Al Hamatzav (Om Situationen…)
Av Roy B. Alterman • 2008-10-27 • Kategoriserat under: Intressant just nu, IsraelDen bärande tanken i Livnis strategi handlar om att måla upp en bild där hon framstår som den ansvarsfulla och statsmannamässiga ledaren, i kontrast till utpressargänget från Shas & Co. Men i den strategin finns dessvärre ett element av bortförklaring och idealism. Hon misslyckades med sitt uppdrag och gav upp. Shas, UTJ och Pensionärerna får naturligtvis också plats vid skampålen, men misslyckandet väcker frågor om Livnis ledarskapsförmågor. Att ge upp och därmed initiera ännu en nyvalsprocess vittnar faktiskt inte om “en ny typ av politiker”. Verkligheten har hunnit ikapp alla fagra slogans. Den som vill få ihop en regering i Israel har dessvärre inget annat väl än att möta diverse “utpressare” på halva vägen. Det är vad som väntar Livni om hon vinner nyvalet. Tro inget annat.
Sharon är i koma. Olmert anklagas för korruption. Livni misslyckades med regeringsbygget. Så vem vill rösta på Kadima? Förvånansvärt många, visar det sig. Dahaf redovisar följande siffror: Kadima får 29 platser i Knesset. Likud – 26. Avoda får bara 11 ynka stolar. TNS Teleseker ger Kadima 31. Likud får 29. Igår kväll låg Livni och Bibi och Barak i sina respektive (sic!) sängar och oroade sig för den kommande opinionsundersökningen. Nu fick de en första respons på den senaste tidens händelser. Kadima visar sig, än så länge, vara ett tåligt parti med en relativt stabil väljarbas. Barak och Avoda – en katastrof. Kraften i detta debacle, som riskerar att utvecklas till en tuff offensiv mot Livni, ska inte underskattas. Och om Barak och Livni ryker ihop, då njuter Netanyahu. (Och om Netanyahu drar fördelar av detta – ja, då blir många israeler glada. Jag röstar inte på Likud och Netanyahu, men jag tar avstånd från de som försöker framställa denna “höger” som illegitim och krigshetsande. Dessutom lär en eventuell och framtida Likudregering tvingas till uppgörelser som lägger band på högerfalangen inom Likud. Jaja – vi får återkomma till detta.)
Fredsprocessen/Fredsarbetet: Nu sällar sig Israel till “The Club of Lame Ducks”. Där finns redan Bushadministrationen, som mest försöker managera reträtten från Vita Huset. I denna illustra klubb finns även Mahmoud Abbas, vars framtid är högst oviss. Det enligt min mening dåliga beslutet att initiera nyvalsprocessen i Israel förändrar således inte förutsättningarna för diplomatiska framgångar i Egypten i november. De var nämligen usla redan innan Livni misslyckades med sitt regeringsuppdrag. Eller snarare: där finns goda möjligheter till att Bush/Rice, Abbas och Olmert/Livni (??) gör uppföljningen till en station på vägen, där man förbinder sig att fortsätta fredsarbetet. Jag har sagt det förut: ett urvattnat dokument är en framgång. Jag upprepar: uteblivna överenskommelser riskerar att leda till våld. Samtal och uppgörelser om de tunga ödesfrågorna riskerar att leda till våld. Däremellan finns kanske en framkomlig väg.
