Ett syriskt Geneveinitiativ?
Av Anna Veeder • 2007-01-16 • Kategoriserat under: Israel, SyrienHaaretz publicerade i morse att syriska och israeliska inofficiella representanter hållit hemliga samtal mellan september 2004 och juli 2006 angående ett framtida fredsavtal, och att dessa samtal avslutades på grund av att syrierna krävde att samtalen skulle få officiell status men Israel vägrade.
Från både israeliskt och syriskt officiellt håll förnekas kategoriskt att det skulle existera någon slags överenskommelse eller för den delen några seriöst menade samtal. Det kan man ju tro vad man vill om, men det tycks rätt uppenbart att ett israelisk-syrisk fredsavtal inte är omedelbart förestående.
Av nyfikenhet kollade jag på kartan och de förklaringar som nämns i artikeln. Där står att Golanhöjderna ska bli en stor demilitariserad park under syrisk förvaltning dit israeler har tillträde utan visum. Områdena på både den syriska och israeliska sidan demilitariseras, med den syriska demilitariserade zonen 4 gånger så stor som den israeliska.
Låter inte alltför smärtsamt, även om de flesta israeler instinktivt motsätter sig ett tillbakalämnande av Golanhöjderna eftersom de 1) utgör ett vackert och speciellt landskap dit många gillar att göra utflykter inklusive skidåkning på Hermonberget, 2) gränsen är fullständigt lugn, 3) de inte gillar iden om ”syriska stövlar som plaskar i Genesarets sjö”. Boende i regionen har livliga minnen från hur syriska soldater besköt kibbutzer, traktorer på fälten och diverse annat under åren 1948 till 1967. Men poängen i ett fredsfördrag är ju just att förhindra sådant på fredlig väg, och om Golanhöjderna blir fullständigt avmilitariserade så torde det ju inte föreligga några otroliga problem.
Men som sagt, detta är fortfarande ett synnerligen virtuellt dokument. Ett slags syriskt Geneveinitiativ. Förr eller senare blir det väl en lösning mer eller mindre enligt de här principerna…men till dess är Golanhöjderna israeliskt. Medan Khaled Meshal sitter tryggt i Damaskus och Nasrallah beordrar miljoner libaneser ut på gatorna. Vem behöver en fred med Syrien?
No related posts.
Anna Veeder är trebarnsmor, bosatt i Israel. Studerade judaistik och
arabiska i Berlin och på Hebreiska Universitetet i Jerusalem i början av
90-talet, idag judisk historia och Mellanösternkunskap på Israels Open
University. Försörjer sig som ekonomiansvarig men skriver mycket hellre
frilansartiklar för diverse svenska publikationer.
Alla texter av Anna Veeder



“till dess är Golanhöjderna israeliskt”
Golanhöjderna är syriskt territorium, israel ockuperar dem utan stöd i några lagar eller författningar.
Visst Maria, och jag utgår från att de flesta som läser här är medvetna om Golanhöjdernas status. Annars vore det ju rätt ologiskt att Israel skulle hålla hemliga samtal om attlämna tillbaka dem i ett fredsfördrag, eller hur? Tror du på fullt allvar efter att ha läst bloggposten att jag inte är medveten om områdets status? Hjälp.
Jag menar att de förblir israeliskt territorium i praktiken tills ett fredsfördrag slutits. Har någon en avvikande verklighetsuppfattning så får de gärna upplysa mig om den.
anna,
kanske är du under ytan en ondsint sionist ?
eller med tanke på skidbacken du trängtar efter en
smygalpinist ??
Jag kan inte tänka mig att man lämnar tillbaka Golanhöjderna öht (och jag hoppas verkligen inte det). Åtminstone inte förrän Syrien är fullt demokratiskt och pålitligt och det lär det ju inte bli under överskådlig tid.
Jag tvivlar på iden om en park håller i längden. Obebodda områden har en viss förmåga att dra åt sig människor, särskilt i Mellanöstern. Se på modellen i Wadi Ara:
Steg 1: Skicka in en ko i armens övningsområde. Resultat - eldupphör, eftersom reglerna förbjuder eldgivning när levande varelser finns på fältet.
Steg 2: Skicka in tre kor till, och en herde.
