Den Iranska perfekta stormen – Israel är ..(fungerande version)
Av Michael Diamant • 2010-01-05 • Kategoriserat under: Allmänt, Intressant just nu, Iran, IsraelAtt läsa om demografi är ett av mina favoritnöjen. Få ämnen fascinerar mig så mycket kanske till trots av att många anser det vara en allt för abstrakt förklaringskälla till skeenden i världen. Demografi är inte allt och förklarar heller inte varför människor agerar som de gör, däremot hur många som finns tillgängliga att agera som de gör. Med många menas inte absoluta numerär utan ett åldersegments relativa storlek till äldre och yngre segment. Det är lite som osteologi där en forskare bara genom att utläsa ur ben kan säga om varelsen var karnivor, kunde springa snabbt och om den föredrog att slåss eller fly. Demografer kan på samma sätt utläsa och förklara olika samhällsskeenden. Finns många äldre i förhållande till yngre blir ett samhälle relativt stabilare och vice versa. Många barn skapar ett befolkningstryck med särskilda konsekvenser men fungerar även det stabiliserande då de unga vuxna är sysselsatta med att ta hand om de som är än yngre. Många barn brukar dessutom vara ett uttryck för att ojämlikhet mellan könen då män och kvinnor har olika reproduktiva strategier beroende på ansvarsfördelningen. Hur könsfördelningen förändras över tiden (åldrande) säger mycket om vilka samhällsförhållanden som finns. Förändringar i ålderspyramiden påverkar maktstrukturer och kan både vara ett uttryck för kulturskifte eller bidra till själva förändringen. En av de intressantaste och “farligaste” befolkningsstrukturerna är en så kallad “youth bulge” eller ungdomsbula. En youth bulge uppstår när ett samhälle med höga födelsetal och låga dödstal gradvis övergår till ett samhälle med lägre födelsetal men fortfarande låga dödstal. I befolkningspyramiden uppstår då en bula efter några år av yngre mellan 15-35 som ofta tidvis är fler än de som kommer efter dem. Ungdomsbulor uppstår inte alltid och kan se olika ut. Extrema fall beror ofta på extrem nativitet som under mycket kort tid övergått i låg nativitet. Fenomenet förekommer över hela världen och två typexempel är Kina och ännu extremare Iran som visar vägen för resten av mellanöstern.
Varför är ungdomsbulor så farliga? Främst för att de är destabiliserande och att de utgör grogrund för extremism. Bulan i sig brukar ofta vara svår för samhällen att absorbera ekonomiskt med följd av högre arbetslöshet och upplevt sämre chanser även för de högre segmenten då konkurrensen vanligtvis ökar inom den högre utbildningen. Utbildningens relativa värde minskar då arbetsmarknaden får tillgång till fler unga akademier under kort tid. Det sistnämnda spär på den destabliserade effekten extra mycket. Kontentan är att samhället fylls av många, universitetsutbildade, arbetslösa unga vuxna som inte har barn att försörja. De har alltså väldigt mycket “fritid” och deras ungdom och utbildning drar många till radikalism och opposition. Noterbart är att även under goda ekonomiska förutsättningar så brukar ungdomsbulor skapa “problem” med den ungdomsrevolt som svepte västvärlden under slutet av 60-talet och början av 70-talet som praktexempel.
Den Islamiska Republiken Iran har lyckats med konsttycket att skapa den mest extrema youth bulge-situationen någonsin i mänsklighetens historia. Den är maximal med undantaget att Iran fortfarande har en stor landsbygdsbefolkning och “asociala beteenden” sker i städerna.
