Femte gången gillt?
Av Roy B. Alterman • 2008-05-05 • Kategoriserat under: Intressant just nu, IsraelOlmert har redan neutraliserat fyra “affärer”, och nu är det dags för den femte. Det absoluta yppandeförbudet har satt igång en vild spekulationscirkus. Nu väntar alla på att delar av innehållet i “affären” ska offentliggöras, vilket kan ske om några dagar.
Någon har dock redan klargjort att “nationen kommer att chockas”.
Ehud Olmert, sofistikerad jurist och extremt bevandrad politiker, har under hela sin karriär på ett obekymrat sätt befunnit sig i den gråzon mellan politik, juridik och business, som andra politiker, t ex pappa och son Begin, aldrig skulle beträda.
Olmert har alltid sett till att placera och främja allierade, allt för att skapa sig en ovedersäglig maktbas. Den som känner till historien är inte förvånad över att nya rykten och anklagelser surrar i luften. Dock – i de tidigare affärerna har Olmert friats, och även om man kan ha vissa moraliska reservationer kring det han gjort, så har han, hittills, inte gjort sig skyldig till något brott, i lagens mening.
Dessutom – i skrivande stund saknar det aktuella ryktet substans.
Många frågar sig nu om det handlar om en helt ny typ av förseelse, eller om det den här gången finns starka bevis i en, så att säga, typisk “Olmert-historia”.
Medan vi otåligt väntar på att få veta vad det handlar om, kan vi roa oss med att iaktta hur det inrikespolitiska spelet nu går in i en ny fas.
Några aktörer och deras förutsättningar:
Netanyahu, som under en längre tid kunnat njuta av trevliga opinionssiffror, vädrar nu förnyad morgonluft. Kanske kan den israeliska allmänheten nu se fram emot en regering bestående av Bibi, Eitam, Gaydamak (tillsammans med pensionärsrebellerna) och Lieberman?
Jag rekommenderar dock att högersympatisörerna väntar med att ropa hej.
Ehud Barak, den intelligente Mr. Security, använde inte Winograd-rapporten som förevändning för att lämna skutan, trots att han tidigare hade “lovat” att göra just detta. Nu är Barak ånyo nedsjunken i grubblerier. Det gäller att välja sina strider och att använda rätt vapen i rätt tid. Om Olmert verkligen blir åtalad, något som i dagsläget inte är givet, kan detta komma att utgöra det politiska casus belli som Barak behöver för att kunna ta Avoda ur koalitionen utan att framstå som oansvarig och alltför maktgalen.
Bakom och bortom Olmerts personliga affärer skakar Kadima i sina grundvalar. Tänk er följande scenario:
Med Sharon i koma och Olmert på de anklagades bänk – vem ska då ta över rodret? Kommer det att finnas ett Kadima att leda?
Då är det åter på sin plats att tala om Tzipi Livni. Hon rustar nu för det som ev. är på gång. Om Olmert måste stiga åt sidan för att genomlida förundersökning och rättegång, då är det hon som ska ta över. Men personer som Dichter och Sheetret kommer inte att släppa fram henne utan strid.
Är vi på väg in i en “Livni-era”? Hon har definitivt chansen, men kom ihåg: konkurrensen och det politiska spelets tricks i Israel är något av det mest cyniska och brutala som står att finna i den demokratiska världen.
Alltså: närmast väntar vi på att att delar av förundersökningssekretess och yppandeförbud ska hävas. Om det nu verkligen handlar om “chockerande och graverande uppgifter” – ja, då kommer kraven om avgång att intensifieras, vilket får som oundviklig följd att alltfler kommer att kräva nyval i slutet av 2008 alt. början av 2009.
Den som gillar inrikespolitisk dynamik i Israel kan snart få komma att åtnjuta många högtidsdagar.
Det blir en del att blogga om.
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel olmert
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
I morse sade Akiva Eldar, Ben Caspit och Emanuel Rosen i Galatz att anklagelserna mot Olmert är gravare än vad de hittills trott (det råder iofs publiceringsförbud men journalister på en viss nivå har förmodligen rätt bra info ändå), och att faktum att polisen väljer att förhöra Olmert och hans trogna allt i allo Shula Zaken i nuläget – innan 60-årsfirandet, under Rices besök och innan Bush kommer – tyder på att de anser att misstankarna är allvarliga. Men ingen vet fortfarande om de skulle hålla i en domstol. Det spelar eventuellt inte så stor roll – vi har passerat tvåårsstrecket, och det börjar talas om nyval. Sådant får ofta en egendynamik efter ett tag.