I gårdagens inlägg talade jag om den fråga som nu riskerar att skaka om Kadima, nämligen förslaget om att Olmert bör förklara sig själv som “tillfälligt oförmögen” att utföra sina sysslor, vilket skulle föra Livni till premiärministerns kansli. Men Olmert gillar inte det här förslaget. Han ges ju nu chansen att göra ett sista in- och avtryck som premiärminister. Tro mig – bakom kulisserna utspelas infekterade scener mellan respektive ledares rådgivare. Lagen säger att den som tar över gör det för en tid av 100 dagar, vilket skulle ge Livni gott om tid att etablera sig om statsmannamässig ledare. Men det är möjligt att man ger Olmert ytterligare en månad eller så på posten. Ärligt talat – jag vet inte riktigt var jag har Olmert. Han har sett oförskämt pigg, harmonisk och stark ut på sistone. Så till den grad att inte bara jag, utan även en rad analytiker i Israel, har börjat ana att han tänker iscensätta en comeback. Kort sagt – han tror verkligen på att bli frikänd i korruptionsmålet, och att detta skulle möjliggöra en second coming. Detta är förstås kontroversiellt, och många kommer att försöka stoppa honom. Men om det nu är så att Olmert verkligen har en plan för att slå sig tillbaka in i politikens centrum, vad händer då med Livni? Det här är synnerligen intressant. Sammanfattning:
Förhandlingar pågår om att Olmert ska stiga åt sidan. Fråga: vilka kort drar Olmert fram ur ärmen? Hur föreställer han sig en timeout, som dels gör klart att visar erforderlig respekt för de demokratiska spelreglerna, men som samtidigt bibehåller en länk tillbaka till makten? Alltså: när stiger Olmert åt sidan? Och hur (under vilka former) kommer det att ske?
“Ett val är ingen tragedi“, sa Shimon Peres. Det stämmer. Ett val är en komedi. Och ett nyval är en krystad fars. Den israeliske politikerns ryggmärgsreflex handlar alltid om kris och nyval. Frågan är dock vad som händer fram till nyvalet:
Idag öppnar Knessets vintersession. Olmert, inte Livni, tar plats i talarstolen. Han kommer att prata om finanskrisen och recessionen. Min bedömning är att regeringen har vad som krävs för att föra en klok ekonomisk politik, trots att regeringsmandatet i princip redan är förverkat. Allvaret och tyngden i den globala finanskrisen tvingar dock Olmert och finansminister Bar-On att agera med stor beslutsamhet.
Därutöver kommer Olmert nog att prata om Syrien. Men här ser vi en fråga som kommer att bli lidande av den onödiga nyvalskrisen. Ärendet kommer att skjutas upp i väntan på nyvalet och den nya regeringen. Och, som sagt – när Olmert i eftermiddag pratar om Annapolis och uppföljningen i Egypten i November, så kommer han att deklarera att processen fortsätter. Men alla vet att det inte kommer att bli tal om avgörande beslut och uppgörelser, utan om en framåtblickande markering. Vidare lär vi få höra referenser till Iran-frågan, som ur strategisk och säkerhetsmässig synpunkt utgör Israels största utmaning. Men Israel vet att åtminstone det första halvåret av 2009 kommer att handla om diplomati.
Gilad Shalit sitter fortfarande i fångenskap. Innebär den destruktiva nyvalsprocessen att Olmert, Livni och Barak i praktiken dömer Shalit till ytterligare tid i denna vedervärdiga tillvaro? Risken är stor att nyvalseländet förlamar regeringen i den här frågan. Samtidigt – här finns en liten öppning (som bygger på cynism, det medges utan omsvep):
En uppgörelse med Hamas är möjlig, även om den innebär att hundratals palestinier släpps fria och att detta ger en boost till Hamas (vi lever i en eländig värld). Visst finns röster i Israel som även framgent kommer att motsätta sig en uppgörelse med Hamas, men det är möjligt att de ledande politikernas situation kan skapa en ny dynamik:
Barak måste hitta på något för att förbättra det pinsamma opinionsläget. Olmert måste åstadkomma någonting som bättrar på eftermälet. Livni, som lider av sitt första och fiaskoliknande misslyckande, kan också komma att betrakta en uppgörelse med Hamas om Shalit som en välbehövlig framgång inför nyvalet.
Frågan är förstås om Hamasledarna väljer att hålla på Shalit-kortet ett tag till. Och en annan fråga handlar om huruvida Livni vill låta Olmert dra hem en sådan framgång, när hon skulle kunna göra det vid ett senare tillfälle, och då i rollen som premiärminister……
Till sist:
Dagens opinionsundersökning ger stöd till den idé som många har talat om under en lång tid, nämligen att Israel är på väg mot en nationell samlingsregering – där Likud, Kadima och Avoda går samman för att ta sig an landets utmaningar. Men lugn, käre läsare! Jag vet – det är inte nära förestående. En sådan lösning vore inte ens särskilt bra för Israel, eftersom viktiga ingredienser i demokratin delvis går förlorade i en sådan situation – jag tänker på vikten av att ha en tydlig och stark opposition till regeringen. Vi får återkomma till det nationella samlingsregeringsprospektet….
