Al Hamatzav

Interpellationsdebatten bestod framförallt av floskler och till intet förpliktigande klichéer. Ska man skratta eller gråta ?
Man ska ta utrikesministern på allvar.
I den här riksdagsdebatten har Bildt en kraftig slagsida åt att enbart peka ut Israels försyndelser. Debatten blir så småningom en tragikomisk fars. Ohly och Hultqvist driver på med fanatisk iver, och Bildt håller oftast med !
För att balansera Bildts ensidighet, kommer här ett antal kommentarer, som är medvetet polemiska. Om Bildt, vår Utrikesminister, hade varit saklig, och inte så anfäktad av driften att utse Den Skyldige, så hade också min respons blivit av ett annat slag.

OBS ! Bildt nämner många goda, konstruktiva saker. Det är inte så, att jag dömer ut Bildt helt och hållet (det vore ju korkat). Det är inte heller så, att jag anklagar honom för att vara antisemit, antisionist eller anti-israel. Bort det. Jag menar att vissa uttalanden vittnar om att han inte riktigt är i fas med vad som nu sker, att han fastnat i en daterad retorik. Och Sverige lider de facto av ett “moralitets-komplex”. Jag säger: sluta genast med det vanemässiga fördömandet och predikandet. Kör ett skift i verkstan och sluta snacka. Starta joint ventures mellan svenska, palestinska och israeliska företag.
Ge Abbas öronmärkta pengar som ska användas till civil infrastruktur. Det behövs fredsbyggande kreativitet. Det krävs att en gång för alla ta sig upp ovanför pro/anti-debatten.
Vidta konkreta åtgärder på marken som visar människorna att en bättre tillvaro verkligen kan växa fram.
Kort sagt: boka ett tre-parts möte med Blair och Barak. Fokusera på business and jobs !
Bidra med konkreta och konstruktiva åtgärder som hjälper Abbas och Olmert.
Dvs: Sverige har, pga predikandet, halkat efter. Jag hoppas att Bildt tar egna, fräscha initiativ – att han kommer med banbrytande förslag och idéer som syftar till att underminera Hamas, samt till att ge “vanliga” palestinier bättre levandsförhållanden.
Sluta leta syndabockar. Hjälp de realistiska fredsarbetarna. M.M !
Och nu över till min kritik av Bildts retorik (kritik betyder inte i alla sammanhang att man vill påtala fel – det handlar också om att nyansera, addera, sätta in i sammanhang, förtydliga det som sägs samt att ge en alternativ verklighetsbeskrivning).
För nytillkomna läsare vill jag starkt rekommendera läsning av tidigare inlägg, som exempelvis “Fredsarbete”.

1: “Alla frågor är väl kända och identifierade; i stor utsträckning är ju också svaren väl kända och identifierade”.
Kommentar: En floskel. Hamas, som Sverige så gärna vill få in i värmen igen, erbjuder i sanning kända och definierade svar om att Israel bör utplånas. Israels extremhöger ger svar om att Jordanien är Palestina. Bland internationella folkrättsexperter råder ej konsensus om svaren. Bildt menar bara att ett svar är känt och identifierat: att det ska bildas en palestinsk stat vid sidan av Israel. Detaljfrågorna (och svaren) ska man förhandla om. Att förhandla innebär att man ska nå en kompromiss. Bildt bör sluta att skända Sveriges Riksdag med floskler.

2. “En alltför utdragen process riskerar att leda till att svårigheterna kommer att dominera över möjligheterna.”
Kommentar: En floskel. En av anledningarna till att Bildt säger detta, är att han har köpt och svalt vissa palestiniers skrämselpropaganda om att helvetet kommer att infinna sig om man inte snabbt kommer fram till en lösning. Denna skrämseltaktik (som älskas av bl a Erekat och Qureia) är inte bara fånig, den vittnar om en del av den palestinska tragiken; det har alltid låtit så här – om ni inte gör det och det, så blir det krig, blod och död. Bildt, om någon, borde väl vid det här laget ha lärt sig att civila, demokratiska och byråkratiska processer tar tid. Att förhandla är segt, tråkigt och extremt tidskrävande.
En annan anledning till att Bildt säger så här, är att han tycks ha anammat den kritik mot Oslo-avtalet som vissa gärna luftar: det var fel att satsa på en långsam, steg-för-steg process, det var fel att undvika kärnfrågorna till förmån för temporära och partiella frågor. Den här kritiken, som man i och för sig kan föra en diskussion kring, bottnar dock i efterklokhetens kranka blekhet:
“Oslo-konceptet fungerade inte, alltså hade man tänkt fel”. Det är patetiskt att höra de som dömer ut Oslo-idéen, och som säger att man då borde ha gått direkt på kärnfrågorna. Då hade det blivit bra. Men även jag vill då delta i den kontrafaktiska diskussionen:
Det är med största sannolikhet så, att om man 1993 hade gått direkt på kärnfrågorna, så hade allting kraschat ganska snabbt.

