En natt av torah-studier och ostkaka
Av Magnus Lindberg • 2006-06-01 • Kategoriserat under: JudendomMed den kommande solnedgången börjar den judiska helgen Shavuot. Tillsammans med Pesach, som inträffade för 49 dagar sedan och Sukkot, som infaller strax efter Yom Kippur (vanligen i september/oktober) utgör dessa tre helger de så kallade vallfärdshelgerna, då man i biblisk tid vallfärdade till templet i Jerusalem.
Namnet Shavuot betyder just veckor och syftar på de sju veckor som gått sedan Pesach. Tiden mellan Pesach och Shavuot är en ambivalent tid och traditionellt markeras detta med att man låter bli att raka sig eller klippa sitt hår. Man planerar inte heller sitt bröllop så att det infaller under denna tid.
Pesach firar som bekant uttåget ur Egypten. Shavuot firar mottagandet av Torahn på berget Sinai. Man kan fråga sig vad israeliterna ägnade sig åt därute i öknen mellan dessa båda två tidpunkter. Vad händer med en slav som friges, som aldrig har fattat ett eget beslut. Vad gör en människa helt utan lagar? Förmodligen känner man sig vilsen. Om man dessutom tänker sig att isreliterna vandrade ut i öknen och inte riktigt hade något begrepp om var de var påväg är det lätt att föreställa sig varför Omer-dagarna (dagarna mellan Pesach och Shavuot) är en sådan ambivalent tid.
En mer sekulär tolkning av Shavuot och Omer-dagarna är den att det första skördandet efter vintern skedde runt Pesach i biblisk tid och fortsatte i sju veckor, lagom till Shavuot var man alltså klar med årets första skörd, den av havre och vete. Även detta måste ha varit en ambivalent tid. – Kommer jag att ha nog att äta under året? Shavuot är alltså också en skördehögtid.
Traditionen påbjuder flera för Shavuot typiskt associerade ting. Man stannar uppe hela natten och studerar Torah, man äter mjökprodukter och man läser Ruts bok i sin helhet.
Det nattliga studiet av Torah sägs komma från att judarna försov sig den morgonen Moses gick upp på berget men jag ser personligen traditionen mer som en glädjeyttring över att ha fått Torahn av Gud och därmed också fått lagar att leva efter.
Mjölkprodukterna finns det flera skäl till. Med emottagandet av Torahn var judarna omedelbart bundna av dess lagar som ju bl a innefattar kosherslakt. De sägs därför ha strutat i köttet de redan föreberett och istället ätit mjölkprodukter.
En mer mystiskt förklaring är att det gematriska siffervärdet av de hebreiska bokstäverna för mjölk – חלב är 40, vilket också är det antal dagar Moses stannade på berget med Gud.
Ruts bok har ett tydligt skördetema och handlar också just om Rut, judendomens främsta konvertit. En moabitisk kvinna, som gifter sig med en judisk man i Moab, blir änka men väljer att följa sin svärmor Naomi till Betlehem med vad jag personligen tycker är de vackrasta orden bibeln har uppbådat:
“And Ruth said, Entreat me not to leave thee, or to return from following after thee: for whither thou goest I will go; and where thou lodgest I will lodge: thy people shall be my people and thy God my God:
‘Where thou diest, will I die, and there will I be buried: The Lord do so to me, and more also, if ought but death part thee and me.’”
Accepterandet av Naomis Gud som sin egen och eden att “Ditt folk skall vara mitt folk” är ett emottagande av Torahn i miniformat. För vad är en konvertit om inte just en person som tar emot Torahn?
Chag sameach!
No related posts.
Magnus Lindberg grundande bloggen al-hamatzav.org 2004 men är inte längre en del av den.
Alla texter av Magnus Lindberg
Tack för det! Chag sameach, Magnus!
Och därifran kommer också Pingst även om betydelsen ändrats. Från biocrawler.com:
“…The name “Pentecost” comes from the Greek word Pentékosté, meaning “fiftieth”, and originally referred to Shavuot, celebrated after seven full weeks on the fiftieth day after Passover (the second day of Passover, on the 16th of Nisan, is the first day of counting the Omer). The Hebrew festival was originally connected with celebrating the first-fruits of the spring grain harvest, but the Christian festival lost those associations…”
http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1148482083326&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull
Vad gör era bröder i det heliga landet med slantarna?
