själva.
så fort krig skrivs om till ära, försvar, fosterland, hjältar utan att nämna mord, omänsklighet och barbari så är man ute och cyklar.
att det ibland kan vara nödvändigt är en annan del av storyn men ändrar inget av ovanstående. med det vill jag därmed påpeka att de flesta historieböcker ägnar sig åt hyckleri och frosseri i självgodhet och smaklöshet.
vi bör sträva efter ett bättre samhälle. alltid
Den förskönade bilden förkväver istället för löser ingrodda konflikter, som någon - när samtliga berörda som inte längre har intresse att försvara sig själva -i framtiden diskuterar i ett isolerat forum.
Vad är lösningen Peter? Jag kommer från ett land som blev ockuperat av Tyskland och sen gav igen. Man kan inte döma någon idag, de ansvariga är döda. Det tycks inte spela någon roll hur många gånger båda sidor ber varandra om ursäkt. Historien utnyttjas på båda sidor av de sämsta krafterna i samhälle. Finns det överhuvudtaget någon lösning?
Lubbe, svaret från Finland skulle bestå i ett simpelt kärvt erkännande. Men, så länge Finland tiger - om än nästlat på sitt eget språk - så kväver de sig själva under täcket av lögner.
För historikerna vore Finlands agerande en triumf. För väst en triumf bort från traumat under andra världskriget.
Det handlar inte om ursäkt, utan om tillit till demokrati. Finland får en chans att göra upp - en äkta folkbildning. Det påverkar också Ryssland i rätt riktning, som kört fast i sin demokratiseringsprocess.
Jag är optimistisk.
Peter,
Nu gör du samma sak igen:
1. Du påstår, utan något som helst bevis att Finland skall ha genomfört en etnisk resning av judar på karelska näset.
2. Därefter påstår du att Finlands tystand i frågan är ett bevis för att de har något att dölja.
Lustigt argument. Tänk nu om det inte finns något att säga i ämnet, för att det aldrig hände?
Alltså, lite allmän bakgrundsinformation vore ju inte fel. Efter finska vinterkriget förlorade Finland sin del av karelska näset, vilket innebar att den finska befolkningen fördrevs och ersattes av Sovjeterna av ryssar. När finnarna, med hjälp av tyskarna, återtog finska karelen (och även fortsatte efter viss tysk påtryckning in i ryska karelen), så ville man naturligtvis att den finska befolkningen skulle kunna återvända till sina hem. Vad gjorde man då med den ryska befolkningen? Jo den inhystes i läger, som, åtminstone det första året, hade fruktansvärt hög mortalitet. Inte trevligt, men en bra bit kvar till den etniska rensning vi har sätt prov på genom historien. Det är också möjligt att en del av de inflyttade ryssarna, inte var etniska ryssar, utan judar. Men om du skall implicera att Finland deltog i Förintelsen, så måste du visa något mer. Du borde påvisa att Finland specifikt riktade in sig på judar, och inte allmänhet ville ha bort den av sovjeterna inflyttade befolkningen. I god ordning klarar du inte av det Peter.
uppdatering i ämnet (på svenska):
http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=9588
Se ocksa
http://kronos.narc.fi/startsidan.html
och ta fram ett svensk-finsk ordbok.
Kansallisuus betyder nationalitet.
Kuolinsyy betyder dodsorsak.
Ammuttu betyder skjuten etc.