“Egyptier dödade av Israels plan”

För det första är det dekontextualiserande, man måste orka läsa artikeln för att förstå att det var ett svar på avancerade terrordåd med dödlig utgång och en lång rad svårt skadade israeliska civila. Nu låter det som att oskyldiga egyptier dödats av antingen israeliska flygplan eller nån sorts israelisk konspiration (“hemlig plan”).

Att endast skriva “Egyptier” låter dessutom som om det handlar om att Israel med flit attackerat egyptiska oskyldiga civila!!

Riktigt undermålig rubriksättning, som vanligt när det kommer till DN:s rapportering av och om Israel.

Sen är ju meningar som följande som dyker upp i samma artikel väldigt tveksamma ur ett journalistiskt och etiskt perspektiv:

“Israel skyllde omedelbart på palestinier från Gazaremsan och svarade med bomber.”

Det är inte journalism; det är ideologiskt motiverad propaganda.

Man kan fråga sig hur DN:s “journalister” kan leva med att se sig själva i spegeln? Har de överhuvudtaget någon som helst yrkesstolthet? Eller är de kanske till och med nöjda och glada över att få jobba på ett propagandaministerium (och vad säger det i så fall om dem som personer och “journalister”)???

Det är en sorglig dag den dagen som vad som åtminstone utger sig för att vara “oberoende” nyhetsmedia är långt mer partisk, propagandistisk och obalanserad än till och med stridande part i den konflikt som avhandlas.

IDF:s egna artikel om händelserna är långt mer balanserad och långt mer korrekt i sin återgivning av både fakta och kontext. Jämför t.ex. IDF:s rubrik nedan med DNs ovan:

“In Response to Terror Attack, IAF Targets Four Sites in the Gaza Strip”

Det är en mycket farlig och sorglig utveckling när nyhetsmedia år efter år basunerar ut propagandalögner och förvanskingar av den här typen (det finns dessutom långt värre exempel på detta, det vet vi alla) och ser till att konfliktens natur och konkreta utveckling i nyhetskonsumenternas ögon förvrids. Det gör dem, när det dessutom görs mer eller mindre medvetet och systematiskt, till att gå från “oberoende” till att själva bli part i konflikten; på den sida som är emot och med våld attackerar den enda verkliga rättsstaten i Mellanöstern.

Det är heller ingen ursäkt att de köper in sina nyheter från TT och Reuters, snarare tvärtom. Reuters har ju, som du som läsare säkert också är väl medveten om, blivit tagna på bar gärning ett flertal gånger nu på sistone med att medvetet manipulera fakta och bilder till Israels nackdel. Att nyhetsmedia då fortsätter handla in nyheter från sådana källor säger en hel del om deras publicistiska ambition och syn på kvalitet och journalistisk integritet och inget av det som framkommer gällande dessa aspekter är särskilt smickrande.

DN är som bäst en vänsterblaska i klass med Aftonbladet, med den enda skillnaden att de håller sig med en del pretentioner om sin egen ställning och kvalitet, pretentioner baserade endast på historia numera. DN Kultur och ledarsidan är ett journalistiskt och intellektuellt lågvattenmärke, lägg därtill att resten av tidningen alltså är fylld till största delen av propagandadekret från TT och Reuters och vad har de då kvar?

Det som däremot är svårt att förstå är hur i H-E en kolumnist i en liberal kvällstidning tänker när han ställer upp på en intervju med landets kändaste judehatare, i en tidnings vars etta i skrivande stund lyder: ”Judiska brunnsförgiftare – antisemitiskt påhitt eller antiarabiskt faktum?”

Ur led är tiden.

Man kan fråga sig varför? Mohamed Omar är mannen som kom ut som Islamist i samband med Operation Gjutet bly. Sedan dess har han organiserat två förintelseförnekarseminarier, lyft fram den hets-dömde Achmed Rahmi (han med judelistorna ni vet) ur glömskans korridorer, och tagit hjälp av UFO-troende stråltanter för att driva tesen att Judarna i maskopi med Frimurarna håller på att ta över världen. Kort sagt – Mohamed Omar är skvatt galen. Varför i himmelens namn bereds hans bok plats i spalterna på landets största tidning? En möjlig anledning är skvallerfaktorn – Mohamed Omar var en gång uppburen poet och debattör, låt vara att hans enda claim to fame var att han var halviranier, muslim och salongsfäig. En annan möjlighet framträder efter att Linderborg inlett med att ta avstånd från Omars judehat och förintelseförnekande:

“Omars åsikter är mig förhatliga, men ändå har jag större respekt för honom nu, när han vågar stå för något. Vi har tillräckligt med intellektuella som flackar med blicken och lagar åsikt efter läge. Islamisten bjuder på några sublima exempel på de tongivande liberalernas falskspel kring yttrandefriheten. ”

Islamisten bjuder alltså på “några sublima exempel på de tongivande liberalernas falskspel kring yttrandefriheten.” Är det verkligen så enkelt och så absurt? Låt oss klargöra vad Linderborg alltid menar när hon skäller folk för att vara liberaler – hon menar när bloggare och debattörer i alla andra tidningar än Aftonbladet kritiserar antisemitiska inslag i vänsterns demonisering av Israel, eller har fräckheten att ifrågasätta den panekeiska världsbild där Israel är det onda och Palestinierna ljuset. Åsa Linderborg har personligen vid flera tillfällen och på goda grunder kritiserats för att ha släppt igenom antisemitiskt tankegods i sina spalter, och hennes ursinne har varit mäktigt mot de, ganska blygsamma, invändningar som detta genererat i den liberala pressen. Jag undrar vilken anti-liberal kritik Åsa Linderborg fann “sublim”?

Så det är väl svaret då: Linderborg har publicerat en artikel om halvnazisten Omars bok och gett honom draghjälp med försäljningen på grund av sin avsky för den judiska staten. Det är vad hon har gemensamt med de hitlerhälsande ungdomarna på Patriot.nu. Det är faktiskt helt obegripligt.

“Däremot saknar han fortfarande andra ägodelar som mobiltelefonen, musikanläggningen, en anteckningsbok och ett manus för en tv-serie om Ingmar Bergman som han arbetar på.”

Man skulle lätt kunna börja filosofera över hur Mankell tänkte när han packade. Men för att återgå till artikeln är Mankell som det tycks ännu mer upprörd över att väskan innehållit en okänd persons kvinnokläder. Mäler Mankell:

“Intressant nog står den turkiska stiftelsen IHH som avsändare. Israelerna har alltså skickat mina tillhörigheter till denna, som de menar, terrororganisation och bett dem ta hand om mitt bagage. Det är helt otroligt. Den stora frågan man ställer sig är på vilket sätt Israel samarbetar med denna förhatliga terrororganisation?”

Hmmmm. Svår nöt det där, Henning. Så: Antingen har den israeliska tullen inte velat befatta sig med saken och skickat rasket till det land varifrån de flesta av de beramade fredsaktivisterna kom, dvs Turkiet. De turkiska tullarna har inte heller haft lust utan skickat det vidare till fredsanstiftarna av operationen IHH som därefter förbarmat sig över Mankells väska.

Ja eller så har IDF och IHH gemensamt beslutat pika Mankell för att han inte varit man nog att våga åka på macho-skeppet Marve Marmara med de hårda grabbarna. Genom att skicka på honom kvinnokläder, alltså.

Galileo Galilei lär ska ha riskerat dödsstraff för utsagan att det var Jorden som kretsade kring solen och inte tvärtom. Jag misstänker att även den som vågar påpeka för Henning att världen inte kretsar kring Mankell kan komma att få ett kännbart straff.

“In those meetings, I was able to reaffirm what I had known about Israel prior to my arrival. The meetings at the Knesset and the one with Shimon Peres, President of Israel, were most important and manifested the quality of good relations, in the present as in the past, that prevail between the Czech Republic and Israel. During those meetings, I stated that in my opinion, the flotilla to the Gaza Strip was not to be viewed merely as a humanitarian endeavor and expressed my full support for Israel’s position in this matter”.

Källa: JPOST

During a visit to Israel on Thursday Sobotka said that “the Turkish flotilla was a planned provocation designed to entrap Israel.” He went on to say that “many in the European Community feel as I do but they are afraid to speak out.”

Källa: ECI

Fler europeiska vänner till Israel är “Friends of Israel” vars upprop bland andra José María Aznar, spansk f.d. premiärminister, och John R. Bolton, f.d. amerikansk FN-ambassadör, står bakom. Ni hittar denna nybildade organisations hemsida via denna address där ni också enkelt kan klicka er fram till att läsa och skriva på uppropet i fråga:

http://www.friendsofisraelinitiative.org/