Alla dessa hjärtegoda fredsivrare – Vad exakt vill de?
Av Ofer Maimon • 2010-05-16 • Kategoriserat under: Allmänt, Intressant just nu, Israel, Judeen, Samarien, Gaza - Palestinska MyndighetenDet finns två Israeliska journalister vars alster utan undantag slungar mitt blodtryck mot svindlande höjder. Bägge skriver – surprise! – i den nyhetsmässigt utmärkta och ledarsidesmässigt löjeväckande propagandistiska tidningen Haaretz. Jag talar om Amira Hass och Gideon Levy. Många skulle utan att blinka sätta likhetstecken mellan dessa två men inget kunde vara längre ifrån sanningen. Bägga mässar enögdt och oförtrutet mot sitt hemland Israel. Men Amira Hass har förbundit sina politiska ställningstaganden med sitt privatliv, och helt sonika bosatt sig i först Gaza och sedan Ramallah, och många av hennes artiklar söker helt ärligt skildra vardagen i de omstridda områdena. Detta har med tiden gjort att hennes perspektiv inte är ett Israeliskt, hennes perspektiv är palestinskt. En fråga inställer sig då varför man alls skulle läsa henne, varför inte läsa arabiska palestinska journalister lika gärna eller hellre? Gideon Levy däremot är en blaserad Tel Aviv-bo. Inte heller hans perspektiv är Israeliskt i någon intressant mening. Men till skillnad från Amira Hass anstränger han sig måttligt. Han har som så många andra av TA:s intellektuella vänster importerat sin åsikter från Europa – lock stock and barrel, som britterna plägar mäla.
I en av sina senare artiklar (återfinns här) bryter han en lans för Sydafrika-analogin och idén att man med hjälp av internationella bojkotter borde kunna tvinga Israel att “ge upp ockupationen”. Ja, eller han är föressten för feg för att säga det rakt ut så han lindar in det i meningslösa resonemang om Israels “bojkott” av Gaza och Hamas. Men låt oss nu anta att han har rätt? Vad innebär det i sådana fall?
Det må vara Amira Hass eller Svenska Kyrkans Hopp-projekt, eller Unga Örnar eller JIPF. Alla översvämmar de varenda medieutrymme med fantasifulla och drakoniska åtgärder som ska tvinga Israel att “upphäva ockupationen”. Men om vad “upphäva ockupationen” innebär, om det har de inte ett enda ord att säga.
Med risk för att låta som en repig skiva: Abu Mazen vägrar förhandla. Det har han gjort ända sedan han bad Olmert fara och flyga. Så vad är det alla bojkottare vill tvinga fram? Det finns två möjligheter. Antingen har man ingen aning och vill mest hacka på Israel av gammal vana. Eller så vill man tvinga fram ensidiga icke-förhandlade israeliska eftergifter. Kanske tänker man sig att Israel ska dra tillbaka all truppnärvaro från de delar av Västbanken som palestinierna vill ha? Tömma alla bosättningar på “fel” sida säkerhetsstängslet?
Reality check: Det kommer inte att inträffa. Just detta provades i Gaza och just detta ledde till intensifierad raketbeskjutning mot Israel från de övergivna bosättningarna, Hamas blodiga kupp och i förlängningen det i fredskretsar så djupt hatade Operation Cast Lead.
Så med Gaza i åtanke – ett sådant Israeliskt ensidigt tillbakadragande skulle innebära att Israel blir 12 kilometer som bredast, Ben Gurion-flyplatsen kommer att ligga cirka 7 kilometer från den palestinska gränsen och dess huvudstad kommer att ligga på gränsen. För den händelse Hamas tar över i Judéen och Samarien så kommer man att lobba in raketer i Jerusalem istället för Sderot. Och Israel bli tvunget att slå tillbaka. Och tro mig, blir detta verklighet så kommer Operation Cast Lead att framstå som en västanfläkt.
