Den 17:e september…
Av Roy B. Alterman • 2008-08-23 • Kategoriserat under: Intressant just nu, Israel… är det dags för Kadimas partiledarval. Den senaste opinionsundersökningen ger Livni en klar ledning över Mofaz (39%-26%). Varken Meir Sheetret eller Avi Dichter kan vinna valet, och kommer, förr eller senare, att sluta upp bakom Livni.
Mofaz kör en martialisk kampanj. Det finns stor risk för krig. På flera fronter. Då inser väl alla att vi återigen måste ha en general som premiärminister. Mofaz, som varande persisk jude, har också ett etnicitetskort att spela ut – eller snarare: han behöver inte säga någonting om detta. Med sin blotta närvaro slår an på de etno-sociala strängarna. Dock: detta betyder inte längre lika mycket som det gjorde för, låt säga, tjugo år sedan.
Livni säger sånt som ska värna Kadima. Det här partiet, Sharons baby, måste ju gång på gång motivera och rättfärdiga sin existens, inte minst med tanke på att både höger och vänster drömmer om att Kadima ska lösas upp, dunsta och försvinna från den politiska kartan. Ingenting tyder dock i dagsläget på att Kadima ska krascha, trots Olmerts klena ledarskap.
Ehud Barak har kört Avoda i botten. Enligt undersökningen skulle partiet, om det vore val idag, få 12-13 mandat. Katastrof. Så vad göra?
Barak hoppas på Mofaz. Detta skulle nämligen göra Kadima till “ett andra Likud”, vilket i sin tur skulle gynna Avoda.
Men även Netanyahu hoppas på Mofaz. Med Kadima som “ett andra Likud” kan Bibi köra en kampanj som ska locka tillbaka väljarna till “högeroriginalet”.
Barak kan då dra tillbaka väljarna till “vänsteroriginalet”.
Och då, säger de mest optimistiska valstrategerna – då faller Kadima.
Vi får väl se hur det bli med den biten.
Alltså: Barak hoppas på Mofaz. Bibi hoppas på Mofaz. Mofaz hoppas på Mofaz…..men Tzipi vinner. Tror jag.
Så låt oss anta att Tzipi vinner. Vad händer då? Mätningarna säger att hon skulle förlora mot Netanyahu. Men Bibi bör vänta med champagnen. Det är fortfarande het och fuktig sommar och folk vill inte höra talas om de eländiga politikerna (politikerförakt – javisst. Men, som alla vet, föraktet mellan väljare och förtroendevalda är ömsesidigt).
En av frågorna i undersökningen löd:”Vem litar du mest på?” Netanyahu fick 28%, Livni 18%. Men 29 % svarade….ingen…
Desillusionerade israeler? Ledarskapskris? Jajamensan.
Föredrar du den gamla uppdelningen och striden mellan Avoda och Likud? Då ska du rösta på Mofaz. Men om du en gång i tiden gav ditt stöd till Sharons utbrytning, då ska du rösta på Livni. Hon är den som har störst chans att värna och utveckla ett parti bortom den uttjatade höger-vänster skalan. Än så länge handlar det bara om ord och soundbites. Det enda som kan rädda Kadima är dock aktion. Livni måste i ord och handling visa att det endast är en Kadimaledd regering (där bl a Avoda förväntas ingå. Ett faktum som får Baraks blodtryck att stiga till farliga nivåer) som kan säkra den fredliga tvåstatslösningen.
I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att säga några ord om den nuvarande situationen:
Vi befinner oss nu i en märklig stiljte. Man väntar på USA:s näste president. Man väntar på partiledarvalet i Kadima (samt det efterföljande nyvalet. Visst finns det en möjlighet för Livni att få ihop en regering, men starka krafter ligger på för att tvinga fram ett nyval).
Det sägs att det pågår förhandlingar mellan israeler och palestinier. Men det enda man gör är att printa ur procedurella dokument.
Olmert jobbar på sitt eftermäle. Klockan tickar. (För ett halvår sedan trodde jag att Olmert var på väg att bli en betydande och framgångsrik premiärminister. Jag hade fel. Men mer om Olmerts eftermäle om ett par veckor eller så).
Det här var bara en liten introduktion, i allmänna ordalag, om läget inför höstens drama. Men låt mig avsluta med en annan sak, något som uppenbarligen inte är allom givet:
Israel kommer inte att initiera en attack mot Iran och därmed inleda ett regionalt storkrig. Men det visste ni väl redan..;)?
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: Israel Kadima
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Tack för efterlängtad och intressant uppdatering.
Men hur tror du att Barak kommer att påverkas av den senaste Taurus-härvan? Kommer Livni alt Mofaz att skita i det och sätta in Barak som försvarsminister i vilket fall? Eller finns det chanser för förändringar även i Avoda (både med tanke på Taurus och opinionsmätningarna, som mycket riktigt visar katastrofala siffror. Jag har ju sagt att jag inte gillar Barak. Och de frågade inte ens mig :)) Tydligen är det inte bara jag som tycker att Avoda är ett uselt parti, trots att jag paradoxalt nog egentligen stöder deras program.