Nu väntar vi på Olmerts framträdande i Knesset, och på hur Livni ska förvandla misslyckandet och motgången till en kraft som en dag gör henne till en stark premiärminister.
Liknande poster:
Intressant?
Andra bloggar om: Israel Kadima Knesset shas
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Jag vill bara påminna läsarna om att man faktiskt får uttrycka sina åsikter här på al-hamatzav, som ju även är ett diskussionsforum. Så var inte rädd och ängslig…:)…gör din röst hörd!
Jag protesterar……
Roy, skriv något i stil med “gordisk-semitisk knut” så får du förmodligen mer respons…jag är själv vanligtvis bra på att göra min röst hörd, men i mitt nuvarande förkylda stadium så har jag svårt att komma med något orginellt. Kan bidra med att min chef tycker att Livni är helt OK, medan utvecklingschefen tycker att hon helt saknar kvalifikationer och åkte in i regeringen av misstag. Vi är alla rätt ense om att Barak har ett ego utan like, och fortfarande hela tiden letar efter bekräftelser om hur bra och viktig han är (“den Allra Mest Högstående Ministern i regeringen och premiärministerns Strategiske Samarbetspartner”, eller hur man nu ska översätta det han krävde och fick av Livni i koalitionsförhandlingarna) och att det kommer att bli ett svårt fall i nästa val. Fast Suzanne säger att han uppfyllde sina vallöften när han var premiärminister, hon hade då nämligen gjort en lista på hans vallöften och satt upp den på kylskåpet och prickade av. Alla är eniga om att Bibi är en uppblåst typ som är bra på PR, har en fru som det är roligt att läsa historier om, som är rätt bra på ekonomi men som inte har någon råg i ryggen utan som gärna vänder kappan efter vinden. En populist. Vi anser också att Lieberman är en mafioso, men en väldigt kompetent sådan. Det tycker jag också, även om jag ogillar honom till max just därför. Men Lieberman är som tur är inte Shas utan snarare Shas totala motsats.
Det som kommer avgöra den israeliska politikens öde är inte vem som råkar vara regeringschef, utan olika påtryckningar utifrån. Det må vara USA/kvartetten eller Hizbollah eller Hamas eller Iran eller Syrien eller palestinierna. Händer det ingenting speciellt så fortsätter vi att hanka oss fram som under Olmert ungefär, händer det något kan det bli vissa skakningar i systemet.
Under tiden kan man alltså njuta av hur rent allting blivit efter regnet, och att indiankrassen redan börjar spira i rabatten, och kolla in Ivri Liders senaste video på youtube http://www.youtube.com/watch?v=qKTH8OuoV80
Till alla: Läs Gordisk-Semitisk knut!
[ http://al-hamatzav.org/permalink/gordisk-semitisk-knut/ AV]
Hold your horses!
Nä, jag har ångrat mig: inga fler kommentarer, tack. Med en sådan störtflod av åsikter och invändningar riskerar jag att gå under.
Nu är allt lugnt och stilla. Det är bra det.
Det behövs en Roy Desktop Megaphone
Roy, att folk inte kommenterar på artikel om politik kan ha olika orsaker. Om mig: jag är en absolut ignoramous om det handlar om stater med fler än ett par tre politiska partier och ännu dåligare när det börjar handla om partier med konstiga namn på utrikiska. När investeringar, stocks , gross index, municipal bonds och andra otrevligheter kommer på tal formas en dimma framför mina ögon och huvudet känns tungt. Jag begriper dåligt. Samma händer när jag ser ord som shas, kadima, likud,… eller de diverse partier i Turkiet Fredrik Malm brukar skriva om. En sorts inlärningssvårighet. :(
6. Roy
Fråga Dick om hans syn på saken. Han har erfarenhet och bra synpunkter på en hel del. Bredda ut lite och var inte en sån “exklusiv klubb”:-)))
A-K,
åsiktsfriheten innefattar väl även rätten att inte uttrycka sina åsikter. Jag föredrar varken det ena eller det andra. Det är bara kul att studera vissa tyckares beteendemönster – jag tänker då på sådana som Bulten, Guardian, Thomas, Sixten, Jomis osv osv.