Steg 3: Bygg ett litet skjul åt herden.
Steg 4: Kräv av IDF att dra om gränsen för övningsområdet, eftersom, de facto, skjutbanan delvis ligger på jordbruksmark.
Steg 5: Bygg om skjulet till en lada.
Steg 6: Bygg om ladan till ett hus.
Steg 7: Bygg en grusväg.
Steg 8: Bygg fler hus åt klanens medlemmar.
Hela processen tar ungefär 20-25 år.
Slutresultat: Området mellan Wadi Ara och Wadi Milek som en gång var ett öppet fält och armens övningsområde är numera tätbebyggda villakvarter.
Jag har inga tvivel om att samma process skulle upprepas på Golanhöjderna efter en israelisk reträtt. Parken skulle förpassas till historieböckerna på 50 år. Och vilka garantier har våra barn-barn då för en lugn nordgräns?
Hästen, behåll gärna dina psykologiska tolkningar för dig själv och diskutera fakta istället. Tikotzinsky, du har definitivt en poäng. Och storyn med korna påminner ju även om hur bosättningarna på Västbanken gick upp, inte nödvändigtvis i militärt övningsområde utan snarare på palestinsk mark eller mark som förvaltas av staten Israel. Först sätter vi upp en vaktpost, sen bygger vi ett skjul till vakten, och en generator, och vatten, och en grusväg, och ett större skjul, och tre familjer som flyttar dit permanent, och så sätter vi ett stängsel runt rubbet och voila.
Den här utbredningsprincipen är nog rätt svår att stoppa. Men vad man än tycker om iden om en park så tycker jag att principerna för en fred med Syrien är värda att diskuteras. Visserligen förekommer ingen beskjutning vid gränsen, utan krigstillståndet tar sig andra uttryck. Men det är fortfarande ett krigstillstånd.
PS och angående garantier för en lugn nordgräns: vilka garantier har vi idag? Armen behöver inte Golanhöjderna för att bomba Damaskus inom två minuter i händelse av ett syriskt angrepp på Israel trots fredsavtal. Marken har inte alls samma strategiska betydelse som den hade för 30 år sedan. Möjligen de radar etc som sitter uppe där, men sådana teknologiska problem borde gå att övervinna. Och dessutom är ett fredsavtal med internationell backning en av de bästa säkerhetsgarantier som finns. Säkerhet är mer än militär styrka.
Maria:
Vill du vara snäll och peka ut vems landsgränser som defineras av en internationellt erkänt författning, eller ska det bara gälla Israel?
Ingen åttastegsraket men ändå.
1) Skräm skiten ur den herde som står där med sin get och fimpa ner hans olivlund.
2) Frakta dit en stor jäkla plåtcontainer och kalla den för historisk bosättning.
3) Hissa din flagga.
4) Beväpna dig till tänderna.
5) Kräv total uppbackning av en infanteribrigad med order att skjuta varenda käft som närmar sig.
Hela processen tar ca: 48 timmar. Slutresultatet: A brand new jewish settlement. Snyggt så..även om jag också “tvivlar i längden”.
Anna
Man kan ju naturligtvis hitta på många skäl för att låta bli att få normaliserade förhållanden med Syrien.
Att man inte ska lämna för att “gränsen är lugn”, står ju i bjärt konstrast med resonemanget rörande gränsen i söder…
Och ingen Israel vill ju dra sig tillbaka under beskjutning, vilket skulle då ge ett sken av en isrelisk flykt…hmmmm
Oavsett vilka mer eller mindre logiska argument som man hänvisar till så råder det ingen som helst tvivel att det största motståndet till att lämna tillbaka ockuperade områden är av ideologisk karaktär
“inofficiella representanter hållit hemliga samtal mellan september 2004 och juli 2006 angående ett framtida fredsavtal, och att dessa samtal avslutades på grund av att syrierna krävde att samtalen skulle få officiell status men Israel vägrade.”
Oj. Vad märkligt?!?
“Låter inte alltför smärtsamt”
Nä, och inte heller att Anna Veeder som uppenbar judisk ockupationsbosättare, uppenbart med inflyttade barn ger upp sitt hem i Haifa för arabiska (utkörda, men) återvändandes rätt att ta över detta
Allt naturligvis i fredens och rättvisans namn.
