Bjereld i bloggtagen

Av Roy B. Alterman • 2007-09-29 • Kategoriserat under: Bloggreplik

Nu har Bjereld postat ett inlägg om Burma…men han har inte bevärdigat sig att kommentera den kritik som riktas mot honom. Han förlitar sig på bokens äldsta trick: att tiga ihjäl det som är obekvämt att ta itu med.

Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman

5 kommentarer »

  1. Jag är inte ett dugg förvånad över hans tystnad. Det är så det har framstått på hans egen blogg. Bjereld vill enligt egna ord inte bemöta kritik som framförs på ett visst sätt, t.ex. för många frågor i ett inlägg; jag har inte hans andra (bort?)förklaringar till icke-respons färskt i minnet men de finns nog i arkivet på hans blogg. Men dina poänger var mycket relevanta. Jag kan bara dra slutsatsen att somliga “can dish it but they can’t take it.” Det går bra att häva ur sig men inte att besvara den respons den genererar. Och det framstår som oärligt och fegt. Likadant hos Helle Klein.

  2. Hej A-K.
    Nej, inte heller jag hyser några illusioner om att Bjereld ska gå i genuint svaromål. Däremot är jag övertygad om att det du och jag gör, nämligen att peka på svaga resonemang och konstiga prioriteringar, på något sätt äter sig in i hans medvetande. Låt oss kolla hans blogg om ett halvår. Om det då råder en bättre balans mellan världens olika konflikter och missförhållanden ,då har väl ändå någonting hänt ?
    Dvs: Bjereld´s inställning till Israel kommer inte att förändras, men hans mediautspel kanske kommer att modereras en aning. Är det en naiv förhoppning ? Vad tror du ?

  3. Nej, visst kan man hoppas. Bara att folk vet att det finns andra som följer vad man skriver borde göra att man tänker sig för lite. (Jag försöker dämpa mig själv också! :)) Debatt påverkar åt båda hållen. Man hoppas det påverkar Bjereld också. Kanske det en dag kommer en artikel som modigt, resolut och med kraft förklarar palestinska gruppers våld mot civila oskyldiga palestinier och israeler som helt oacceptabla. Lite slappt avståndstagande åtföljt av ett stort ursäktande “men…” räknar jag inte som något uppriktigt försök. Inte när man ivrigt och ständigt går milen ut när det gäller Israel. Vi kollar om ett halvår! Sedan kan det ju bli perverst också, om man har att göra med en storsinnig typ som vill “visa dom”. Då kan det slå bakut och det blir etter värre.

  4. Jag är dock inte det minsta bekymrad om en “storsinnig typ” drar igång något som blir “etter värre”.
    Man ska inte vara rädd för att “väcka den antisemitiska björn som sover”. (Dock, igen: jag anklagar INTE Bjereld för antisemitism.)
    Antisemitism, eller antisionism, eller antiisraelism, eller en kombination av alla tre, har ju de facto ingenting med vad “judarna” eller “Israel” gör. Det handlar om en djup, psykologisk fråga, som jag gärna skulle vilja diskutera längre fram.
    En sista poäng: jag är ett “individ-freak”: även om du och jag delar vissa sentiment, så har vi ju inte en gemensam agenda. Din kamp mot sådana som Bjereld skiljer sig en del från min strid.
    Salaam !

  5. Angående “jag ska visa dom” är detta en attityd jag ibland ser bland svenskar, inte begränsat till politik hemma och borta. Det finns jantelagen och det finns “jag ska visa dom”.

    Jag har ingen aning om hur våra kamper skiljer sig. :)

    Salaam, shalom och nåd och frid själv!

Lämna en kommentar