Ulrika,
vem är Dick?
Och med menas med att “bredda ut” och att inte vara en “exklusiv klubb”?
Adler,
jag fattar nog inte riktigt vad du menar men det låter bra…..
10. Roy
Dick Haas. Det var bara ett förslag. Vad jag hade i tankarna var ett flera av “oss” har inte skrivit på bra länge och kanske skulle läggas på is medan några nya medlemmar kunde röstas in. Men som sagt, det var bara ett personligt förslag:-))
Ulrika,
jag känner till Dick Haas. Han tycker si, jag tycker så. Och? Men behöver jag verkligen be honom att tycka till? Han är ju närmast industriell i sitt nätskrivande. Lite reporterstil med Likudfärgning. Och? Livriot, säger jag.
I vår tid kan du, jag och fan och hans moster publicera hur mycket som helst på nätet när som helst. Jag gör min grej. Och du kan väl ändå inte mena att jag ska sörja för ett “balanserat och objektivt” (sic!) nätbloggande om “situationen”? Då hamnar vi ju i en absurd diskussion.
En annan sak ang. mitt eget skrivande: eftersom jag nu har en faiblesse för allehanda kommunikationsstrategier, så bör man förstå att varje text har ett specifikt syfte. Vissa texter kräver att läsaren har kommit förbi handbokskunskaperna och schablonerna. Andra harmonierar med debattläget i Sverige.
Men visst, Ulrika – om några av mina medskribenter börjar tokblogga sina synpunkter på situationen – ja, då får vi ju ett annat al-hamatzav. Den här bloggen är dynamisk och plastisk. Mer av Roy – då blir det så här. Mer av mina medskribenter – då blir det på ett annat och förträffligt sätt. Men om alla börjar tokblogga, ja då kommer bloggen att splittras, ungefär som när Sharon bröt sig loss ur Likud och bildade Kadima……
För att nu ta ett språng över till something completely different, här är min idol: Luria
Men vad har detta med al-hamatzav att göra? Mer än du kan ana…….
13. Roy
Altera pars auditur. Jag röstar inte i Israel så jag lägger mig inte i den israeliska politiken. Har nog med vad som pågår här borta i USA och ändå har vi bara 2 partier! Fördelen är naturligtvis att det skapar en viss stadga som saknas i en del andra länder. Och som vi vet så är den största delen av den judiska befolkningen demokrater men som tur är så har vi en del republikaner också. Vore dumt att lägga alla äggen i samma korg, säger jag.
Saknar redan Anna. Det blir inte detsamma utan hennes “coola” kommentarer:-)
Ulrika,
jag har alltsedan slutet av 80-talet, på plats i Israel, tagit del av åsikterna om situationen. Sedan har jag byggt upp en egen position. Delar av denna hållning uttrycker jag här på bloggen. Jag är inte i första hand en som rapporterar om vad andra tycker – jag gör mina egna analyser. Till skillnad från dig så röstar jag i Israel, betalar skatt osv. Jag har, liksom hundratusentals andra israeler, riskerat mitt eget liv i strid, klädd i Tsahals uniform. Mitt jobb handlar bl a om att analysera Israel och Mellanöstern. Jag har “även hört den andra parten” ett oräkneligt antal gånger. Jag håller inte med Lieberman. Jag delar inte Orons åsikter. Jag tycker att det är roligare att uttrycka mina egna analyser, än att återge vad andra har kommit fram till……
Men du är nog inte ensam om att sakna texter från andra politiska läger i Israel. Den senaste tiden har ju Anna och jag dominerat bloggandet. Det som behövs är inte färre texter av mig och Anna, utan fler av de som har andra preferenser, värderingar, ståndpunkter och prioriteringar. Du borde skälla ut alla lata “höger-skribenter”…..