Grunden lades nästan samtidigt med att de nya makthavarna installerat sig. Den barnbegränsningskampanj som Shahen inlett avskaffades då den var en oislamisk komplott från västvärlden för att försvaga islam (liknande tongångar hördes för övrigt från större delen av den muslimska världen). Regimen började istället propagera för ett högt barnafödande för att stärka den islamiska republiken. Babyboomen fick en skjuts av Iraks anfall då fler barn som sågs som fler framtida soldater. Redan i slutet av 80-talet började dock mullorna inse sitt misstag. Befolkningen växte i enorm fart och skapade ett tryck som inte samhället klarade av. Allt från försörjning till infrastruktur hotades av kollaps under den tyngd som de enorma årskullarna skapade särskilt då dessa krävde resurser på ett sätt som tidigare årskullar inte krävt (allmän skolgång etc.). Regimen gjorde därför en kovändning och började uppmuntra barnbegränsning, fördröjning av äktenskap och högre utbildning. Vändningen skedde snabbt och från att ha haft extremt hög nativitet har Iran idag en nativitet som liknar den i industriländer. Samtidigt har den högre utbildningen expanderat kraftigt med hjälp av oljepengar utan att det finns särskilt många arbetstillfällen när studenterna väl är färdiga. Den Iranska ekonomin är nämligen extremt vanskött för att vara ett land med sådan stor potential (kombinationen av olja och iranier borde innebära guld och gröna skogar med tanke på hur exiliranier presterar). Vi har alltså en cocktail av extremt många mellan 15-35 år som i högre utsträckning saknar egen familj, har högre utbildning och är arbetslösa. Boom, krasch, pang!
I Israel finns flera analytiker som roat åskådar denna utveckling föga reflekterande att man odlar ett identiskt scenario. Nu rör det inte israels judiska majoritetsbefolkning utan den muslimska palestinska minoriteten. Förhållandena är nämligen sådana att en identiskt utveckling håller på att skapas. Den muslimska palestinska befolkningen i Israel har länge präglats av en klassisk pyramidform med en bred bas dvs ett högt barnafödande. Utbildningsnivån har varit och är låg liksom de materiella ambitionerna (relativt den judiska befolkningen). Förändringar har dock inletts och nedräkningen börjat. Sedan 2003 har en dramatisk nedgång i födelsetalen inletts.
För varje år söker sig dessutom fler universiteten och den muslimska palestinska minoriteten börjar allt mer likna den judiska i sina materiella krav. Samtidigt så finns både verkliga och uppfattade hinder i form av diskriminering som skapar frustration. Arbetslösheten är högre bland araber och de som har utbildning får sällan de jobb de är utbildade för. Ur ett nationalistiskt perspektiv känner sig palestinierna förfördelade då staten inte verkar i deras intressen varken nationellt eller lokalt (byggtillstånd och byggande av omringade judiska samhällen exempelvis). Israel är inte där Iran är idag, men om 20 år garanterat. Med den vetskapen är ekonomisk utveckling av Gallilen och Negev en prioritet som rör mer än att vidhålla en judisk majoritet i dessa områden (för att undvika separatism). Dödsskjutningar och uppror betydligt värre än de som skedde år 2000 är annars att vänta. Men vem har tid att tänka långsiktigt i Israel?
No related posts.
Michael Diamant är 29 år och arbetar som översättare för ett israeliskt företag. Intresserad av historia, demografi, politik, samhälle och halva universitetskatalogen. Brinner för stadsplanering.
Alla texter av Michael Diamant
Demografi i all ära. På nationell basis är det en intressant fråga. På internationell en bomb.
Vi diskuterar klimatförändringar. Hur det nu är med den saken kan man diskutera och sista ordet är ännu inge sagt.
Dock. En sak som framstår mer klart för var dag anser jag vara att jordens lider av en ohållbar befolkningstillväxt. Gissningsvis skulle vi behöva en minskning till hälften av jordens population, kanske mindre, för att få tillstånd en hållbar långsiktig utveckling.
En möjlig politik vore att i alla länder begränsa barnafödandet till max 2 barn/ familj. Vi skulle då ganska snart börja se en befolkningsminskning på vår planet. Visserligen kommer vi få en puckel med relativt få yngre och många äldre, likt den i Japan. Men någon gång måste vi ta den smällen och ju förr desto bättre. Att vi någon gång måste sätta ner foten och sätta stopp för den okontrollerad befolkningsexposionen vi nu har är nog något de flesta inser, t.o.m våra valda politiker. Problemet är bara det att det för dem är en så het potatis att ta i att de hellre väljer blunda för denna än att ta tag i det. Då är det lättare och populärare att fokusera på klimatförändringar. Som om dessa skulle vara oberoende av storleken på världens befolkning.
Tar inte vi människor tag i frågan och genomför en planerad populationsreglering på vår planet kommer naturen eller “himlen” att göra det åt oss, men då på ett för oss okontrollerbart sätt. Om vi överlåter “jobbet” till naturen eller “himlen” är det min förståelse att befokningsminskningen främst kommer ske genom pandemier och i viss utsträckning naturkatastrofer.