Precis som de elaka “Israeliska bosättarna i Golan” som “körde ut” de stackars oskyldiga muslimerna efter deras uttalade löften om etnisk rensning av judar, och olagliga agressionskrig, uppbackade av övriga arabvärlden krigiska armeer.
I övrigt låter hela upplägget som vad tyvärr kan förväntas av ett riktigt eftertänksam moraliskt ställingstagande,, med framförhållning, av sedvanlig valfri vänsteraktivst.
Golanhöjderna är syriskt territorium, israel ockuperar dem utan stöd i några lagar eller författningar.
Israel ockuperar Golan helt enligt internationella lagar. Det finns nämligen fortfarande inget fredsavtal mellan Israel och Syrien.
Undrar hur ordet “författning” skulle användas i detta fall.
Jag läste också om “hemliga” förhandlingar mellan Syrien och Israel. Dessutom om förhandlingar mellan Saudi Arabien och Israel. Men jag tror inte att någon riktig fred kan finnas innan alla muslimska länder i område får en rejäll portion av demokrati.
“Oavsett vilka mer eller mindre logiska argument som man hänvisar till så råder det ingen som helst tvivel att det största motståndet till att lämna tillbaka ockuperade områden är av ideologisk karaktär”
Vill du definera “ideologisk karaktär”? Jag kan vara beredd att hålla med dig i vissa tolkningar, men knappast om uttrycket “storisrael” ingår i argumentationen.
Att inte vilja ge sken av flykt är dock ett realpolitiskt argument. Det är väl inte direkt så att gränsen mot Libanon lugnade ner sig för att israelerna dragit sig ur?
Om jag får välja, så föredrar jag att sitta i hög terräng med ett gevär, hellre än att sitta i dalgången med en bit papper. We live in a tough neighborhood.
Mike
Visst finns det en klick med ”Greater-Israel” fanatiker, men det var inte dom jag syftade på primärt.
Det jag syftade på var att staten Israel har ett ideologiskt behov av en fiende, något att försvara sig emot.
“… staten Israel har ett ideologiskt behov av en fiende, något att försvara sig emot…”
Oj, så glada israelerna måste vara då att detta behov tillfredsställs av alla snälla tyrannier och terrorister. Bägaren måste rinna över av lycka.
Guardian
Judarna kämpar för en, sin, nation. 1948 blir det verklighet, efter tusentals år av förföljelse och lidanden. Och på ett konstigt sätt, mitt i allt ihop, skapar man ett ideologiskt behov av en fiende. Judarna behövde det naturligtvis, sådär tre år efter WWIIs slut. Vilken tur att araberna anföll 48 så att de kunde hjälpa judarna på traven. Logiken och klarsyntheten är slående. Vad detta ideologiska behov består av, kommer från och varför det finns över huvudtaget är bekvämt osagt.
Ja jösses, man ska tydligen aldrig sluta att förvånas här…
Om tråden gäller ett tillbakadragande från Golan som ockuperades 1967, så får man själv efter bästa förmåga försöka räkna ut vad jag menar…
“Det jag syftade på var att staten Israel har ett ideologiskt behov av en fiende, något att försvara sig emot.”
det är väl ett av kriterierna för att skapa en stat, att försvara sig mot ngt yttre och värna sin egen egen säkerhet.
de arabiska staterna, t o m en del muslimiska i det fjärran asien eller i det varmaste afrika känner sig ju hotade av JUDARNA och definierar på så sätt sin “muslimska nation”. snacka om egen inre osäkerhet man har att försvara. prozac skulle göra mer nytta. eller lite kat.
“Det jag syftade på var att staten Israel har ett ideologiskt behov av en fiende, något att försvara sig emot.”
Det är ju annars en ganska intressant tolkning, en som är ganska vanlig vad jag märkt. Vad baserar du det på? Mina personliga erfarenheter av israeler säger nämligen motsatsen, att det är ett jäkla härke att behöva offra tre år av sitt liv i skarp tjänst, ha en årligt återkommande repmånad tills man är 45 och att ha samma skattetryck som i Sverige, fast utan förmånerna.
Inget svar alltså…inte förvånande!