Sedan hoppas jag att du förstår att stora och väsentliga delar av det jag skriver hamnar bortom den interna “höger-vänster”- kampen i Israel. Det är en sak att tjöta med en svensk palestina-aktivist. Det är en annan att ta en debatt med Silvan Shalom i Israel. Och det är en tredje sak att helt och hållet undvika gnabbandet och istället fokusera på det som fick sådana som Rabin och Sharon att i praktiken, var och en för sig, att föra samma sorts politik.
16. Roy
Jag “trycker inte ut mig” särskilt bra:-) Ta det inte personligen! Jag siktade mera på bloggen. Klart att du ska uttrycka dina egna analyser! Jag har bott i utlandet sen 1966 och bara för ett par år sen började jag resa hem till Sverige och intressera mig för vad som skrivs och sägs i landet. Lite av en chock! Jag håller helt med dig att vi behöver mera varierade artiklar, INTE färre från Roy och Anna. Hoppas Anna forsätter att kommentera i framtiden. Hon har sina fans:-)
Ja, nog är det en massa repititiva “tjötare” som tycks dyka upp som gubben i lådan med jämna mellanrum…
Keep up the good work, som de säger på den här sidan av pölen:-)
Jag tog det inte personligen, Ulrika. Där ser man – ännu ett gigantiskt missförstånd. Jag försökte bara förklara ett par saker för dig. En del av detta tycks dessvärre inte ha nått fram. Humorn, t ex.
Men nu har Anna fått nog. Själv är jag sedan en tid ute på en Final Farewell Blogtour. Detta indikerar att al-hamatzav snart kommer att återfå en center/höger-slagsida, till skillnad från det som jag har stått för – den perfekta lögnen.
Roy: Va? ska du också -jump the ship-? Har du tröttnat på Second Life-diskussioner? :)
Minus 3D-interfacet that is.
Har du ändrat Sanningen till lögnen, Roy?
Misstankar om att folk missar ironien ? :) Eller läste jag fel?
18. Roy
Jag tror visst jag har humor:-) Men nog tycker jag att # 16 är helt seriöst, har läst igenom det en gång till. Vad det gäller “höger skribenter “så känner jag inte till några om du inte nu räknar Dick som en. Al Hamatzav är faktiskt den enda bloggen som jag har skrivit på. Bevare mig för att visa intresse av Israelovänliga bloggar!
Håll du dig till din vänster/center-slagsida annars kanske skeppet går i sank:-)
PS Läste idag att Israel håller på McCain. Better go with the devil you know…? ;-))
A-K,
du läste rätt. Men vadåra? Sanningen om lögnen är ju också lögnen som sanningen. Vad säger du nu rå!?
Adler,
inte second life – snarare the coming life. Men visst – nog har vi väl fastnat i något slags virtuell surrealism.
Ulrika,
jag är inte vänster/center. Jag är soldat, säkerhetspolitisk analytiker, dadaistisk småpåve samt, förstås, en fet clown och en stor bluff.
22. Roy
Catch phrase?:-))
Roy
En ytterst intressant person alltså!
son of the sun,
om du med “intressant” tänker dig konnotationer av typen ” komplicerad”, “motsägelsefull”, “galning” – ja, då stämmer det!
Ulrika,
nej, snarare trams-fras.Trams-humor. Mot en fond av tidlös visdom, förstås.
Adler,
jag menade så här:
Jag vet vad “Roy” är. Jag vet vad “Desktop” är. Jag vet något om “Megaphone”. Däremot får du gärna i detalj förklara din vision….
Jag hade en poäng Roy, den är nu bortglömd, när jag kommer på den igen skall jag delge den. Under tiden får du gå i förundran.
Adler,
glömt poängen? Ok. Frågan är väl om där fanns någon poäng…..nog av: Move on.
Nog fanns det en poäng allright
Adler,
släpp det där nu….
beseder