I en politisk dynamik där alla Israelisk eftergifter uppfattas som svaghet i Arabvärlden är icke-förhandlade eftergifter av betydelse inte längre på kartan. Detta borde Obama låtit informera sig om innan han drumlade in på banan. Och detta vet Abu Mazen mycket väl, därav hans lycka över en amerikansk president som glatt ställer omöjliga krav för att börja förhandla – åt honom. Så slipper han själv! Och…Så kan han sitta kvar uppflugen i närmsta palm och räkna dagarna till pensionen. Ingen kommer nämligen på tanken att kritisera denne gamle “moderate” förintelseförnekare (ja nä han var ju sååå ung då, blott…53 fyllda?).
Eller har jag missuppfattat alltihop? Har bojkottsivrarna rentav en briljant och hemlig plan som man tjuvhåller på? Gideon? Dror? Snalla, upplys oss stackars stenkorkade medeltidsbabianer!
Ofer Maimon Jag är ortodox jude, benhård zionist och socialdemokrat, låt vara att det inte går att rösta på dem längre. Jag har noll tolerans för rasister vare sig dom har rakad skalle eller palestinasjal och oavsett vem de har bestämt sig för att hata. Har en fil.kand i filosofi men arbetar som copywriter.
Alla texter av Ofer Maimon
Bra frågor som måste besvaras av någon. Helt klart måste man ha direkta förhandlingar. Vem på den palestinska sidan kan ta det steget om nu inte Abu Mazen kan? Någon modig som Sadat finns inte?
Utan att gå in på allt möjligt i din post, förutom kanske en påpekan om att det är ineffektivt att göra en halv post med fetstil – den israeliska sionistiska vänstern vill ha en judisk och demokratisk stat inom internationellt erkända gränser, som bevakas av den israeliska armén, vid sidan om en demilitariserad palestinsk stat. Det är väl på ett ungefär svaret på din fråga. Det var f ö en trevlig demo i Jerusalem igår http://www.haaretz.com/news/national/israeli-leftists-zionism-and-judaism-are-not-in-line-with-settlements-1.290677 och ja, jag var också där.
“….den israeliska sionistiska vänstern vill ha en judisk och demokratisk stat inom internationellt erkända gränser, som bevakas av den israeliska armén, vid sidan om en demilitariserad palestinsk stat.”
Anna, det är väl vad en överväldigande majoritet judar, inom som utom Israel, inklusive Ofer och jag, vill. Frågan är snarare vad araberna i allmänhet och palestinierna i synnerhet vill. Förtroendet mellan kontrahenterna är inte precis det bästa. Den politiska och sociala strukturen i arabvärlden och i Iran är inte förtroendeskapande.
Det hjälper inte att en majoritet araber vill ha fred, vilket jag ingalunda är övertygad om, när det är ett fåtal diktaturregimer som bestämmer politiken och föredrar att ha en fiende för att avleda det folkliga missnöjet mot. Ett samhälle som styrs mer av klan- och stamstrukturer än av en demokratiskt vald och representativ församling är inte det mest stabila som fredspartner.
Ofer må låta som en repig skiva – men han har rätt.
Att dessutom nu de senaste två decennierna en vriden religiös fundamentalistisk våg som predikar död åt alla otrogna i allmänhet och judar i synnerhet sköljt över den muslimska världen gör inte fredssträvanden lättare, särskilt inte när den provocerar fram en likadan men än så länge mindre våldsam motvåg bland judiska extremreligiösa. Det scenario Ofer målar upp är dessvärre mer än troligt – det är sannolikt.
Å andra sidan – vad är alternativet? En judisk stat som förvägrar en stor minoritet – (en framtida majoritet) dess grundläggande mänskliga rättigheter är lika otänkbar för mig.
Jag håller med Ofer – Obama gör helt fel som ställer krav enbart på Israel. Han tror förmodligen att han skapar arabiskt förtroende för honom och därigenom underlättar fredsprocessen. Men det enda han åstadkommer är att araberna finner sig vinna mer på att vägra förhandla. Varför förhandla när världens mäktigaste stat kan tvinga fram de eftergifter man vill ha, utan motprestationer? Han borde vänta med kraven tills han fått båda parter till förhandlingsbordet. Då kan man börja ge och ta – och vrida om armen på än den ena, än den andra parten. Varje eftergift åt ena parten måste balanseras av en eftergift åt andra parten. Den nuvarande strategin – där man uppenbarligen reducerar förhandlingarna till ett slags fastställande av redan bestämda åtgärder -är kontraproduktiv och fullständigt förfelad. Den spelar bara extremisterna i händerna.