Inte relevant för tråden, medges men jag är för lat för att maila.
T
A-K,
Tänk, jag har funderat i massor av år vad sjutton man har Pingst till men jag har aldrig hittat någon som kunnat svara. Nu vet jag. :)
Tommy,
Ptja, av bilden att döma köper man ammunition för dem och sedan skjuter man i luften. Först tänkte jag retoriskt undra vad som händer när kulorna landar igen men sedan kom jag ihåg 9-åriga Nuran Dib som dog förra året av just en sådan kula och svaret var givet – Man skyller på israeliska krypskyttar!
Ja den kristna pingstens koppling till den judiska Shavuot-högtiden har förvisso gått förlorad. Pingsten i Sverige har förresten förlorat sin kristna koppling också :)
Men traditionellt ser väl kyrkan pingsten som en uppfyllelse av Shavuot. På pingstdagen föll den Helige Ande över lärjungarna i Jerusalem och kyrkan föddes. Analogt med att judendomen föddes när Israel fick lagen. Och på pingstdagen kom förstlingsskörden, av det vetekorn (Jesus) som lades i jorden vid påsken, med flera tusen nyomvända i Jerusalem (Apg 1-2).
Fast idag betyder pingst mest syréner och pollen.
Talet 40 är annars en favorit i bibeln, och brukar symbolisera ‘många’. På tal om inget annat…=)
Vi “christian sionists” uppskattar till fullo pingsten som den högtid den är. Shauvot är vår motsvarighet till den hänryckelse inför naturens explosion i mångfaldigande som denna tid på året innebär!
Observer,
känner du till konstnären Per Julius (Nyström) som målar från Höga Kusten och är speciellt förtjust i den tid på våren när björklöven ser ut som små musöron, när naturen bereder sig att explodera?
A-k Roth!
Jepp. Och jag och min fästmö(judinna) älskar avbildningarna av naturens explosion i maj och juni!
Vi goys gillar också våren!
Observer: En gång för länge, länge sen vaktade jag en tvåårig Per Julius medan våra respektive mödrar sjöng i kören på ett symöte. Jag tror han satt och ritade. :)
Bulten, det gör väl alla, speciellt i kalla Sverige är den om något väl mottagen. Jag personligen tycker faktiskt om alla årstider i Sverige i allmänhet, men jag vill att de ska vara på riktigt. Det finns inget värre än en slaskig vinter, när smältsnö blir is som inte går att gå på utan att man sträcker ryggen.
Vill bara väcka en liten tanke till ordet konvertit eftersom det ibland används på ett kränkande sätt. Konvertit är man så länge man inte är jude. När man väl är jude är man inte konvertit längre.
Skälet att det är viktigt att tydliggöra detta är att det blir en väldigt kränkande uppdelning att kalla en del judar konvertiter och en del för vaddå? Riktiga judar?
Rut var konvertit tills dess hon blivit judinna. Därefter var hon inte konvertit längre.
Grounded,
Mea culpa. Du har helt rätt.
Magnus.
Både jag och säkert många andra goyim som är Israelvänner, är intresserade av judendomen, inte bara då rörande trosfrågor utan även seder och bruk.
Det är därför ett lovvärt initiativ du tagit på dig att informera oss om hur era helger firas.
Jag är gammal och haft tillfälle att deltaga i firandet av de flesta helgerna, som gäst hos goda vänner i Israel och känner ju därför till en del av det du beskrivit, men för de av mina åsiktsbröder som inte haft denna möjlighet är din artikel en god källa till ny kunskap.
Kan jag hoppas på att att få läsa om kommande helger allteftersom de infaller och kanske lite annat smått och gott om judendomen, som man visserligen kan leta på på amerikanska siter men som är nästan omöjligt att hitta på svenska?
Även om man kan exvis engelska rätt bra, så är religion och filosofi det som är svårast att förstå,speciellt då om man inte känner till bakgrunden.