Om naturen kommer behöva släppa loss sina krafter beror det på att vi människor missbrukat och misslyckats med vårt uppdrag. Nämligen att förvalta denna planet till allas vårt bästa för nu och för framtiden.
En sak är jag säker på och det är att “himlen” inte kommet låta oss ta kål på vår planet. Det tar allför lång tid att bygga upp en ny planet och det är alltför många väsen som är beroende av den för sin utveckling för att den ska tillåta en självisk mänsklighet att förstöra den. Hellre än att låta planeten gå under kommer “himlen” välja att kraftigt reducera mänsklighetens storlek.
Fågelinfluensan och Sars är varningssignaler. Fortsätter vi den inslagna vägen kommer en pandemi ingen av oss kommer kunna skydda sig från.
Jag vill bara tillägga att den enskilda händelse som mest radikalt ändrar en nations befolkningsstruktur är krig.
Det är precis som om människosläktet efter åderlåtningen på unga män i krig vill kompensera sig genom att producera stora barnakullar under de första efterkrigsåren.
Så var det i Europa under det halva decenniet efter WW II och så blev det i Iran efter det kostsamma kriget mot Irak 80-88.
Den iranska ungdomsbulan är till stora delar, ett resultat av detta krig.
/BR
1. Solen
Vem ska betala pensionerna? Ett stort problem i många länder.
2. BR
Hur var det med barnkullarna i Svedala under kriget, som vi inte var med i?
Har för mig att det föddes mer battingar än vanligt.
Michael
Har läst att det finns en hel del frustrerade unga män i Egypten. De har högre utbildning men får inga jobb och kan därför inte gifta sig.
Ulrika!
Jodå visst var barnakullarna under 5-7 år efter WW II mycket stora även i Sverige vilket givetvis inte kan förklaras av krigsförluster av unga män.
Däremot förelåg kanske en del abstinens efter den långa beredskapstiden i fält *s*.
/BR
Ulrika
Frågan om pensioner är som du rätt förstått en nyckelfråga för att få ner födelsetalen i U-länder. För i de länder som saknar pensionssystem är det barnen som säkrar ålderdomen.
Införandet av hållbara pensionsystem är därför en förutssättning för att kunna genomföra en internationell barnbegränsingsreform. Det är en stor och i många länder en genomgripande fråga men av existentiell karaktär för oss alla och som därför borde engagera varje ledande politiker och regering.
7. Son of the sun
“… nyckelfråga för att få ner födelsetalen i U-länder. För i de länder som saknar pensionssystem är det barnen som säkrar ålderdomen.”
Jovisst, men har det inte blivit en nyckelfråga i de utvecklade länderna också pga av för få barn? Barn som ska växa upp, utbilda sig och sedan jobba och inbetala till pensionerna? Normalt behövs det flera som jobbar per pensionär. Nu är det allt färre och systemet är hotat. För att inte nämna arbetslöshet, i synnerhet bland de unga. Alltså behöver Europa fler barn, inte färre. Pyramiden hamnar upp och ned som jag ser det. Det gäller att skapa en jämnvikt, färre barn i u-länderna, mera barn i Europa.
Ulrika
Visst hamnar pyramiden upp och ner. Men någon gång måste den göra det för att bryta befolkningstillväxten och då kommer pensionerna behöva sänkas. Och det kanske ganska rejält. Våra samhällen står då inför stora problem. Men väntar vi blir de än större. Och allt beror på att vi satsar på illusionen om evig tillväxt. Både av människosläktet och materiellt. Men det är ohållbart. Så ju tidigare vi bryter villfarelsen av en ständigt ökad världsbefolkning desto mindre smärtsam blir omställningen.
Och som sagt. Lyckas inte vi människor komma till den insikten och göra den för planeten nödvändiga omställningen kommer “himlen” göra det åt oss. Och då kommer vi önska vi gjort det själva : (
Son of the Sun och Ulrika
Nu fungerade typiskt nog inte bildlänken så ni kan se pyramiderna i stort format. Jag får inte göra reklam men ni kan alltid titta hur det ser ut på min blogg svensk israelobservation.
