Al Hamatzav

Det här är eventuellt rätt off topic för den här bloggen, men…förutom att vara en storstadsmetropol med ett synnerligen intressant kulturliv har Berlin har också en hel del judisk historia (inte bara hemsk utan också en hel del positiv, inte att förglömma). Så när Anders Englund igår frågade mig vad man kan göra i Berlin i juni så tänkte jag att det eventuellt intresserar flera. Here we go.

Ett av de mysigaste kvarteren i innerstaden ligger bakom (nordväst) om Oranienburger Strasse (S-Bahn) alternativt Oranienburger Tor (U-Bahn) i kvarteret Mitte, som fram till 1989 tillhörde Östberlin. Detta var före kriget ett judiskt kulturellt och kommersiellt centrum (nära men inte samma som det fattiga Scheunenviertel), vars låga trevåningshus förföll under och efter kriget. Sedan murens fall har kvarteret rustats upp och är väldigt pittoreskt att trava omkring i, helst till fots - kullerstensgatorna är något svårforcerade med cykel om man inte har en ända av järn…

 På Tucholskystrasse 40 ligger den judiska församlingen Adass Yisroel, som sedan 1991 driver det anrika Beth Cafe. Tror att det var den första judiska kneipen efter murens fall. Fördel: de hade i alla fall förr i tiden israeliska tidningar på hebreiska. Nackdel: två tyska poliser kollar alla som går in (och så är det med allt judiskt i Berlin, inklusive synagogor och museer). För ytterligare info om kosher/judiska matställen, kolla här.

Inte så långt därifrån, på Rykestrasse, ligger Centrum Judaicum inrymt i det som förut var Neue Synagoge - Förkrigstysklands största synagoga, byggd 1856 och säger något om den tyska judenhetens självförtroende och blomstring vid den här tiden. Runt 3 000 judar bad här på shabbat och på judiska helger, enligt reformriten - på tyska, med lite hebreiska (Shma Israel) och ackompanjerat av en orgel.  Synagogan brändes av nazisterna, bombades under kriget, och revs sedan av östtyskarna 1958.  Under renoveringsarbetena som började 1989 efter murens fall hittades den Eviga Lampan under rasmassorna - oskadad. Den finns att beskåda i utställningen på bottenvåningen. Måste besökas. Och begrundas. Likaså Judiska Museet, som på min tid var en liten låg ljusgul byggnad men som byggdes om och återinvigdes 2001.

Bra att veta: många museer är gratis, och alla statliga museer är gratis de sista fyra timmarna på torsdagar (många har öppet till 22).  Kolla här, och scrolla ner lite. Andra har gratisöppet en dag i veckan. Ring och kolla - utbudet är enormt, och fem euro är två öl, eller??

Mer gratis: den 21 juni är det “Fest der Musik”, alltså gratis musikfest på hundratals scener runt om i staden. 27-29 juni är det jazz- och bluesfest i Bergmannstrasse i Kreuzberg, ett av Berlins mer hippa alternativa områden som idag väl är att betrakta som etablerat alternativt (folk blir äldre, helt enkelt…). Förutom detta finns på Bergmannstrasse och runtom väldigt bra second-hand-boklådor, kläder, Kneipe, och så är det nära till Viktoriaparken uppe på själva Kreuzberg. Mycket högre går det inte att komma i Berlin utan att åka hiss, så alla hissrädda (som jag) - passa på.

Så den 28 juni är det Christopher Street Day, ett färggrant men väldigt öronbedövande arrangemang. Men är man ändå i staden så varför inte kolla lite? Har ni riktig tur så dyker det upp några skinnskallar med baseballträn också lite längre inpå kvällen, och cirkusen är ett faktum.

Vill ni vila lite efter dagens strapatser så rekommenderar jag någon av stadens strandbarer, speciellt Strandbar Mitte i Monbijoupark. Jodå - initiativrika människor hällde ut några kubikton sand, ställde upp lite palmer, några deckstolar och voila strandbad. Hoppas att de fortsätter med det 2008. Gick bra att ta med sig handduk och egen öl, eller köpa i baren brevid.

Berlin har de senaste tio åren utvecklats till Europas tangohuvudstad. Mina kompisar därifrån dansar tango, salsa, och massor av andra sydamerikanska uppfinningar. Även danslektioner går att få gratis, t ex vid strandbaren Bundespressestrand eller utomhus vid Hauptbahnhof som är ett enormt bygge värt att beskåda (invigdes för bara några år sedan).

Oh jag höll på att glömma loppisarna. Ett måste. Strasse des 17. Juni lär vara väldigt stort och trångt. Bättre ta sig till  Arkonaplatz i Mitte, eller Mauerpark i en gång så hippa Prenzlauer Berg som nu är fullt med barnvagnar. Mest skräp men kul. Någon mur tycks dock inte finnas kvar i Mauerpark, men lite rester står kvar här och där (kolla wikipedia om muren). Muren har fått ett liknande öde som Jesu kors: det sammanlagda materialet som spridits över världen skulle säkert räcka för att bygga tre nya Berlinmurar.

Ungefär två minuter efter att VoPo (östtyska polisen) hade gjort ett hål i muren kom nämligen en invasion av enträgna japaner med hammare. Åkte man längs muren våren 1990 så hörde man ett konstant bangande. Initiativrika berlinare, som inte ville jobba så hårt, tog vanliga betongbitar, sprayade lite färg på dem och sålde på stadens marknader till turister. Jag hade faktiskt en ÄKTA bit (minns inte hur jag fick tag i den, men den var garanterat äkta) som jag dock slängde i en post-wall-depression-syndrom-attack.

För allmän information angående judiska organisationer, evenemang etc i Berlin - kolla här (de har också en engelsk sajt som dock inte verkar lika utbyggd), eller här för turistinformation, adresser, telefonnummer osv.

Andra tips för att komma runt lite: köpa S-Bahn 3-dagarskort för A/B-zonen och åka massor. A/B-zonen täcker större delen av Berlin, och kortet ger rabatt på en del turistgrejor. Eller hyra cykel. Berlin är platt och har enormt välutbyggda cykelvägar och cykelparkeringar. Har man tid och lust är det kul att ta S-Bahn till Potsdam och åka runt lite, eller varför inte i Västberlins posha Grunewald?

Men det som jag tycker mest om med Berlin är att staden (ännu) har hyror som tillåter vanligt folk att bosätta sig i innerstaden. Bara att gå omkring på Mittes alla renoverade gator, och titta in i alla affärer och gallerier, är tillräcklig sysselsättning för en hel vecka. Enjoy!