“Ofer “Ohyrans Moder” Maimon, en av till synes otaliga aggressivt svenskfientliga judesmutspropagandister på nätet…” samt “Notera hur den självgoda lilla judeloskan Ofer “Kosherslaktaren och Spädbarnspenissugaren” Mammon medvetet skriver “Muhammed Omar”, inte “Mohamed Omar”.

Detta för att jag, om jag rätt förstår de någon vingliga kringresonemangen, skändligen kritiserat Mohamed Omars all märkligare åsiktsfränder, stråltanter och andra. En intressant parentes är att de lustfyllt formulerade förolämpningarna är avfattade på klanderfri svenska, liksom tyder på en viss bildning (mammon). Men som alla vet – någon svensk antisemitism finns inte…

Men säg det onda som inte för något gott med sig. En katolsk polare, gift med en en synnerligen sympatisk muslimska för övrigt (vi judar är ju så hatiska mot icke-judar ju), låter meddela att Mohamed Omars antijudiska nättidning Friaordet.nu lagts ner. Jag surfar dit och mycket riktigt:

“Friaordet.nu har sedan en tid tillbaka lagts ner.

Anledningen till detta beror på oöverbryggliga meningsskiljaktigheter mellan redaktionsmedlemmarna.

Webbplatsen kommer finnas kvar under en begränsad tid, endast som ett arkiv av de artiklar som tidigare publicerats på tidningen.”

Jaha ja. Vadan detta? Jag pallrar mig över till herr Omars blogg men där finns inga ledtrådar att finna. Men det är ingen nyhet att extremister har en smula svårt att komma överens med varandra. Om jag inte missminns mig fanns exempelvis fem olika trotzkistiska partier i Stockholm i mitten av 80-talet, som samtliga ansåg att de övriga uppvisade “småborgerliga tendenser”. Ska man spekulera så kan det möjligen handla om herr Omars omfamnande av de iranska shia-mullorna, liksom hans brutala kritik av Osama Bin Laden och Wahabismen – tre frågor som lätt sår split runt den i övrigt mysiga islamistiska lägerelden. Vi lär dock aldrig få veta. Extremisters hyllande av det fria ordet brukar göra halt vid rätten att skriva hatpropaganda mot sina antagonister. Övrig öppenhet gör sig icke besvär.

Mohamed Omar är en märklig person som blandar en god formuleringskonst och en anmärkningsvärd borgerlig bildning med judehat och de mest vansinniga dumheter så fort diskussionen rör judar, Israel och Palestina eller Sionism. Man kan bara hoppas att han någon gång kommer i tillräcklig konflikt med sig själv för att ta time out och fundera igenom vad han egentligen sysslar med. Att sprida judehat är inte en käft betjänt av, oavsett religion, nationalitet eller politisk uppfattning.

Att en tidning som primärt ägnat sig åt att återupprätta nersolkade legender om judiska brunnsförgiftare, judiskt ritualmördande och judiska konspirationer syftande till världsherravälde har gått i putten, kan hur som helst bara beskrivas som en enda sak. En seger för det fria ordet.

Det som däremot är svårt att förstå är hur i H-E en kolumnist i en liberal kvällstidning tänker när han ställer upp på en intervju med landets kändaste judehatare, i en tidnings vars etta i skrivande stund lyder: ”Judiska brunnsförgiftare – antisemitiskt påhitt eller antiarabiskt faktum?”

Ur led är tiden.

Mycket lovvärt av Dmitri Vasserman som uppvisar mycket stort engagemang för mänskliga rättigheter och därtill en stor dos civilkurage. Frågan är om svenska myndigheter har lika mycket kurage att agera på det här och på allvar stå upp för de mänskliga rättigheter man säger sig värna om?

Vi här på Al Hamatzav stödpublicerar naturligtvis polisanmälan i fråga då vi inte kunde instämma mer i den (jag tror jag talar för samtliga skribenter nu) Se nedan.