Nåväl, Jorden kan försörja 25 miljarder människor med hög levnadsstandard utan problem. Allt handlar om planering och hur vi konsumerar. Viktigast är smart planering och övergång till konsumtion som inte belastar. En annan faktor är att öka planetens absorptionsförmåga genom att tex öka skogsarealen. Tar vi Europa som exempel så har skogsarealen ökat markant de senaste 100 åren samtidigt som befolkningen ökat från 400 till 700 miljoner.
Gällande demografi så är det viktigaste INTE om befolkningen ökar eller minskar utan vilket tempo den gör det. Hela poängen är att det går för snabbt åt båda hållen i flera fall. Väst blev rikt genom en långsam befolkningstillväxt som varade i 200 år!
Eftersom befolkningen ökat rekordartat i länder som Kina och Iran exempelvis så har man varit tvungen att tvärnita. Det skapar obalanser och äventyrar strävan att bli I-land. Hade Kinas befolkning växt långsamt hade man inte behövt införa 1 barns politiken och samhället hade haft en sundare befolkningssammansättning. Om ni undrar varför Kina har så bråttom med sin tillväxt så beror det på att man vill hinna bli “rik” innan man blir “gammal”. Nu finns optimalt med arbetsföra människor i Kina och få att försörja. Men efter 2010 börjar andelen arbetsföra minska. Det är svårt att utveckla ett samhälle med stora sociala kostnader och många pensionärer.
För Iran och flera andra u-länder kommer man inte nå I-landsstatus eftersom man hinner bli gammal innan man blir rik.
För I-världen är problemet hur stagnationen/stabiliseringen går till väga. En långsam befolkningsminskning är ingen fara och det klarar ett modernt samhälle. Fler som jobbar längre plus ny teknologi. Går det däremot för snabbt som i Italien och Tyskland blir det pankaka. Kostnaderna kommer skena vilket kommer skapa en enorm börda för de som arbetar, hämma tillväxten och försämra levnadsstandarden för det stora flertalet. Slutligen är det inte bra för samhällsharmonin (exempelvis genom ökad invandring, konlflikt mellan generationerna) och definitvt inte för miljön. Miljöteknik kostar pengar (att installera och utveckla) och några sådana kommer det inte finnas.
10. Mikael D
Tack för ditt mycket intressanta inlägg. Mycket viktiga synpunkter att ta till sig. Det nya för mig och viktiga i sammanhanget är den betydelse TEMPOT i befolkningsutvecklingen har för framtida levnadsförhållanden och standard. Mycket intressant.
Siffran 25 miljarder på denna planet ställer jag mig dock mycket tveksam till. I synnerhet om man utgår från att alla ska kunna ha en levnadsstandrard jämfört med den vi idag har i väst. Nej, en världspopulation på 2,5 miljarder låter som en mer rimligt och uthålligt siffra.
“Siffran 25 miljarder på denna planet ställer jag mig dock mycket tveksam till. I synnerhet om man utgår från att alla ska kunna ha en levnadsstandrard jämfört med den vi idag har i väst. Nej, en världspopulation på 2,5 miljarder låter som en mer rimligt och uthålligt siffra.”
Vi kan göra en enkel jämförelse. En amerikan kräver mycket mer energi och plats än en europe. Anledingen är ohämmad planering som både är anpassad och uppmuntrar bilism. Detta slukar enorma mängder energi. Rent platsmässigt behöver vi människor betydligt mindre plats än vad vi faktiskt använder.
Den täta, kvartersstaden innebär enorm yteffektivitet (inga skyskrapor behövs!), besparingar i energi (både uppvärmning och minskad behov av bilar) samtidigt som den ger möjlighet till ett effektivare transportnät.
Om vi tar Singapore som exempel (extremt) så bor runt 5 miljoner innevånnare på 680 kvkm med hög livskvalitet. Den globala urbanisering som sker med rekordfart är fantastisk då vi bor mer och mer yteffektivt. Dålig urbanisering typ den amerikanska eller Israeliska däremot är ett hot.
Självklart så krävs även plats för försörjning av alla människor vilket heller inte är ett problem. Vi har idag enormt mycket mindre åkerareal i Europa än för 100 år sedan (sverige är nog ett av de mest extrema fallen) samtidigt som vi producerar mer mat än vi orkar äta för fler människor. Om all världens jordbruk vore lika effektivt som det västerländska skulle den uppodlade arealen kunna minska betydligt (med mer skogsmark som följd. Självfallet behöver vi mer än mat och hus men mycket handlar om att övergå till material som är förnyelsebara.
