A Gospel from Roy
Av Roy B. Alterman • 2010-02-08 • Kategoriserat under: IsraelThe Ultimate Final Farewell Blogtour har precis svängt in på upploppet. Inte mycket kvar nu. Snart dags att lämna över stafettpinnen till någon av de rättänkande.
Nu återstår bara en sista push i form av ett antal untimely blogposts på vägen fram till målsnöret. Sedan tystnad. Ännu en israelisk röst tystnar och försvinner och det ska bli som om han aldrig har funnits. Men Israel består. Am Yisrael Chai.
No related posts.
Intressant?
Andra bloggar om: blogg Israel
Roy B. Alterman är frilansande rådgivare inom strategisk kommunikation och
arbetar bland annat med krishantering, säkerhetspolitisk analys, opinionsbildning
och lobbying. Han är verksam i Sverige, Israel, USA och Storbritannien.
Alla texter av Roy B. Alterman
Hehe. En talande tystnad, på min ära. Det är då för väl att jag liksom Israel aldrig har satsat på att bli populär.
I rest my case.
Men Roy, som jag redan påpekat för dig: man kan inte göra Ultimate Farewell Blog Tours för många gånger, då tappar de sin verkan.
Den här gången är det, om jag får be, tal om “upploppet”. Det har jag aldrig tidigare skrivit om. Men tystnaden är likafullt talande, för att inte tala (sic) om din kommentar.
Det är en spännande upplevelse, det här med idealet om integritet.
Sen förstår jag inte anledningen till att du väljer en predikande och mästrande ton, Anna. Onödigt.
Roy,
I de flesta fall tar det tar 10-20 år att bygga upp sin image, vare sig det gäller en profesionell karriär, idrottskarriär eller som skribent. Savlanut:-)
Roy
Varför inte bestämma dig för att fortsätta skriva? Den talande tystnaden säger nog bara att du hotat med att lägga av ett par gånger tidigare, vilket jag tycker vore synd om du gjorde. Sedan blev jag lite besviken, jag hade väntat mig en ljudfil med en egeninsjungen negro spiritual….Go doooown Moooses, way to Egypt laaaand!!!
Jag har en riktigt bra sångröst, faktiskt. Baryton. Lyrisk sådan. Sen vill jag inte se det hela som “hot”. Det här om en farewell tour är inte en kokett pose. Jag var helt uppriktig när jag för första gången meddelade att avslutningsturnén hade inletts. Nu drar det snart ihop sig till spurt. Sen har vi den evigt återkommande frågan om det jag gillar allra mest här i världen, nämligen kessef. Ett ideellt bloggarliv kan vara nog så charmigt, men ger för lite stålar.
Om jag predikar så är det för att Roy ska fortsätta skriva. Men jag har läst väldigt mycket av Roy, i princip allt han skrivit sedan han började, och jag har ett bra minne. http://al-hamatzav.org/permalink/final-farewell-blogtour/ (2008)
Jag har också slutat blogga ett antal gånger och ändrat mig, så det är inte på något sätt personligt. Men jag tar därför Roys uttalanden med en stor nypa salt.
Roy,
Jag trodde kvinnor, champagne, opera, solnedgångar och annat livets goda stod långt ovanför pengar hos dig. Har jag missuppfattat?
Roy, det är klart att du ska fortsätta skriva!
Gör som med nyårslöften: avge inga.
Det är bättre att bara köra på om det känns roligt, än att sätta upp en massa artificiella deadlines.
Jag vill läsa mer av dig här!
Mvh
Henrik
Anna,
det åberopade inlägget avslutas med orden: “The Final Farewell BlogTour begins….”. Just det. It began at that point, and now the time has come for the final stretch.
Salt är bra, peppar likaså – Amen (apropå predikningar).
Tikotzinsky,
solnedgångar, kvinnor (sic) och annat livets goda är gratis. Champagne är i längden en ansenlig utgift (åtminstone om man som jag har utvecklat vissa vanor - money creates taste). Operaföreställningar kostar en del. Golf likaså. För att inte tala om resor (som kan innehålla både golf och champagne. Samt kvinnor.). Sen försöker jag minst en gång om året se Barcelona spela fotboll. Med mera.
Bekännelse: naturen kommer högt upp på min agenda. Verkligen. Jag ska inte tråka ut er med tradiga stories, men jag har vidtagit otaliga expeditioner i den israeliska terrängen. Från kratern i Mitzpe Ramon till Banias´källor. För att nu tala som en turistbroschyr. Och det finns en massa nya utgrävningar och annat som måste klaras av innan jag dör.
Så du har, följdaktligen och föga oväntat, inte missuppfattat ärendet.
Hej
Roy,
Hoppas att det inte är för alltid. Du behövs. Det finns alldeles för få Israeler med svensk bakgrund på nätet. Dessutom utan att förringa någon så har du varit Al Ha Matzavs stöttepelare. OK den pekuniära sidan är viktig, men trotts allt.