Anna – du har helt missupfattat frågan märkligt nog. Frågan är: Vad förväntar sig dessa bojkottpropagandister att en bojkott ska leda till i nästa steg??
Att alla fredsälskare (med undantag av de rena dårarna) hoppas på ett “Israel inom säkra och internationellt erkända gränser” är upprepat till leda. Frågan är alltså (ännu en gång) hur en ensidig press på Israel skulle kunna åstadkomma denna utopi. Personligen tror jag alltså att Gideon Levys och Amira Hass recept är en recept på ett sällan skådat blodbad, och att pressen borde sättas på den kommande palestinska regeringen.
Sedan tycks du ta allt personligt – jag struntar fullständigt i vilka demonstrationer du går i. Själv demonstrerar jag med Iranska kurder, eftersom jag stöder deras kamp för ett fritt Kurdistan. Du har dessutom mycket tydligt tagit ställning mot bojkotter mot Israel och mot Europeiska antisemiter och deras delegimiteringsförsök. Jag har aldrig ens antytt att jag betraktar dina ställningstaganden som illegitima. Jag håller inte med dig alls men dina frågeställningar är oftast brännande och relevanta. Du borde vid det här laget sett att jag mycket sällan plockar fram “självhatar-stämpeln”. Jag är helt ointresserad av propagandistiska trick. Dessutom gillar jag araber, med vissa undantag.
Och den feta stilen är ju uppenbart ett korrekturfel.
Nollåttan – alltid 3vligt att få medhåll av sajtens evigt modererande och omistliga röst!
“Nollåttan – alltid 3vligt att få medhåll av sajtens evigt modererande och omistliga röst!”
Det är möjligt att du inte menade det som en nedlåtande klapp på huvudet – men det är vad det känns som. Med risk för att låta som en humorlös grinolle undanber jag mig.
Varför skrev du i så fall “hjärtegoda fredsivrare” och inte “bojkottspropagandister”? Jag lade in länken till demon för att den är synnerligen relevant om man skriver om “hjärtegoda fredsivrare”. Jag tror aldrig att varken Gideon Levy eller Amira Hass betraktat sig som representanter för israeliska “hjärtegoda fredsivrare”, eller betecknat sig så. De är journalister som skriver om situationen på den palestinska sidan, precis som Khaled Abu Toame i Jpost, utifrån sitt eget perspektiv. Som man sedan kan gilla eller inte. Men ingen av dem är medlem i någon fredsgrupp eller något israeliskt parti. Kalla dem i så fall bojkottsivrare.
Håller med om det allt utom liknelsen mellan Gaza och VB samt teorin att Hamas skulle ta över den senare. Förutsättningarna i dessa områden kan knappast kallas likvärdiga och Hamas för så vitt jag vet en ytterst marginal tillvaro på Västbanken så att Israel skulle avstå från bosättningsutrymmande pga. risken för att Hamas skulle ta över “där också” ställer jag mig skeptisk till.
7. Mjauv
“Hamas för så vitt jag vet en ytterst marginal tillvaro på Västbanken”
Marginal kanske för att Abbas har dem under kontroll, nu. Du minns väl valet`?
5. Nollåttan
Det var en komplimang! Stay put!:-))
Anna – det finns en generell tendens bland fredsivrarna att anse att det som saknas för att fredsprocessen ska gå framåt är mer och ensidig press på Israel, vare sig de är för bojkott eller inte. Och jag begriper alltså inte hur de tänker sig att det ska leda framåt.
Nollåttan – Jag menade självklart exakt vad jag sade. Uppskattning för dina förnuftsbaserade resonemang. Nedlåtande klappar på någons huvud vem det vara månde nedlåter jag mig inte till. Men jag förstår din poäng och den är uppfattad.
Mjauv – risken att Hamas skulle ta över VB är förstås inte så stor men den finns. Det finns dock gott om hetssporrar i exempelvis Al-Aqsa-brigaderna.