Sedan finns en mer spekulativ möjlighet nämligen att bo på månen och mars. Då finns det garanterat inga hämningar för hur många vi kan bli. Jag anser att ju fler desto bättre. Fler hjärnor, mer kreativitet, mer av allt.
“En möjlig politik vore att i alla länder begränsa barnafödandet till max 2 barn/ familj.”
Att staten skall bestämma hur många barn kvinnor skall ha rätt att föda är väl mycket kommunism för att jag skall kunna uppbåda någon entusiasm för förslaget. Det känns inget bra att vi måste införa diktatur för att kunna bemöta verkliga eller inbillade hot som överbefolkning eller global uppvärmning (som vi nu vet är bluff). Vi måste finna lösningar som ökar frihet och välstånd, inte tvärt om.
Det är också svårt att värja sig för alla begrepp som vi idag bara tar för givna för vi har hört dem så länge. Överbefolkning är ett sådant begrepp som i alla fall jag tagit för givet, men är det verkligen sant? Har FN ett intresse av att marknadsföra överbefolknings och global warming begreppen för att erhålla pengar till att bekämpa hotet?
Klimathysterin är ett fantastiskt exempel vad som kan hända när alla politiker, journalister, byråkrater, affärsmän springer åt samma håll och arbetar med all kraft på att marknadsför det påhittade dödliga hotet av CO2 (utandningsluft) för att skrämma skiten ur folkmassan för att vi skall acceptera “lösningen” som naturligtvis är högre skatter, mera reglering och kontroll. Jag hoppas att Försvarets Forsknings Anstalt undersöker hur detta fenomen kunde hända.
Sedan exploderar “climategate” som avslöjar att “forskare” fuskat med data, diagram, vetenskapliga principer etc och allt visar sig vara en enda stor jävla bluff. Det finns helt enkelt inga bevis för att mänsklig CO2 har någon mätbar effekt på jordens temperatur, solen, haven, molnen har mycket större påverkan än CO2. FN och IPCC, EU och demokraterna i USA med Al Gore i spetsen har med falsk forskning och falska data försökt blåsa hela jordens befolkning på nya skatter, lagar och kontroll och den norska politiska eliten belönar killen med Nobels fredspris, det är helt sanslöst. Den största fördelen med Nobels Fredspris är att det är ett 100% politiskt pris och den person som den norska politiska eliten utser är den som världen nu skall beundra och följa.
Nu när man förstår att man somnat framför TV’n och vaknat upp i det nya Orwellska samhället och att Kjesaren är naken så börjar det efter den initiala chocken att övergå i en komedi. Trots att climategate skandalens enorma proportion och stora debatten på internet, så är det nästan helt tyst från våra politiker och etablerade media om saken. Våra media bevisar härmed att de inte är några granskare av makten utan en del av den. Vi har alltså fått Pravda media (SVT, DN, SVT, etc) i Sverige. I Sovjetunionen så visste alla att allt som skrevs i Pravda (Sanningen) var politik lögn, men jag undrar om vi gör det i Sverige. Vi har nu fått det klimatindustriella komplexet som försörjer 100.000-tals klimathotsentusiaster, där Al Gore bara är en av de mer framgångsrika entreprenörerna.
Bara därför att climategate skandalen inträffat och att AGW visat sig vara en bluff är det inte alls säkert att politikerna lägger ner sina ansträngningar att införa CO2 skatt, lagar, kontroll, för det viktiga är inte vad som är sant eller inte sant, utan vad folk tror är sant och de flesta tror nog fortfarande att vi alla kommer att dö om inte CO2 utsläppen beskattas.
Därför är det av yttersta vikt att vi verkligen är säkra på att “överbefolkningen” verkligen är ett riktigt problem innan vi börjar föreslå några “slutgiltiga lösningar”.
“When you find yourself on the same side as the majority, stop to pause and reflect.” Mark Twain
http://www.truthout.org/mark-weisbrot-how-wars-are-made57028
http://www.truthout.org/lost-causes-are-only-causes-worth-fighting-for57041