Iron Dome är ett paraplyförsvarssystem (umbrella defense) mot ballistiska raketer och projektiler. Systemet räknar ut den attackerande raketens bana och nedslagsplats, och skjuter ned incoming som utgör ett hot mot egna positioner. Iron Dome använder en styrd raket för att göra sin intercept. Det nya systemet har nu visat sig vara en dundrande teknisk framgång. Iron Dome har hittills träffat mitt i prick åtta gånger av åtta, vilket är uppseendeväckande, speciellt som systemet bara befinner sig i utvärderingsstadiet.

Det är bara att gratulera Rafael och deras ingenjörer. Jag skulle tro att det snart bildas en lång kö av potentiella kunder till detta unika system, som nu har fått stämpeln “Combat proven in the IDF.” Om jag får gissa, så uppskattar jag att det åtta fullträffarna kommer att leda till exportintäkter på minst 3-5 miljarder dollar under en tioårsperiod. Pilutta dej, får man väl säga till Hamas.

Iron Dome systemet kan tyvärr inte helt neutralisera rakethotet från Hamas eller Hizbollah. Det stora problemet är den dåliga kostnadseffektiviteten – man använder en 50,000-dollars raket för att skjuta ner ett 200-dollars hot. Vidare är det oklart hur systemet är tänkt att fungera mot en salva om tex 1000 Katyusha-raketer. För att möta en sådan salva skulle det behövas tiotals batterier, vilket inte kan komma i fråga. Därför kommer Iron Dome förmodligen bara att skydda strategiska inrättningar vid ett framtida krig. Men även så får Israel två politisk-militära fördelar. Först och främst så får Israel något större militärt manöverrum med hotet mot sina nyckelinrättningar neutraliserat i ett fullskaligt krig. Men utöver det, så är det möjligt att den militära maktbalansen i de lågintensiva ställningskriget tvärsöver gränsen förskjuts till Israels fördel. Om IDF placerar Iron Dome i dagligt bruk för skydda civilbefolkningen så som man gjort de senaste dagarna, så neutraliserar man i stort terroreffekten från de enstaka raketerna och de begränsade skottsalvorna från Gaza eller Libanon. Därmed förlorar terrororganisationerna delvis sin nuvarande operationella styrka. Dit kanske vi kan komma om några år, när systemet är testat och utplacerat i full skala. Just nu är Iron Dome en enorm moral boost för den israeliska civilbefolkningen. Men trots de lyckade nerskjutningarna, så dröjer det tyvärr länge innan vi kan bomma igen skyddsrummen där barnen är vana att sova.

Det gläder att Richard Goldstone vågar ta offentligt avstånd från sina tidigare anklagelser. Hela episoden är ett praktexempel på hur den palestinska propagandamaskinen maler på. Disinformation och direkta lögner får gushpanka* från en snedvriden institution (FN, HRW etc.) i form av en officiell rapport. Sedan valsar hela sörjan runt i media och ger upphov till otaliga fantasieggande tolkningar och vandringssägnar, inte minst bland naiva svenska palestinafantaster. Goldstone blir bara en i den långa raden, tillsammans med HRWs ambulansrapport, Amnestys rapport om lagfarter osv. Synd att palestinierna ödslar tid och pengar på sådant, i stället för att bygga upp ett samhälle.

*Gushpanka means hechsher, an imprimatur or seal of approval, especially one coming from an authority figure whose endorsement is highly valued

Lagen har kritiserats från olika håll. Innan man kritiserar Israel alltför hårt bör man jämföra med andra länder. I USA och Kanada kan man mista sitt medborgarskap för den jämförelsevis ringa förseelsen att ha ljugit på ansökningsformuläret när man en gång i tiden sökte om medborgarskap. Den klausulen har båda länder använt flitigt genom åren för att fråntaga nazistiska krigsförbrytare deras medborgarskap och skicka tillbaka dem till Europa. Visserligen har nazisterna begått enorma brott, men inte mot USA/Kanada eller deras medborgare. Om det är rimligt i USA att strippa medborgarskapet för att ha glömt några självbiografiska detaljer i ett formulär, då bör det också vara rimligt att strippa medborgarskapaet från israeliska terrorister som sysslar med att spränga sina landsmän till köttfärs.

Scenariot som regeringen föredrog är ett av två huvudscenarion. Det andra är naturligtvis att släppa fram båtarna helt eller delvis, tex släppa fram lastbåtarna men avvisa aktivisternas kryssningsfartyg. Ett tredje alternativ finns också, men har såvitt jag vet inte diskuterats: Att släppa IN båtarna, men inte släppa UT dem. Det skulle innebära att 800 aktivister fick ett långvarigt uppehåll i Gaza med goda möjligheter att hjälpa till i territoriets uppbyggnad.