Fast jag gillar fortfarande Shelly Yehimowitz och Ofir Pines och Yitzhak Herzog.
Och var är Chaim Ramon och Dalia Itzik? Stöder de Livni eller Mofaz?
Jag börjar så smått tycka att det här är intressant. Definitivt intressantare än jag trodde att det skulle bli.
Så Israel kan komma att tvingas finna sig i iranska kärnvapen Roy? För det verkar ju som om USA avlägsnar sig mer och mer från det militära alternativet på Iranagendan.
/BR
Same old story, same shit.
Same irrelevant comments.
Anna,
om Livni ska få ihop en ny regering måste hon ha med Avoda. Kadima+Likud kommer ju inte att ske. Barak, vars stora och känsliga ego står i vägen för den oomtivstade inteliigensen, erfarenheten och kompetensen, tycks i dagsläget hellre bada i kloakvatten än att bli försvarsminister under Livni. Därför är det troligt att processen mot nyval accelereras och accentueras i slutet av september. Men för Barak är det förstås kärvt – vem fan vill gå till val med sådana opinionssiffror? Det är pesten. Och vem fan vill vara försvarsminister under Livni? Det är koleran. Jag tror att han väljer pesten, eftersom han verkligen tycks tro att folket till sist ska föredra den gamle krigarens erfarenheter framför den unga “Tziporas” ev. färdigheter.
Men vi får återkomma till det här. Liksom till Taurus-affären. Tiden fram till partiledarvalet blir rätt så kul, tror jag, med en massa förvecklingar.
Dalia Yitzhik och Chaim Ramon stödjer Livni. Fast lite fegt och halvhjärtat.
Som sagt – i september ska jag blogga om:
Olmerts eftermäle.
Kadimas vara eller icke vara.
Mughniyehs hämnare.
Tzipi och Det Nya Israel.
Den Tredje Intifadan.
Israelisk fredsångest.
Och så några grejer till….
BR,
det enda som står klart är att varken USA eller Israel kommer att initiera en attack mot Irans kärntekniska anläggningar. Det är allt jag säger. Detta hindrar dock inte att vi under 2009 kommer att få se en stor kris och konflikt kring Iran och dess proxies. Men Israel kommer inte att slå det första slaget….. det är allt jag säger, som sagt….
Roy.
Ja då blev ändå datumet satt för val av ny ledare för Kadima. Förnuftet talar väl för att Livni blir den vinnande. Hon lär väl kunna bli en bättre premiärminister än Olmert som enligt mitt tycke har varit en katastrof. Barak kommer nog att få plats i den nya regeringen som försvarsminister. Tänk om BIbi kude gå över till Kadima, då kunde han bli den bästa finnanministern som Israel någonsin haft. Men det är väl en utopi.
Har inte hängt med i antisimetism debatten här, då jag har varit i de baltiska staterna. Det är med sorg i mitt hjärta att se antisimetismens framfart där speciellt i Litauen.
Bäste Roy! Lyft på en eventuell förlåt för din “educated guess”. Är en amerikansk flottblockad av Irans hamnar trolig? Iran har som bekant inga raffinaderier utan måste importera all sin bensin.
/BR
BR,
det du nämner är ett i raden av många tänkbara scenarier. “Iran-frågan” kommer ju inte att försvinna från den internationella agendan. Det är en sak.
En annan är att Israel inte kommer att bli den som skjuter det första skottet (om det nu blir en massa skjutande och bombande…).
Jag har hört motstridiga uppgifter: några talar om att Iran är på väg att gå världen till mötes. Det gäller bara att inte “förlora ansiktet”. Andra uppgifter gör gällande att Iran kommer att få ihop sin första Bomb under 2009. Detta är dåliga nyheter, inte bara för Saudiarabien och gulfstaterna vid Persiska Viken, inte bara för Libanon, inte bara för palestinierna, inte bara för Israel och USA – det är dåliga nyheter för hela världen.
Men – nog av, för den här gången. Jag räknar med hyfsat dramatiska nyheter i slutet av 2008, och då kommer jag också att blogga om eländet….
Apropå Avodas dåliga ställning i opinionsundersökningarna så har Gideon Levy en bra opinionsartikel i Haaretz idag, http://www.haaretz.com/hasen/spages/1014515.html
“The commentators are quick to elucidate: Barak works alone, he has lousy interpersonal skills, he isn’t nice, he erred when he forced a primary on Kadima, he erred when he attacked Tzipi Livni, he lives in the Akirov Towers and his wife started a PR firm that should never have been. Even if there is something to each of these arguments, Barak’s freefall in the polls has one true explanation: There’s no path, no alternative, no ideology, no promise and no vision – and please excuse me for using these archaic terms. Defense Minister Barak has proved this term that a person’s stance depends on where he sits, as the American expression goes: The man who once came across as the boldest prime minister we have had, who pulled Israel out of Lebanon in one fell swoop and endeavored to resolve our most profound problems with the Palestinians, who nearly signed peace treaties with Syria and the Palestinians – and all in less than two years – suddenly turned out to be a conservative defense minister, a coward and a troublemaker, driven solely by his desire to survive politically and deprive his prime minister of any accomplishments.”