Allen West är en ny republikansk politiker i USA som jag gillar, här håller han ett tal till stöd för Israel och läser ur gammal judisk skrift där Israels geografiska gränser anges, tyvärr fattar jag inte hälften av vilket område det handlar om, är det någon här som fattar vilket område han syftar på och finns det någon karta någonstans som man skulle kunna kolla in området på?
Tacksam för tips.
http://www.youtube.com/watch?v=tMp60uHAnfA&feature=channel
Johnny 2
Den här kartan bör förse dig med lämpliga hållpunkter: http://www.bible-history.com/geography/ancient-israel/israel-old-testament.html
Exakt vilka landområden som ska anses ingå i det gudomliga löftet råder lite delade meningar om. Klart är dock att Jordan-floden var östgräns för det “egentliga” Eretz Israel även om Gad och Hhlva Menasseh kom på hysset att vilja bosätta sig på östbanken, något som accepterades efter att de gått med på att hjälpa till att befria Kaanan.
#12 Ofer Maimon
Tack för tipset.
Hittade också en annan karta över Palestinska Mandatet 1920 och Israel enligt San Remo beslutet 1922. Kartan från 1922 ger ett naturligt geografiskt intryck och är inte fragmenterat av Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Ett fredsavtal där dessa områden blir en arabisk nation medför ett fragmenterat och ett Israel svårt att försvara, vad jag kan förstå. Bättre att araberna flyttar till Jordanien, men allt detta är säkert mycket lättare sagt än gjort.
http://www.mythsandfacts.com/conflict/mandate_for_palestine/mandate_for_palestine.htm
Sedan tycker jag Eygyptens nordliga gräns borde flyttas ner till söder om Suezkanalen, idag är det lite som om Danmark skulle äga Skåne, Halland Blekinge, när havet utgör en naturlig gräns, fast det är väl inte många som vill riva upp fredsavtalet med Egypten idag.
När har man någonsin hört talas om en del av ett folk ivra aktivit för ens folk ska ge bort delar av detta folks landområden? Det är inget annat än landsförräderi, hur ålderdomligt än termen låter idag.
“Uppvisningsjudar”, enligt Mersheimer “rightious jews”, som med den med nynasister minglande Cholmsky i spetsen går sitt folks sedan över 1 000 år svurne fiendes ärenden måste vara mer världsunika än Quissling och hans mördargäng. Frågan är om man inte helt enkelt skulle be alla dem att lämna Israel och låta dem som faktiskt vill försvara landet som just judar (religiösa eller sekulära), leva kvar där.
Hela jordklotet är fullt av yta att testa sina idéer på. Varför kan inte de judar som vill få vara judar enligt sin tradition och religion en gång för alla få en lite landspillra för sig själva utan att bli angripna också av sina egna?
Det är i sanning obegripligt.
#14 Danny Kohn
“rightious jews”
Är detta en grupp judar som anser att Israels politik är grym, hård, omänsklig och att Israel måste upphöra med ockupation och belägring samt krig och söka fred med palestinierna (fienden), för om palestinierna får bygga upp sitt samhälle, får arbete, skolor, sjukhus och leva i välfärd, så blir allt bra och då kan judar och muslimer leva tillsammans i fred och frihet eller tycker de att Israel skall upphöra som stat?
Nu är jag en utomstående “svensk” observatör av konflikten mellan judar och muslimer. Men det du beskriver låter som klassisk vänsterpolitik, en feminisktisk politik, den goda, snälla, rara politiken, ofta en naiv, destruktiv, självmordspolitik.
Jag tyckte mig sig sådana här tendenser i det senaste kriget mot Gaza, som var det mest politiskt korrekta kriget som någonsin utspelats i världshistorien, där Israel slog knut på sig själv för att undvika civila förluster bland fienden, över 100.000 telfonsamtal till fienden, miljontals flygblad, plus två timmars lunch och shopping rast (eld upphör) per dag så att fienden kunde gå ut och handla mat och vatten samt äta lunch i lung och ro. Var det inte en kvinna som var top dog då, Olmert var väl ute ur politiska leken på grund av korruptionsskandalen eller? Amerikanska soldater i Afghanistan och Irak lider nu av samma sak, det politiskt korrekta kriget, då de tvingas kontrollera flera gånger med högkvarteret innan de kan öppna eld mot fienden allt för att undvika civila förluster bland fienden, så att de ökar riskerna för egna förluster.