Polisanmälan

Anmälare: Dmitri Vasserman

Misstänkt: Leila Khaled

Brott: Brott mot mänskligheten enligt artikel 7a av Romstadgans bestämmelser

Ovan anmäld person i egenskap av medlem i centralkommittén (styrande organ) av organisationen PFLP som av EU klassas som terrororganisation bär ansvaret för organisationens systematiska och uppsåtliga attacker riktade mot civila.

Här är några av PFLP:s attacker under de senaste åren:

Ihjälskutningen på Meir Lixenberg som mördades under en bilfärd på Västbanken den 27 augusti 2001.

Dödsskjutningen på den israeliska turistministern Rehavam Zeevi den 21 oktober 2001.
Självmordsbombningen av en pizzeria i Karnei Shomron, den 16 februari 2002. Tre civila israeler dödas.

Självmordsbombningen i Ariel, den 17 mars 2002

Självmordsbombningen vid en marknad i Netanya, Israel, den 19 maj 2002, som dödade tre civila israeler.

Självmordsbombningen vid buss station i Petah Tikva, Israel, den 25 december 2003, som dödade fyra civila israeler.

Självmordsbombningen i Carmelmarknaden i Tel Aviv, Israel, den 1 november 2004, som dödade tre civila israeler.

Massaker på familjen Fogel i Itmar, Västbanken, den 11 mars 2011. PFLP-terrorister knivmördade sovande i deras barn Elav (4 år), Yoav (11 år), deras föräldrar och sedan 3-månadersgammal Hadas som sov i spjälsäng.

Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen undertecknades av Sverige 1998. Enligt artikel 7 är envar av följande gärningar när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten.

a Mord

(m fl)

Enligt stadgan ger brott mot mänskligheten upphov till universell jurisdiktion, det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någon konvention är ratificerad eller inte. Alla stater har alltså rätt att ställa dem till svars som är misstänkta för dessa brott oavsett var de har begåtts och oavsett förövarens eller offrens nationalitet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch fastställde 2002 i sin rapport Erased in a Moment: Suicide Bombing Attacks Against Israeli Civilians att självmordsbombningar mot civila utgör ett brott mot mänskligheten.

En annan människorättsorganisation Amnesty International skrev i en rapport från den 11 juli 2002: “The attacks against civilians by Palestinian armed groups are widespread, systematic and in pursuit of an explicit policy to attack civilians. They therefore constitute crimes against humanity under international law. They may also constitute war crimes.”

Massaker av familjen Fogel beskrevs som brott mot mänskligheten även av palestinierna själva, bl a av Mufaq Matar skribenten i den officiella tidningen av Palestinska Myndigheten Al-Hayat Al-Jadida: ”There is no room for argument. Stabbing an infant to death is a crime against humanity. Whoever did this was insane, or charged with racist assumptions.”

Leila Khaleds medlemskap i PFLP:s styrande organ centralkommittén och således hennes ansvar för PFLP:s brott kan strykas på PFLP:s officiella hemsida http://www.pflp.ps/, t ex här: http://www.pflp.ps/english/?q=taxonomy%2Fterm%2F22&page=1 kallas hon “Comrade Leila Khaled, Member of the Central Committee of the Popular Front for the Liberation of Palestine”

Enligt uppgifter befinner sig Leila Kahled i Stockholm och ska delta i följande evenemang:

* 30 april 18.00 Leila Khaled med Annika Eriksson, Celie Costanza Eklund och MFK- Konsthall C, Hökarängen

* 1 maj 13.00 talar vid SAC/LS demouppsamling, Stortorget- Gamla stan.

14.00 talar vid KP/RKU’s demouppsamling- Sergelstorg

* 3 maj 18.00 Samtal/seminarium med Leila Khaled på Södertörns högskola

* 4 maj 18.00 en helkväll med Leila Khaled, samtal där ni även möter bla konstnären Dror Feiler, tal och visning av den nyproducerade filmen “Things will change – an afternoon with Leila Khaled” av Eklund och Rundberg på ABFhuset Sveavägen.