3. Bildt efterlyser “palestinska krafttag för att refomera förvaltningen, inklusive ett större ansvarstagande för säkerheten”.
Kommentar: Bildts första groda är att han slår in en öppen dörr. Jomenvisst – den palestinska myndigheten ska gradvis ta över säkerhetsansvaret – det är poängen med att ha en process som ska leda fram till en stat. Bildts andra groda handlar om att han bekvämt nog undviker att tala om det nålsöga Abbas måste ta sig igenom – nämligen att avväpna Hamas och åter ta ansvaret för säkerheten i Gaza. Detta är ju det i särklass största hindret, på den palestinska sidan, på vägen mot tvåstatslösning och fred.

4. “Utgångspunkten är 1967 års gränser, även om det är uppenbart att det kommer att behövas vissa justeringar. Dessa måste emellertid grundas på överenskommelser mellan parterna.”
Kommentar: Jag har i ett antal inlägg och kommentarer, och i en diskussion med professor Ulf Bjereld, pekat på det problematiska i att betrakta stilleståndslinjen (resultatet av ett aggressionskrig) som självklar utgångspunkt för gränsdragningen mellan Israel och det framtida Palestina. När Bildt talar om “vissa justeringar”, antar jag att det handlar om något slags torr UD-humor. Det kan ju mycket väl bli tal om “flera och stora justeringar”. Landswaps av mer spektakulär art, t ex. Bakom Bildts ord finns dock något han av förståeliga skäl inte vill ta upp: om Israel leds av en mitten-vänster regering, blir det nog bara smärre justeringar. Men om Israel leds av en högerregering, då blir det inte ens en tumme.

5. “I detta ligger självklart att ockupationen och den med denna sammanhängade bosättningspolitiken måste upphöra. En palestinsk stat måste ges förutsättningar att utvecklas genom ett sammanhängande territorium och fritt tillträde till omvärlden.”
Kommentar: Inga anmärkningar. Men man bör reflektera över att om den palestinska staten måste ha ett sammanhängade territorium (Gaza-Västbanken), så ställs man inför oerhört svåra förhandlingsproblem. Och det är just här som land-swaps av mer dramatisk art kan bli verklighet. Det är just här som komplexiteten kan anas. Men en nybliven självständig palestinsk stat kan naturligtvis inte förvägras det som alla andra självständiga stater åtnjuter.

6. “Vi anser att separationsbarriärens sträckning, bosättningar och så kallade utposter på ockuperat område strider mot folkrätten och utgör hinder för en framgångsrik fredsprocess.”
Kommentar: Inga anmärkningar. Men en utrikesminister borde också ha uttryckt förståelse för att Israel med säkerhetsbarriären försöker skydda sig mot självmordsterror (men att Sverige ogillar sträckningen). Han borde också ha sagt att Hamas terror mot civila strider mot folkrätten, och att detta utgör ett ofantligt större hinder än muren för en framgångsrik fredsprocess. När det gäller frysning av byggnadsverksamhet på Västbanken samt de s k utposterna, kunde han ha relaterat till att detta är krav som åläggs Israel i Färdplanens första fas. Om Olmert undlåter att uppfylla dessa krav, finns det definitivt fog för att rikta kritik mot den nuvarande israeliska regeringen. (Det kan också vara på sin plats att be utrikesministern att rikta ev. kritik mot specifika israeliska regeringar, istället för att hänga ut “Israel”. En sådan nyansering skulle höja Sveriges anseende.)