Jag upplever konflikten mellan judar och muslimer som halvfärdig, dagens judar verkar inte ha samma övertygelse och kampvilja som den tidigare generationen som med betydligt sämre vapen och underläge ändå lyckades besegra och fördriva fienden ur delvis landet. Idag när man är totalt överlägsen militärt saknas den hårdhet och vilja som behövs för att driva fienden ut ur Gaza, Västbanken och Ö-Jerusalem för att erhålla ett rimligt stort och sammanhängade territorium med hyfsat naturliga gränser i öst och väst. Vad jag vet så finns det inget exempel i världen på där en singnifikant grupp muslimer någonsin levt i fred med judar, kristna, hinduer, buddister eller andra otrogna.
Tittar vi på Sverige så skulle jag kalla dagens politik för “Jesusmarxismen”, det är vi som är så goda, fina, snälla, moraliskt rätta människor som är villiga att spendera hur mycket som helst av andras pengar på gåvor till fattiga, sjuka, utsatta, barn, kvinnor, gamla, etc. Detta är svensk vänster, en godhet som vilar på en kristen kulturbakgrund, som finns i alla de sju svenska vänsterpartierna i riksdagen.med små variationer. Detta är den politiskt korrekta paradigmen som råder i Sverige idag och vad som måste hända för att den skall ändras vet jag inte, men något stort och omvälvande typ ekonomisk krasch och depression (pågår), krig, mord, terrorattack, etc. Sverige och Europa har helt glömt bort sin historia och tar idag frivilligt emot stora mängder muslimer och försörjer dem, med en mordern infidelskatt. Det kommer garanterat att leda till inbördeskrig och min bedömning är att det startar i England om det inte redan startade när muslimer häcklade engelska soldater hemkomna från Irak på parad genom staden Luton. Engelska ungdomar söker styrka i sin historia, i den vita engelska flaggan med det röda korset, med israeliska flaggan i ena hörnet, och lyssnar på Winston Churchills tal i kriget mot Nationalsocialisterna.
#15 Jonny
Här kan du läsa talet: http://www.thejerusalemfund.org/ht/display/ContentDetails/i/10418
Sanningen är att jag , förmodligen av paradigmblindhet, har varit alltför fokuserad på andras judefientlighet och judehat och att jag inte riktigt har sett vad som har hänt hos oss judar själva som grupp. Det var när jag här om veckan besökte ett föredrag av två ledande företrädare för SKMA som jag plötsligt förstod varför SKMA under alla decennier missat och delvis fortfarande missar uppkomsten och utvecklingen av den nya formen av judefientlighet och judehat. Därmed uppstod ett intresse för att borra vidare i ämnet judar och judefientlighet. Just nu är mitt fokus Chomsky med entourage.
En hypotes som jag vill pröva är att det faktiskt skulle vara judar som i öppen konspiration medvetet och avsiktligen driver världspolitiken i händerna på OIC (eller till och med driver på OIC i judefientlig riktning) och att skälet till detta arbete skulle vara att dessa ogillar de judar som är religiösa. Den medvetna eller omedvetna bakgrunden till detta skulle kunna vara Marx skrift “Om judefrågan” (http://www.marxists.org/svenska/marx/1844/01-d002.htm) som så märkligt försvaras även av en del judar som inte alls antijudisk. Istället skulle det röra sig om ett tidsdokument med judar som exempel (sic!).
Dina kommentarer om muslimer och Europa känner jag inte tillhör den här debatten eller ens detta forum. Även om även den debatten är nog så viktig tror jag, med hopp om att du inte tar illa upp av min åsikt, att den bäst förs i andra fora.
#16 Tack för länkar skall läsa igenom den senare idag.
Positiv artikel för Israel i GP idag, det var länge sedan man såg en sådan:
“Israel har rätt till Gaza och Västbanken samt Östra Jerusalem.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.374247-israel-har-ratt-till-gaza-och-vastbanken
Johnny 2
- Gårdagens judar hade en annan kampvilja därför att de bokstavligen stod med ryggen mot den absoluta avgrunden. Fåtöljgeneraler tenderar att var de blodtörstigaste. Så här ser dock verkligheten ut: Det finns endast ett enda sätt att fördriva stora folkmassor: Terror mot civilbefolkningen. Rent konkret att kallblodigt döda barn, kvinnor och gamla. Ett beteende väl avpassat för världens barbarfolk men inte för en judisk stat.