Det juridiska ramverket för regeringens beslut är oantastligt. I Oslo-avtalens GAZA-JERICHO AGREEMENT ANNEX I, Article XI står klart och tydligt att främmande farkoster inte får komma närmare Gazas kust än 12 sjömil. Inom 12 sjömil har Israel rätt att vidtaga alla nödvändiga åtgärder mot farkoster misstänkta att användas för terroristaktiviteter, eller för att smuggla vapen, ammunition, narkotika, varor eller deltaga i några som helst illegala aktiviteter. Det är helt klart att Ship to Gaza-båtarna deltager i illegala aktiviteter, tex. finns det 800 aktivister ombord som saknar besöksvisum. Att båtarna kan misstänkas ha vapen, ammunition eller narkotika ombord är också ganska naturligt. Israel har också utropat en 20 sjömils sk. exclusion zone, ett helt legitimt och lagligt tillvägagångssätt. Tex. utropade UK en 200-sjömils exclusion zone runt Falklandsöarna 1982. Juridiskt sett har Israel således inga som helst problem med att blockera båtarnas intrång inom 12 eller 20-sjömilsområdet.

Politiskt sett har Israel också helt rätten på sin sida. Efter Karine-A incidenten 2002 finns det inga tvivel om att palestinierna försöker smuggla in vapen sjövägen till Gaza. Visserligen stod Arafat/Palestinska Myndigheten, och inte Hamas, bakom det försöket, men dagens kända arsenal med Grad-raketer i Gaza är bevis nog för att omfattande smuggling förekommer. Den primära smuggelvägen är tunnlar, eftersom Israels flotta i stort har täppt till sjövägen. Det är ganska klart att om Israel häver sjöblockaden, så kommer Hamas omedebart att börja smuggla in tunga vapen och medeldistansrobotar.

Vad kan då komma att hända ute till havs ikväll? Så här kan det gå till när ett örlogsfartyg stoppar civila fartyg. Först anropar man på VHF Channel 16 (156.8 MHz), den internationella nöd- och anropsfrekvensen som alla farkoster måste avlyssna. Fartyget får order att stoppa maskinerna och lägga ut lejdare för äntring och inspektion, eller att lägga om kurs till Ashdod. Vid vägran finns ett upptrappningsprotokoll med kanonskott i luften eller skott över bogen. För att fysiskt stoppa ett fartyg finns flera tillvägagångssätt, tex. skott in i kommandobryggans styrhytt eller skott in i akterspegeln för att förstöra rodermaskineriet. Ett mindre våldsamt sätt är att preja, men den manövern förutsätter att örlogsmannen är större än den civila farkosten.

Det är högst troligt att Israels Flotta har fått order om att använda så lite våld som möjligt, dels för att inte skada civila och dels för att inte skapa negativ PR. Om våld kommer att brukas beror mer på aktivisterna och deras inhyrda sjökaptener än på Israel. Vi vet sedan länge att palestinierna och deras sympatisörer inte drar sig för självåsamkad kropps-skada i politiska syften. Det gäller inte bara självmordsbombare, utan också vanliga ISM-aktivister eller ofredliga demonstranter. Vi vet också att Ship to Gaza-aktivisterna är ute efter att provocera och bevisa en tes (prove a point) .

Det är därför troligt att Ship to Gaza-båtarna kommer att vägra anrop på Ch. 16, och tex demonstrativt öka farten eller styra mot flottans båtar. Den senare manövern har fördelen att den i rätt vald kameravinkel och ur aktivistmun förevigt kommer att upplevas som att israelerna försökte ramma aktivisterna, och inte tvärtom. Det stora frågetecknet är, hur stora risker och hur många dödsoffer aktivisterna är beredda att ta när sitationen spetsas till. Sjökaptener har ansvar för sin farkosts och de ombordvarandes säkerhet, och de är naturligtvis också mycket medvetna om styrkeförhållandena i situationen. Men vem vet om inte politiska hotheads lyckas hetsa varandra och båtpersonalen så att skottlossning eller bordning blir nödvändig. Det går naturligtvis inte att sia om antalet dödsoffer vid en sådan händelse. Det enda man kan säga säkert är att palestinierna och deras anhängare kommer att utropa det som en stor seger: Israel får negativ PR (hurra!), några aktivister blir köttfärs (too bad for them, but who cares), och bistånds-sändningen kommer inte fram till Gaza (who the fuck cared about that anyway).

Sjörapporten lovar 1-1.5 m vågor i kväll, så man får hoppas att de flesta aktivisterna ligger på knän och kramar toaletterna i sina kajutor i stället för att springa i vägen uppe på däck. I kväll eller i morgon får vi veta hur det hela slutar.