Om du står fast vid ditt beslut lycka till med vad du kommer att syssla med
Arieh
Hej och tack, Arieh. Låt mig bara berömma dig för inlägget “Problemet med civil, juridisk, israelisk undersökningskommission av Gazakriget” på din blogg.
Gedigna kunskaper, oklanderlig logik, förnämlig argumentation – det var nästan så att jag slutligen övertygades om att vi inte bör tillsätta en kommission.
Både Kahan- och Agranat-kommissionerna, för att bara nämna ett par exempel, handlade förvisso om ärenden som på viktiga punkter skiljer sig från det som har aktualiserats av Goldstones usla rapportering om “Gjutet Bly”, men de talar enligt min mening om en styrka i det israeliska samhället. Och jag tror alltså att en kommission på ett för Israel fördelaktigt sätt skulle kunna bidra till en global prövning av svårigheterna med att applicera gällande regelverk på asymmetriska konflikter mellan å ena sidan en demokratisk rättsstat och på den andra en islamistisk terrororganisation.
Men jag är inte rabiat och fundamentalisk i den här frågan. Tror fortfarande på pragmatismen (sic). Närmast gäller att se hur FN m.fl reagerar på Israels respons.
Jag rekommenderar verkligen Sveriges alla Israel-nördar att läsa Ariehs artikel.
Annat som är roligt och intressant:
- Israeliska forskare har med hjälp av nanoteknik utvecklat konstgjort brosk, som tål lika hårt tryck som naturligt brosk i exempelvis höft- och knäleder. Det konstgjorda brosket kan få implantat att hålla längre än idag.
- Är du intresserad av djuphaven, om gamla och nyupptäckta arter och så? Kolla här: http://www.cmarz.org
- Den lägsta temperaturen som har uppmätts på jorden (officiellt) är minus 89,2 grader celsius. På Antarktis, alltså – inte i Ångermanland.
- Det ser ut som den här ormen (Hydrophis pachycercos) har två huvuden, ett i vardera änden, men det är bara listig förklädnad för att lura oskuldsfulla byten! Clever snake.
Nog av.
Jag blev bara stum av bestörtning. Vill inte mista kontakten med en bloggvän som skriver så klokt.
Jo, den här rackaren går från 0 till 100 km/h på 4,5 sekunder med hjälp av en kraftig Corvettemotor. Den kallas för Python och är en hybrid av en Dodge-pickup samt som sagt en Corvette. Drivs av en vattenjetmotor. Python Watercar
Vill också bara upplysa om ett par grabbar i Östersund som har slagit nytt hastighetsrekord – på spark. Den är ångdriven. De fyller en trycktank med 15 liter vatten och hettar upp till 400 grader. Tanken monteras på sparken. När de släpper ut trycket blir det en fantastisk rivstart. Efter finjustering fick man till ett ångtryck på 40 bar och en speed på 105,2 km/h redan efter 5,5 sekunder! På Mosjöns is. Driftiga jämtsnubbar. Imponerande och framförallt kul. Kolla: YouTube
Hej A-K. Trevligt att höra. Men “stum”? Det går inte riktigt ihop. Ditt smidiga intellekt och rika språk kan väl knappast stängas av, bara sådär?
Sen borde jag förstås blogga om Iran-dramat. Vi får se. Men jag hoppas kunna jobba och dra in rejält med cash under februari och mars. Sen är jag alltid låg i februari. Det spelar ingen roll om jag är i Tel Aviv, Ö-vik eller vid Ekvatorn. Trött överallt.
Roy
Stort Tack
Arieh
#18, stum hör nog inte ihop med mig, sant. :) Men idag når jag officiellt Medicare Day med tillhörande mindre festligheter. Sonen överraskade med blixtvisit från Boston.
Seasonal low? Kanske en sån där lampa hjälper? Lågt D-vitamin?
A-K
Kan du inte bara köra på sparlåga och dra upp ett inlägg då och då?
Dina analyser är välbehövda, tänk hur många argumentationer om Israel som förs där dina tankar återges från pro-zionistiskt håll! Om du vill stoppa antisemitismen i Sverige från att skena iväg så bör du inte sluta blogga.
A-K,
jag har börjat med ett kosttillskott. Tror på bättring. Men jag har å andra sidan vant mig vid februari-ekluten. Den går över, precis som ungdomen.
Mjauv,
ja, det handlar nog i första hand om proportioner och så. Det mesta tyder på att det inte blir som under mina “värsta” perioder, med minst ett inlägg om dagen. Jag föreställer mig snarare att tysta perioder varvas med plötsliga räder, som i sin tur avlöses av det du kallar för “sparlåga”.
Du förstår, jag är kluven: helst skulle jag vilja köra minst ett inlägg om dagen i låt säga ett år till. Högt och lågt, analyser och kåserier, satir osv. Detta för att ge en vidare, rikare och roligare bild av Israel. Men detta funkar inte nu, av praktiska skäl. Å andra sidan hade det kanske varit mer effektivt om jag satte in enstaka essä-attacker, t ex i samband med att någon svensk “expert” träder fram och pratar strunt.
Nog om detta.