Danny Kohn
- Du låter som en av alla dessa fraktionerande kommunister på 70-talet. Du vill exkommuniera alla som inte ställer upp på din känsla av vad det är att vara en lojal jude. Känslan är förståelig men samtidigt riskerar du att bli den enda juden på jorden. Chomsky är förstås en idiot, och visst finns det enstaka judar som straffat ut sig som Israel Shahak eller Illan Pappe. Men problemet är egentligen alla de judar som inte bryr sig alls, snarare än de som faktiskt bryr sig. Som i historien om en kvinna som förlorat sin son och vredgat förklarade att hon varje Jom Kippur sedan gick på krogen och festade på griskött och sprit. Rabbinen tänkte efter och sade sedan: Jaha, må så vara, men åtminstone firar du Jom Kippur.
Vi ser hela judiska generationer gå åt just nu på grund av assimillation. Det finns en vanföreställning att denna assimilation skule kunna bekämpas med hjälp av rädsla för antisemitism och engagemang för staten Israel. Detta har i hög grad blivit den sekulära judendomens religion, både i Sverige och i USA. Och det är vansinne. Judisk identitet kan endast förankras i judendom. Inte i tt aldrig så militant försvar av Israel, eller i dess motbild, militant kritik.
Ofer
“Du låter som en av alla dessa fraktionerande kommunister på 70-talet”
I dina öron kanske. För det första har du dragit vad jag skrev till en fullständigt bisarr nivå som jag varken har skrivit ens i närheten om om eller avsett. Före det andra trodde jag inte att jag skulle behöva påminna om att det inte är jag utan helt andra judiska grupper som aktivt arbetar för fördrivningen av judar och att ånyo skapa judefria områden! Nog tycker jag att man i alla fall kan tänka tanken att utsätta dessa antijudiska judar för för samma medicin.
“Chomsky är förstås en idiot, och visst finns det enstaka judar som straffat ut sig som Israel Shahak eller Illan Pappe. ”
Chomsky är förstås långt ifrån någon idiot!. Är det något som är idioti är det att förklara sina fiender för att vara idioter. Det kanske känns bra men deklarationen åstadkommer ingen handlingsbar insikt. Dessutom är det långt fler som är inblandade. För att citera Mearsheimer:
“To give you a better sense of what I mean when I use the term righteous Jews, let me give you some names of people and organizations that I would put in this category. The list would include Noam Chomsky, Roger Cohen, Richard Falk, Norman Finkelstein, Tony Judt, Tony Karon, Naomi Klein, MJ Rosenberg, Sara Roy, and Philip Weiss of Mondoweiss fame, just to name a few. I would also include many of the individuals associated with J Street and everyone associated with Jewish Voice for Peace, as well as distinguished international figures such as Judge Richard Goldstone. Furthermore, I would apply the label to the many American Jews who work for different human rights organizations, such as Kenneth Roth of Human Rights Watch.”
Alla är de högintelligenta människor med en avsikt och en målsättning som de med tiden verkar lyckas allt bättre med att få gehör för. Listan är på dessa personer och dess följare är som citatet ovan visar, långt mycket längre än du verkar vilja medge. Det måste röra sig om minst tusentals, kanske tiotusentals eller ännu en tiopotens (om vi bara räknar judar).
“Judisk identitet kan endast förankras i judendom. Inte i tt aldrig så militant försvar av Israel, eller i dess motbild, militant kritik.”
När jag läser detta blir jag än mer förvånad över varför du angriper mig. Men jag håller faktiskt inte riktigt med. Där ute finns judar som försvarar judars rätt till en judisk stat och sin egen religion utan att själva för den skull vara troende.
“På de återstående 20 procenten av Palestinamandatet, som även inkluderar Gazaremsan, Västbanken och till och med en del av Golanhöjderna, har rätten för judar att bosätta sig aldrig blivit begränsad, upphävd, inställd eller ersatt av något annat. Rätten för judar att ha bosättningar gäller hela området väster om Jordanfloden.”