Dmitri Vasserman

Svensk Israel-Information är en ideell förening vars syfte är att bidra till en mer balanserad bild av Israel i Sverige. Vi erbjuder ärlig och saklig information och håller en öppen dialog med media och politiker. Svensk Israel-Information är inte bundet till något politiskt parti i Israel eller i Sverige. Vi arbetar genom att delta i mediasammanhang som tidningar och TV, håller föredrag, ger ut ett nyhetsbrev varje vecka och anordnar seminarier och konferenser om Israel och Mellanöstern.

Läs mer hos bland andra Erik Svansbo och Per Gudmundson samt Svensk-Israel Information.

Bakgrund, mm:
Statsterrorism
Syndikalisterna bjuder terrorist till Stockholm
PFLP:s svenska stödtrupper
ABF och Vänsterpartiet bjuder in flygplanskapare
Även stalinisterna bjuder in flygplanskaparen
Konsthall C duckar för debatt
Blodbad eller happening?

Liknande poster:

1. Syndikalisterna bjuder in världsberömd terrorist att 1 maj-tala i Stockholm

I kölvattnet av Israelhatet har Antisemitismen nått nya höjder de senaste åren, och detta är oacceptabelt. Lika oacceptabelt är den pinsamma tystnaden kring det.

Om det beror på populism eller rädsla vet jag inte, men vad jag vet är att vi alla är födda med röster, och röster är till för att höras.

Kom med förslag på talare samt bjud in så många vänner och bekanta som ni kan så vi kan få till en riktigt bra uppslutning.

Manifestationen planeras hållas någon gång under September på Raoul Wallenbergstorg.

Engagera dig för rättvisa, demokrati och anti-rasism.

Gå in på arrangemangets facebooksida och anmäl din närvaro här: Manifestation mot Antisemitism och blint Israelhat.

Man kan fråga sig varför? Mohamed Omar är mannen som kom ut som Islamist i samband med Operation Gjutet bly. Sedan dess har han organiserat två förintelseförnekarseminarier, lyft fram den hets-dömde Achmed Rahmi (han med judelistorna ni vet) ur glömskans korridorer, och tagit hjälp av UFO-troende stråltanter för att driva tesen att Judarna i maskopi med Frimurarna håller på att ta över världen. Kort sagt – Mohamed Omar är skvatt galen. Varför i himmelens namn bereds hans bok plats i spalterna på landets största tidning? En möjlig anledning är skvallerfaktorn – Mohamed Omar var en gång uppburen poet och debattör, låt vara att hans enda claim to fame var att han var halviranier, muslim och salongsfäig. En annan möjlighet framträder efter att Linderborg inlett med att ta avstånd från Omars judehat och förintelseförnekande:

“Omars åsikter är mig förhatliga, men ändå har jag större respekt för honom nu, när han vågar stå för något. Vi har tillräckligt med intellektuella som flackar med blicken och lagar åsikt efter läge. Islamisten bjuder på några sublima exempel på de tongivande liberalernas falskspel kring yttrandefriheten. ”

Islamisten bjuder alltså på “några sublima exempel på de tongivande liberalernas falskspel kring yttrandefriheten.” Är det verkligen så enkelt och så absurt? Låt oss klargöra vad Linderborg alltid menar när hon skäller folk för att vara liberaler – hon menar när bloggare och debattörer i alla andra tidningar än Aftonbladet kritiserar antisemitiska inslag i vänsterns demonisering av Israel, eller har fräckheten att ifrågasätta den panekeiska världsbild där Israel är det onda och Palestinierna ljuset. Åsa Linderborg har personligen vid flera tillfällen och på goda grunder kritiserats för att ha släppt igenom antisemitiskt tankegods i sina spalter, och hennes ursinne har varit mäktigt mot de, ganska blygsamma, invändningar som detta genererat i den liberala pressen. Jag undrar vilken anti-liberal kritik Åsa Linderborg fann “sublim”?

Så det är väl svaret då: Linderborg har publicerat en artikel om halvnazisten Omars bok och gett honom draghjälp med försäljningen på grund av sin avsky för den judiska staten. Det är vad hon har gemensamt med de hitlerhälsande ungdomarna på Patriot.nu. Det är faktiskt helt obegripligt.