Till ALLA – något att tycka till om:
En annan men närbesläktad sak:
Israel har svalnat (i Sveriges opinionskretsar). Flera av de bloggar som brukade ösa ut demoniseringar har numera i stort sett lagt ner den delen av verksamheten. Och Ulf Bjereld blir inte längre anlitad av media som “Mellanöstern-expert”. Jan Guillou är definitivt på väg ut. Aftonbladet är förvisso en sorglig soppa, men jag misstänker att folket där helst vill skriva om andra saker, sånt som kan ge tabloiden en viss lyster. Det är överlag så att tidningar och bloggar just nu undviker Israel därför att ämnet är så tråkigt – Israel ger för lite intäkter till svenska journalister och bloggare, helt enkelt. Sen finns det bloggare med viss ställning som tidigare blev anklagade för antisemitism, och som medvetet har intagit en låg Israel-profil för att försöka bli av med den trista stämpeln. Men de kommer igen, förstås. Om inte förr, så i samband med att Iran-dramat går in i nästa fas.
Sen har vi de svenska “pro-likud-bloggarna”. De är aktiva, ihärdiga. Har en enkel världsbild. Trummar på. Israel har rätt, de andra fel. De israeler som står till vänster om Netanyahu är svikare. Osv.
Har det skett en stor förändring i Sverige, eller är det bara en typisk dollar-konjunktur?
Men visst – raketsparken här ovan är ju roligare än Israel och Palestina.
Ni har väl inte missat den dansande kakaduan? Kolla på YouTube.
25. Roy
“Sen har vi de svenska “pro-likud-bloggarna”. De är aktiva, ihärdiga. Har en enkel världsbild. Trummar på. Israel har rätt, de andra fel. De israeler som står till vänster om Netanyahu är svikare. Osv.”
Och de senaste opinionsmätningarna, Roy?:-))
Du tänker på Likuds framgång och de andras (framförallt Avodas) kräftgång? Jag säger: Grattis. Njut så länge det varar. Det blir väl någonting annat när förhandlingarna kommer igång. Om de kommer igång. Om planeten blir kvar. Om helvetet fryser till is.
Just nu i Israels fina Operahus: Faust (Charles Gounod). I ett par av de mindre rollerna återfinns två finfina sångerskor och aktriser i början av sina karriärer: Shira Raz och Ayala Zimbler.
Därefter i mars är det dags för Rossinis Barberaren i Sevilla. Där alternerar Chen Reiss och Hila Baggio i rollen som Rosina.
(Har jag sagt att jag är svag för israeliska sångerskor?)
Efter Rossini kommer så återigen mästerverket La Juive av Jacques Fromental Halevy.
Sen i sommar är det åter dags att framföra Verdis “judiska” Opera Nabucco vid Masada. Där medverkar bl a Rachel Frenkel.
Käre läsare, innan du får kalla dig för sionist måste du ha varit på åtminstone en operaföreställning i Tel Aviv. Det är ett krav. Enligt Herzl. Fatta.
Roy,
Kan jag tyda ditt intresse för spelprogrammet i Tel Aviv som att du svänger förbi här någon gång i vår?
Jag såg en opera någon gång i början på 1990-talet när TA Opera hölls i Noga-teatern. Jag tror vi redan har diskuterat detta. Jag föredrar Mahler. Jag såg 2:an (Resurrection) vid Massada en gång, Zubin Mehta dirigerade. Det var mäktigt. Jag rekommenderar absolut bloggens läsare att se en föreställning vid Masada – oavsett vad som står på programmet.
Reklam för Israels Opera är aldrig fel. Sen tycker jag nog att de israeliska operasångerskorna bör lyftas fram som ett effektivt inslag i den del av hasbara som handlar om att visa fler, mänskligare, mer nyanserade och berikande aspekter av vår lilla och trevliga stat. Vi ska inte låtsas som om vi inte har Meir Dagan, men vi bör heller inte glömma bort Shira Raz, om man säger så.
Hej!
Jag har aldrig kommenterat på den här bloggen tidigare, men jag har läst den sedan jag upptäckte den i samband med “organstöldsgate” som var intressant ur flera olika aspekter. Jag har ingen särskild koppling till Israel förutom att jag är uppväxt i en frikyrklig miljö där inställningen till Israel varit positiv. På universitetet skrev jag också om en uppsats om den olika synen på judar och katoliker i samband med 1860-talets debatt om religionskravet för att få inneha offentliga tjänster. Med detta sagt så vill jag bara framhålla att det är intressant att läsa den här bloggen där åsikterna inte alltid är så välpolerade men uppfriskande uppriktiga och välmoitverade. Det vore synd om sådana röster som Roys tystnade, jag gillar bitska och initierade inlägg, även om jag inte hänger med på allt (det där hasbara t.ex. har jag inte greppat än vad det är). Samtidigt får man ha förståelse för att alla inte kan blogga ideellt. Det behövs en motpol till den ensidiga, ofta negativa rapporteringen i svensk press om Israel, så därför hoppas jag att bloggen ändå fortlever, även om skribenterna kan skifta.