7. “Israel har förvisso rätt att försvara sig mot qassambeskjutningen, men en begränsning av el- och bränsleleveranser utgör kollektiv bestraffning som inte är förenlig med folkrätten.”
Kommentar: Han borde ha nämnt att raketbeskjutning mot civila i Israel är ett brott mot folkrätten, och att ingen stat kan acceptera sådant. Han kunde ha nämnt att Israel i första hand satsar på att med militära medel bekämpa Hamasterroristerna, och att Tsahal här är så långt ifrån kollektiv bestraffning som bara är möjligt. Han kunde ytterligare ha betonat sin förståelse för Israel, som efter att ha evakuerat Gaza fått raketer i huvudet som svar. Han kunde ha uttryckt sin glädje över att Israel är en rättsstat, vars domstolar prövar alla sådana här åtgärder. Han borde ha riktat hård kritik mot Hamas och inte minst Iran som gör allt de kan för att sabotera fredsarbetet. Han borde ha förklarat för Ohly att sådana drakoniska åtgärder som att strypa tillförsel av el och bränsle aldrig skulle ha ägt rum om inte Iran och Hamas hade ägnat sig åt en väpnad kamp i syfte att förgöra den judiska staten. Han kunde ha sagt att Abbas förtjänar allt vårt stöd medan Hamas och Iran förtjänar att fördömas.

8. “Det är också viktigt att hjälporganisationer ges obehindrat tillträde till Gaza och att gränserna öppnas så att den palestinska ekonomin kan fungera. Sverige och Europeiska unionen har också upprepade gånger betonat att förbättrad rörelsefrihet i Gaza och på Västbanken är avgörande för att uppnå framsteg i fredsprocessen.”
Kommentar: Bildt borde ha nämnt att den främsta orsaken till att hjälporganisationer har svårt att göra sitt beundransvärda jobb i Gaza, är att Hamas har genomfört en mot folkrätten stridande kupp, och att den Iran-stödda terroristorganisationen Hamas utgör ett allvarligt hot mot de israeler och palestinier som försöker uppnå tvåstatslösning och fred.
Att ta bort vägspärrar på Västbanken är ytterligare ett av de krav som åläggs Israel i Färdplanen. Att göra detta ska mycket riktigt förbättra rörelsefriheten. Om Olmert undlåter att göra detta, finns det fog för att rikta kritik mot den nuvarande israeliska regeringen. Men Bildt borde också att nämnt att borttagna vägspärrar och därmed förbättrad rörelsefrihet på Västbanken, riskerar att missbrukas av de krafter som väntar i kulisserna på att få förstöra fredsarbetet. Han borde, förutom att uttrycka sin förståelse för vanliga, civila palestiniers situation, ha uttryckt sin förståelse för att Israel och vanliga civila israeler alltid är hotade av militanta grupper som alltid försöker att utnyttja glipor i Israels säkerhetsarrangemang i syfte att utföra terrordåd mot civila israeler.

9. “Det är inte främst en ny fredsprocess vi behöver, utan en genuin fred.”
Kommentar: Torr floskel-humor a´la UD. Jag kan bidra till uppsluppenheten: “För att få en genuin fred, krävs först en fredsprocess. Och för att en fredsprocess ska fungera, krävs ett klart och tydligt mål om en genuin fred.”
Detta är ordvrängeri. Den insikt som döljer sig bakom begreppet “process” är dock att det kommer att krävas övergångsperioder mellan en åtgärd och en annan. Detta för att konsolidera det man gjort, och för att försöka bygga upp ett förtroende mellan parterna. Idéen om en plötslig, genuin fred är en önskedröm, ungefär som den att Det Himmelska Jerusalem ska sänkas ner från Gud och inta platsen där det jordiska och eländiga Jerusalem idag befinner sig.