“Att förneka tillämpligheten av mandaträtten för judar att bosätta sig på Västbanken är att förneka mandaträtten för judar att bo i Tel Aviv eftersom Palestinadeklarationen inte gör någon åtskillnad mellan dessa områden eller orter. Rättigheten för judar att bosätta sig varhelst i Palestina väster om floden Jordan, är därför garanterad av både NF och FN.”
“Flera experter på internationell rätt, till exempel Douglas Feith, Eugene Rostow och Stephen Schwebel, har övertygande visat på Israels juridiska rätt till Gaza och Västbanken. (Schwebel har varit President i Internationella domstolen i Haag, och professor i juridik vid Harvard University).”
Utifrån FN-deklarationen 1922 kan Israel hävda sina legala nationella gränser och suveränitet, att Israel är nationalhem för judar och endast judar kan bli medborgare och endast medborgare har rösträtt och att judar har rätt att bosätta sig var man vill i Israel.. Araberna i Israel skall anses som medborgare av Jordanien eller annan valfri arabisk nation, de har civila rättigheter i Israel som vilka andra utländska medborgare som helst, men inga politiska rättigheter. Deklarationen medför också att ingen ockupation föreligger eftersom det är omöjligt att ockupera sitt egen stat, bara andra staters land kan ockuperas.
Israel som en-statslösning är den bästa lösningen på dagens problem.
Varför inte med kraft hävda den lösningen?
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.374247-israel-har-ratt-till-gaza-och-vastbanken
Jo. Chomsky är briljant. Men hans Israelkritik är skräp.
“När har man någonsin hört talas om en del av ett folk ivra aktivit för ens folk ska ge bort delar av detta folks landområden? Det är inget annat än landsförräderi, hur ålderdomligt än termen låter idag.”
Lite häftigt om du frågar mig. Skulle alla som vill se en 2-statslösning vara landsförrädare? Sharon? Ehud Barak, landets mest dekorerade soldat? Samt i runda slängar 70% av Israels befolkning? Jag själv tror att en 2-statslösning är nödvändig även om jag avskyr det. Däremot tror jag inte ett smack på “vänsterns” lösningsförslag eller på den allenarådande idén om att det som saknas är fler Israeliska eftergifter och mer press på Israel.
“Där ute finns judar som försvarar judars rätt till en judisk stat och sin egen religion utan att själva för den skull vara troende.”
Absolut. Men. Deras barnbarn kommer med 99,9 % sannolikhet att fira jul och de facto försvunnit in i det svarta hål som stavas assimilation. Trots alla pogromer och trots Shoah har den absoluta merparten judar försvunnit i detta svarta hål. Och jo. Jag tror att i viss mån att de judar som oförsonligast angriper Israel och det judiska folket gör det som ett missriktat uttryck för sin judiska identitet.
Jo jag vet, det är jobbigt att räkna förlorade hektar. Men är inte er huvudsysselsättning just att erövra och plundra så mycket land som möjligt? Tjuvpack pekande mot Gud för sin rätt..skall nackas kort o gott.
Nomad
Tack för ditt enastående kloka bidrag till diskussionen.
Hej och tack för en intressant blogg.
Du skriver:
“[E]n politisk dynamik där alla Israelisk eftergifter uppfattas som svaghet i Arabvärlden är icke-förhandlade eftergifter av betydelse inte längre på kartan.”
Fråga: Har inte Israel redan visat i exv. kriget i Lebanon och nu senast i Gaza att de är svaga rent militärt?
Detta har ännu inte lett till en repris av händelserna ’48, ’67, ’73? Svårt att se att eftergifter (exv. att ge tillbaka ockuperad mark) skulle influera Israels grannar att attackera… eller?
En annan sak. Mahmud Abbas är så vitt man kan läsa i media ganska villig att förhandla, eller? Visst, jag håller med att hans avhandling var väldigt tveksam och antisemitisk/zionistisk, men å andra sidan, man kan inte alltid välja vilka man skall förhandla med, men förhandling bör kanske ske ändå?
