Al Hamatzav

pressen på Hamas i Gaza börjar ge resultat. Enligt pressuppgifter har Haniye skickat ut trevare om ett eld-upphör, där Hamas skulle gå i god för alla terror-organisationer i Gaza. Med 20 döda på en vecka och ett knappt hundratal på en månad, och med åsnekärror som främsta transportmedel sedan bensinen tagit slut verkar Hamas ha insett att Qassam-elden inte främjar Gaza-bornas intressen. Inte nog med att kriget går dåligt för Hamas & Co. och bra för Israel, IDF har dessutom lyckats hålla de civila dödsoffren till noll. Inte bra för palestinska propaganda-maskineriet eller palestinsk moral.

Israels modus operandi har alltid varit att gå med på en vapenvila så fort araberna* skriker HALLAS. Förmodligen kommer så att ske även denna gång, kanske efter ytterligare någon eller några veckors fortsatta förhandlingar och operationer. Men frågan är om det verkligen ligger i Israels intresse att göra eld-upphör just nu?

Den viktigaste variablen är hur lång tid Hamas har på sig innan organisationen och dess maktposition kollapsar. Det kan tänkas att Hamas känner ett strategiskt hot om blockaden och kriget tillåts fortsätta i steady state. Kanske pengarna håller på att ta slut, kanske de är rädda att befolkningens tålamod tar slut, kanske har moralen börjat tryta, eller kanske ledarna är rädda för sitt eget skinn. Ingen vet, men steady state innebär stora risker för Hamas.

Den andra och kanske lika viktiga variablen är vilka militära och politiska mål Israel kan ha fastställt. Om det strategiska målet är att få ett slut på Qassam-terrorn, då är det ju rimligt att gå med på en vapenvila. Men om det strategiska målet går längre, och innefattar att få ett slut på Hamas i Gaza – ja, då är det bara till att köra vidare tills organisationen kollapsar. Nu är det naturligtvis inte så enkelt, eftersom Israel näppeligen kan fortsätta det lågintensiva kriget om Hamas ensidigt gör eld-upphör. Ryssarna gjorde så i Tjetjenien, men Israel är känsligare för internationella politiska påtryckningar än Ryssland.

För Hamas del så är naturligtvis ett eld-upphör inget annat än en kort- eller långvarig paus för att omgruppera, beväpna sig samt befästa maktställningen. Hizbollah-modellen har ersatt självmordsterror-modellen. Hizbollah kunde utnyttja 6 års lugn till att bygga upp den imponerande raketarsenalen som var så problematisk för IDF i kriget 2006. Hamas har inga problem med sådana tidsperspektiv – det finns inga omedelbara politiska eller militära hot mot organisationens maktposition under ett vapenstillestånd med Israel.

En joker i sammanhanget är Gilad Shalit, den kidnappade israeliske soldaten. Israel brukar betala ett högt pris för fångna soldater, men ekvationen kan se annorlunda ut i Gaza. Om Hamas fruktar för organisationens framtid, då kommer Shalit sannolikt att friges i utbyte mot ett symboliskt antal palestinska fångar som en del av eld-upphör överenskommelsen.

Jag skrev i en tidigare post att ett långvarigt utnötningskrig mot Hamas är Israels effektivaste strategi, men att en sådan strategi kräver tålamod och självdisciplin. Haniyes signaler tycks bekräfta den tesen. Jag tvivlar fortfarande på att Olmert har fattat ett beslut om ett långvarigt krig, och jag tvivlar också på att han är kapabel att göra det. Därför kan vi vänta ett on-again off-again krig mot Hamas som inte leder någonstans alls annat än till fortsatt polistisk och ekonomisk isolering. Som vanligt hamnar civilbefolkningen i kläm.

*Syftar på alla Israels krig, även de lågintensiva.