10. “Låt mig börja med att säga att det finns en bred samsyn. Jag hade svårt att hitta något som jag har anledning att invända mot i det som har sagts”.
Kommentar: Byråkratisk och feg undanmanöver. Tidigare hade Lars Ohly sagt: “Palestinier ses som andra klassens medborgare. Det är uppenbart att det som utvecklas i Israel på palestinskt ockuperat territorium är ingenting annat än ett apartheidsystem”. Vidare sade han: “Palestinier får inte färdas på de vägar som byggts för de israeliska bosättarna och militären. Detta är apartheid.”
Att Bildt håller med om detta är anmärkningsvärt. Därmed urvattnas begreppet apartheid. Därmed förringar och trivialiserar Bildt det som fanns i Syd-Afrika, samtidigt som han ger en falsk och förvrängd bild av situationen på Västbanken. Men detta är typiskt. Svenska politiker, välmenande och idealistiska, har alltid letat ämnen att engagera sig i; Vietnam. Sedan hittade man Syd-Afrika. Och när detta var över, sökte man med ljus och lykta efter en ny fråga, ett nytt ämne för de politiska ungdomsförbunden att ta ställning till. Det spelar egentligen ingen roll vad ämnet är, bara man som ung politiker får ställa sig som motpol till den politiska motståndaren: “Om liberaler är pro-israeler, så måste vi vänsterpartister vara pro-palestinier.”
När den svenske politikern då sitter i en källare och planerar hur han/hon ska göra politisk karriär, blir Israel/Palestina-frågan ett verktyg för profilering och framgång.Tanken att pro/anti-debatten är korkad och borde ha skrotats för länge sedan, har aldrig slagit dem. Ja, jag raljerar över Ohly & Co. Han är en propagandist (i den här frågan).
Peter Hultqvist (s) förväntar sig hård kritik från Sverige mot Israel på flera punkter. Och han säger: “Den struktur som skapats banar tyvärr vägen för en enstatslösning.” Och vidare: “Om man menar allvar med en tvåstatslösning måste bosättningarna avvecklas. Väghindren måste bort. Infrastrukturen på Västbanken måste öppnas för palestinier. Allt som liknar bantustans måste avskaffas”. Jomenvisst ! Hultqvist läser innantill ur Färdplanen och försöker framställa sig själv som progressiv Mellan-Östern expert. Hemskt att se. Att Bildt är i samsyn med Ohly och Hultqvist är förstås en lögn. Men det inrikespolitiska läget i Sverige, med usla opinionssiffror för regeringen, alliansen och moderaterna, gör att Bildt väljer den fega vägen; intelligent och skicklig som han är, undviker han en rad dumheter från interpellatörerna och får det hela att se ut som om det råder samsyn och konsensus. Jag kan acceptera kritik om den bygger på hederlighet och saklighet, men när Bildt säljer sin ryggrad och själ för att undvika inrikespolitiskt bråk, framstår han verkligen som stående på tröskeln till pensionering.

11. Bildt fortsätter att prata om de ekonomiska projekt som bl a Blair är inblandad i (och som jag har skrivit om i tidigare inlägg). Bildt säger så: “Delar av detta är sådant vi har varit pådrivande för. Det finns arbete som genomförs av Näringslivets Internationella Råd här hemma och inte minst av turkiska intressenter…” Ok. Sverige har bevisligen gjort mycket gott för palestinier. Sverige har en humanitär meritlista, absolut. Men nu är det typiskt att Bildt inte kan säga att Sverige har gått i spetsen för nya, ekonomiska projekt på Västbanken. Det är istället Blair och turkarna som visar sig ha fattat det som svenska politiker fortfarande tillsätter utredningar om. Faktum är, att svenska politiker har varit så upptagna med att fördöma och predika, att man inte hängt med i utvecklingen. Det borde ha varit, och kunde ha varit, Sverige som gick i spetsen för de ekonomiska projekten på Västbanken. Men möjligheten för detta saboterades av Göran Persson & Co, vars predikningar till slut fick Israel att placera Sverige i frysen ett tag.

12. “Men samtidigt är det viktigt att ingripa mot Qassambeskjutningen”.
Kommentar: Bildt borde ha uttryckt hård kritik mot Iran och Hamas. Men han nöjde sig med en till intet förpliktigande formulering. Inte bra. Han väljer konsekvent att blunda för de krafter som gör allt de kan för att sabotera fredsarbetet. Därmed kommer de tomma orden snart att fastna i halsen, när allt det han inte vill befatta sig med, åter visar upp sitt hat och sin destruktivitet.