/Mvh
Marcus
#21
Det finns inget briljant med Chomsky. Absolut ingenting. Inte ens hans lingvistiska teser ledde någonvart. Däremot är han en hejare på att ljuga och förvränga. I Sverige skulle han nog ha kunnat få Föreningen Vetenskap och Folkbildning pris som årets förvillare.
#24
Hej Marcus. Nej, men moralen är svagare. I och med att sionismen misslyckades och oslokriget bröt ut har vänstern inte längre någon sammanhållen ideologi som kunnat dra folkskaror till sig. De som är kvar blir därför allt mer extrema och desperata.
Danny
“Chomsky är förstås långt ifrån någon idiot!. Är det något som är idioti är det att förklara sina fiender för att vara idioter.”
Avd, hur ska du ha det? Han är visst briljant. Och bra på att ljuga.
Marcus
Det sinnessjukt klantiga tillbakadragandet från Libanon resulterade i kriget med Hezbalah och tillbakadragandet från Gaza i Gjutet bly. Samt förstås mängder av raketer och ett antal olagliga tillfångtaganden från arabsidan innan Israel alltså fick nog. Det dessa krig bevisar är att det är knepigt för stater att föra krig med väpnade rörelser som strunta i krigets lagar. Att föra krig med andra stater däremot är en väldig skillnad och det vet Israels fiender, därav bristen på anfall. De skulle ha samma chans som en pepsiburk i helvetet, och få sitt flygvapen och flotta bomabde till mos innan de hann säga flaskhals.
# 26- Maimon, oavsett om tillbakadragandet var strategiskt fel eller inte, samt huruvida Israels krigsmakt skulle klå Hamas och Hizb’ allah i konventionell strid, så ser inte verkligheten ut. Dessa grupper behöver inte vinna över Israels konventionella styrkor: de behöver endast inte förlora. Vad gäller Israels grannar och deras militära oförmåga, så håller jag med dig; de skulle få problem med Israels krigsmakt, och detta kan avskräcka dem från att anfalla.
Du skriver även att “[d]et dessa krig bevisar är att det är knepigt för stater att föra krig med väpnade rörelser som strunta i krigets lagar.” Sedan när har Israel i praktiken brytt sig om krigets lagar? Israels fiender struntar i krigslagar, det stämmer. Men om nu Israel som “demokratisk stat” skall föregå med gott exempel, varför gör man inte det?
Exempel:
* Bosättningar på ockuperad mark (eller administrativa delar). Tolkas som förbjudet enligt Genevekonventionen 4:49 enligt lejonparten av länder som skrivit under konventionen.
* Gazaremsan. Det är lättare att argumentera för att Israel’s och Egyptens blockad de facto är kollektiv bestraffning än tvärtom (förbjudet enligt G.konventionen 4:33, senare förtydligat i 2:a protokollet från 1977 (om jag minns rätt så har varken USA eller Israel skrivit under protokollet. Man kan ju fråga sig varför).
* Kriget i Gaza. Israel använde fosforbomber i tätbebyggt område vilket strider mot ett tilläggsprotokoll till Genévekonventionen 1980.
*Attacken på USS Liberty 1967 vilket dödade drygt 30 och skadade drygt 170 Amerikaner. Israel använde dessutom napalm.
Med detta sagt, är det intressant att reflektera kring några saker:
- Om nu Israels grannländer skulle chanslösa i ett regelrätt krig mot Arabländerna samt att detta då skulle avskräcka dessa från att anfalla, då finns det kanske inte skäl för Israels oro?
Om nu Israel vill följa “krigets lagar” varför skriver man inte under vissa protokoll? Ta USA som exempel.
I deras SOFAs (Status of forces agreement) så kan inte exv. Iraq åtala amerikanska soldater för brott som de begår. De är immuna såsom diplomater. Detta rimmar illa. Samtidigt kan de heller inte åtalas i Haagtribunalen. Varför för USA denna policy om nu USA vill föregå med gott exempel och är “the brightest speakers of freedom”? Detta beteende är i vissa fall analogt med Israels beteende. Nej, Israel bör skriva under NPT och samtliga protokoll, och sedan anpassa sin politik efter dessa.