Livni kan få posten ett tag, temporärt fram till nyval. Men inte mer än så, aldrig i livet. Det är för många som vill ha den posten för att de snällt ska se på hur hon kliver in i Olmerts skor.
Roy läste förmodligen Akiva Eldars op ed innan jag gjorde det (It’s time for Livni http://www.haaretz.com/hasen/spages/980587.html), att döma av posten…och jag håller med. Bara tanken på kombinationen PR-geniet Netanyahu, rasisten och mafioson Lieberman och den religiöse ultrahögernationalisten Eitam tillsammans med den efterlyste Angola-vapenförsäljaren Gaydamak får mig att inte bara må illa utan att snegla i riktning resväskan. Det är bara Zeev Rosenstein och bröderna Alperon som fattas.
Anna.
Jag tror att det är ett försök till komplott, någon känner tydligen till något i fredsförhandlingarna som inte gillas av somliga.
Kommer Natanyahu och kompani till makten blir det varken en 2 statslösning eller en fred.
Ponera att Sharon vaknar till liv och ser eländet, han begär säkert att komma in i dvala igen.
Vad skulle vara så skandallöst med Olmert att han inte kan fortsätta att leda landet.
Jag har en stark känsla, som blir starkare för var dag som går, att israeler & palestinier oavsett vilka som än sitter vid makten kommer inte gå med på nödvändiga kompromisser för att få till stånd en tvåstatslösning.
Den inhemska situationen är alltför splittrad, opinionerna alltför stark och makthavarnas positioner alltför svaga.
Skulle ledarna gå med på nödvändiga kompromisser skulle de antagligen stämplas och gå till historien som landsförrädare som sålt ut sin nations intressen. Och vem vill ståta med ett sådant eftermäle?
Mitt tänkta scenario är att kvartetten kommer låta parterna få en tid till på sig att lösa de svåra frågorna. Men när de sedan kommer visa sig oförmögna till en nödvändig och rimlig kompromiss kommer de låta dem få veta att de nu har gjort sitt och då överlåta konfliktens lösning till utomstående krafter.
Därefter kommer dessa utomstående krafter att själva besluta vad som är rätt och fel och vad som är vad.
Det är min förvissning att så kommer att ske och att israeler och palestinier bara kommer ha att acceptera resultatet.
En sådan lösningen är nog av flera skäl den bästa av alla och skälen till det har jag redogjort under ” Aldrig får Olmert vara riktigt glad 3″.
son of the sun.
Enligt Jerusalem Post har kartan varit framme när det gäller gränsdragningen, bara det är väl en framgång. Det ser ut som att ett visst samförstånd råder mellan de 2 parterna, land bytes mot land.
Om nu Olmert och Abbas kan komma överens tycker jag inte att man skall blanda in andra parter.
Mer om Livni – varsågod och läs det jag skrev för snart två månader sedan: Prime Lady Livni
Paul
Man ska naturligtvis inte blanda in andra parter om det inte behövs. Mitt resonemang utgår från farhågan att Olmert & Abbas INTE kommer att klara av att åstadkomma en kompromiss de bägge kan godtaga.
Hoppas jag har fel men börjar allt mer tro jag har rätt.
Paul
Läste just att framsteg gjorts i förhandlingar om gränsdragningsfrågan. Hoppet om att jag har fel ökar :)
son of the sun.
Nja, de båda herrarna såg glada och lyckliga ut i alla fall. Nu får vi inte vara rent för pessimistiska heller. Det är möjligt du har rätt, kompromisser är alltid svåra att svälja, men å andra sidan ju längre det dra ut desto smärtsammare blir det.
Men i morgon åker jag ner med flaggan i högsta hugg för ett 3 dagars besök, tyvärr räcker inte tiden till att vara där längre, jag skall i alla fall fira mitt älskade Israel med buller och bång. Kanske man får höra lite mer av det intrigspel som förekommer bakom kulisserna.
Paul
Önskar dig en trevlig resa och vistelse i vårt hemland.