13. “Herr Talman ! Lars Ohly nämnde också i detta inlägg att det är viktigt att inse att det inte är två jämbördiga parter. Så är det självfallet när vi som nu fokuserar på ockupationspolitiken på Västbanken och i Gaza.”
Kommentar: Det är riktigt att Israel genom sin kontroll har ett särskilt ansvar för att vidta åtgärder som främjar fredsarbetet. Men Bildt borde ha nyanserat frågan. Han borde ha konstaterat att moderna, öppna demokratier med marknadsekonomi (som Israel ju är) är ytterligt sårbara för exempelvis självmordsbombningar mot civila. Dessutom har palestinierna världen på sin sida. Abbas ber inte om månen. Han kräver att gällande resolutioner ska implementeras. Alla, inklusive den israeliska ledningen, känner till villkoren. Israels officiella policy är ju klar: man ifrågasätter inte palestiniernas nationella aspirationer. FN:s beslut ska bli verklighet, punkt. Men säkerheten i varje fas av processen måste garanteras. Och det framtida Palestina måste bli en demokratisk rättsstat.
Men visst – “jämbördiga parter” är en fiktion. Det är en fiktion i Israel/Palestina-frågan, det var en fiktion när förhandlingar inleddes efter andra världskriget.

14. Bildt vill inte upphäva frihandelsavtalet mellan EU och Israel. Rätt tänkt.

15. “Flera har tagit upp vikten av att vi påtalar folkrättsbrottet. Det kommer att ske.”
Kommentar: Han borde ha använt pluralis-formen: han borde påtala att Syrien hyser det Iran-stödda Hamas, som i sin tur har genomfört ett militär kupp i Gaza, och som jobbar för att sabotera allt det Bildt hoppas på.

16. “Men på grund av alla de faktorer vi har diskuterat – vägar, bosättningar – kan det bli mycket svårare att förverkliga ett avtal.”
Kommentar: Jag baxnar ! Bildt stoltserar med sin populism ! Vägar och bosättningar utgör de facto problem. Men om och när man kommer överens om gränsdragningen, så kommer det att framgå, t ex, vilka bosättningar som ska evakueras. Men Bildt nämner inte med ett ord de destruktiva krafter som utgör ett betydligt större hot mot fredsarbetet. Bildt borde ha vänt hela interpellationsdebatten mot Iran och Hamas. Han borde ha läxat upp Ohly och sagt att vi måste vara uppriktiga och ärliga när det gäller hotet från extremisterna. Vägar och bosättningar kan man förhandla om. Men de krafter som står bakom Hamas, Islamiska Jihad m.fl måste i skrivande stund bekämpas med vapen. Bildt vågar inte se verkligheten som den är. Tragiskt.

17. Bildt säger att Sverige har goda förbindelser med Israel, och han uttrycker sin förhoppning om att Sverige ska spela en viktig roll framöver.
Kommentar: Sverige har pga sin predikande hållning gentemot Israel orsakat en försämring i relationerna. Sverige och Israel kunde ha kommit betydligt längre i en rad frågor (business, forskning, kultur etc). Men detta har bromsats pga Sveriges agerande och retorik. Och Sverige kommer inte att kunna spela en så framträdande roll i fredsarbetet som man hoppas på. Predikandet har gjort Sverige till en låg-prioriterad fredsprocesspartner.

18. “Det finns en annan inställning i Israel. Man tror inte längre på det sätt man kanske kunde tro att tiden arbetade för Israel”.
Kommentar: Lite väl flummigt för min smak. Han kunde, med inte alltför många meningar, ha nämnt den oerhörda och omvälvande process som tog sin början i Israel för 17 år sedan. Han kunde ha konstaterat att en förkrossande majoritet i Israel vill ha tvåstatslösning och fred. Han borde ha klargjort för Ohly & Co att det idag är de militanta grupperna, däribland de islamistiska, som utgör det största hotet mot det bräckliga och sårbara fredsbygget.

Bosättningar, murar, utposter och vägspärrar kan efter ett fredsfördrag avlägsnas på väldigt kort tid. Men för att komma fram till detta fredsfördrag krävs att Sverige vågar konfrontera bl a Syrien och Iran och kräva att dessa diktaturer omedelbart upphör med sitt stöd till de grupper som alltmedan Bildt stod i talarstolen förberedde aktioner som syftar till att sabotera fredsarbetet.

Kort sagt: Jag önskar bättre Bildt-kvalitet…

Posta till:

Liknande poster:

1. Bildt bloggar om sitt liv – tiger om EU och Iran
2. Svenskarna oroas av Irans Bomb-planer. Vad säger Carl Bildt?
3. Vad säger/bloggar Bildt om de nya sanktionerna mot Iran?
4. Diplomatiskt nederlag för Carl Bildt